3. Teoretiskt ramverk
7.2 Förslag till framtida forskning
Projektet Fokus Skärholmen är i dagsläget inte färdigställt. Det hade varit intressant att undersöka projektet igen längre fram i tiden när det mesta har byggts färdigt. Det skulle ge oss mer konkreta resultat om förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde hade lett till en hållbar stadsutveckling.
Det pågår även flera förtätnings- och stadsutvecklingsprojekt i Stockholm stad. Finner man intresse i förtätning som stadsbyggnadsstrategi så är det möjligt att undersöka dessa.
8 Källförteckning
A
Ahlzen, Karin. (2019). Projektchef samt talesperson för Fokus Skärholmen på
exploateringskontoret sedan 2019-02-01. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-02, kl.
11:00 – 12:00.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Amer, M. et al., (2017). A Methodology to Determine the Potential of Urban Densification through Roof Stacking. Sustainable Cities and Society, 35, 677–691. Elsevier.
Andersson, M. och Larsson, J.P. (2018). Att lära av staden. Ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv. Entreprenörskapsforum Forum.
Andersson, T. (2015). Förtätning av staden har sina gränser. Svenska Dagbladet. 20 juli.
Tillgänglig: https://www.svd.se/fortatat-stockholm-har-blivit-sjalvandamal (Hämtad 2019-04-19)
B
Babbie, E. (2016). Basics of Social Research. Cengage Learning.
Bellander, G. (2005). Blandstaden - ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? Karlskrona: Boverket.
Berg, P., Granvik, M. & Hedfors, P. (2012). Functional density – a conceptual framework in a town- scape areas context. Nordic Journal of Architectural Research 2, 29-46.
Berring, J. (2017). Aktuell plan: Fokus Skärholmen. Föreningen för samhällsplanering (FFS). 20 november. http://www.planering.org/plan-blog/2017/11/18/aktuell-plan-fokus-skrholmen (Hämtad 2019-05-04)
Berring, Joel. (2019). Stadsplanerare och projektsamordnare på stadsbyggnadskontoret.
Stockholm stad. Stadsplanerare inom projektet Fokus Skärholmen. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-04-30, kl. 13:00 – 13:45.
Björk, C., Reppen, L. & Nordling, L. (2008). Så byggdes staden: Stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Boverket (2016). Rätt tätt: en idéskrift om förtätning av städer och orter. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt- tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-orter.pdf (Hämtad 2019-04-18)
Boverket (2017) Funktionsblandning på rätt sätt. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/klimatpaverkan-och-
oversiktsplanering/klimatsmarta-strukturer/funktionsblandning-pa-ratt-satt/ (Hämtad 2019-04-17)
Boyko, & Cooper. (2011). Clarifying and re-conceptualising density. Progress in Planning, 76(1), 1-61.
Burton, E. (2000). The Compact City: Just or Just Compact? A Preliminary Analysis. Urban Studies (Routledge), 37(11), 1969-2006.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder 2., [rev.] uppl.., Malmö: Liber
C
Campbell, S. (1996). Green cities, growing cities, just cities? Urban planning and the
contradictions of sustainable development. Journal of the American Planning Association 62, 296-312.
Churchman, A. (1999). Disentangling the concept of density. Research article. Page(s) 389-411
F
Fatone, S. Conticelli, E & Tondelli, S. (2012). Environmental sustainability and urban densification. Tillgänglig:
https://www.witpress.com/Secure/elibrary/papers/SC12/SC12019FU1.pdf (Hämtad 2019-04-23)
Frenning, K. & Ståhl, B. (2011). Framtid med växtvärk: kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? Stockholm: VINNOVA
G
Given, L. (2008). The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications.
UNDP. Globala målen. (2015) . Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Tillgänglig:
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/
(Hämtad 2019-04-15).
H
Hedin, A. & Martin, C., 2011. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.
Tillgänglig: https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=459535 [2019-05-17]
I
IVA (2017). Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser. [online] Stockholm:
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Tillgänglig: https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/framtidens-goda-stad/framtidensgodastad-urbanisering.pdf [Hämtad 2019-05-09].
J
Jacobs, J. (1961). The death and life of great American cities (5. pr.. ed.). New York.
N
Nationalencyklopedin, översiktsplan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/översi ktsplan (hämtad 2019-04-25)
M
Maclaren, V. W. (1996). Urban Sustainability Reporting. Journal of the American Planning Association 62(2), 184-202.
Materud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur Morling, Nina. (2019). Enhetschef för projektutveckling i Västra Söderort på
exploateringskontoret. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-03, kl. 10:35 – 11:30.
O
Olmårs, E. (2007). Förtätningsstudie, de centrala delarna av Karlstad. Karlstads kommun.
P
Permana, A., Er, E., Aziz, N. och Ho, C. (2015). Three Sustainability Advantages of Urban Densification in a Concentric Urban Form: Evidence from Bandung City,
Indonesia. International Journal of Built Environment and Sustainability, 2(3)
S
Ståhle, A. (2008a) Den hållbara staden är både tät och grön. Svenska Dagbladet. 21
december. Tillgänglig: https://www.svd.se/den-hallbara-staden-ar-bade-tat-och-gron (Hämtad 2019-04-24)
Ståhle, A. (2008b) Compact sprawl: Exploring public open space and contradictions in urban density. Stockholm: KTH.
Sjögren, L. 2016. Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter - varför är det så svårt?
Plan nr 4. Föreningen för samhällsplanering.
Spacescape. Stockholms stad. (2016). PM - Sammanställning av webbenkät – dialog. 2.0 - Fokus Skärholmen. 10 juni.
https://xn--vxer-loa.stockholm/globalassets/omraden/- stadsutvecklingsomraden/skarholmen-fokus-skarholmen/dokument-skarholmen/pm_basta-platsen_fokus-skarholmen_160615.pdf (Hämtad 2019-05-06)
Statistiska Central Byrån (2018). Kommuner i siffror. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0180®ion2= (Hämtad 2019-04-26)
Steiner, F., Butler, K., & American Planning Association. (2007). Planning and urban design standards (Student ed., Wiley graphic standards). Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons
Stockholm läns landsting. (2016). Godkännande av planeringsstudie Spårväg Syd.
Tjänsteutlåtande. Trafikförvaltningen. SL 2013-5412
Stockholm stad. (2015). Startpromemoria för Fokus Skärholmen, i stadsdelen Skärholmen (ca 4 000 bostäder). Tjänsteutlåtande. Stadsbyggnadskontoret. Dnr 2015-17268.
Stockholm stad. (2016a). Lokalt utvecklingsprogram för Skärholmens stadsdelsnämnd 2017-2022. https://växer.stockholm/globalassets/omraden/-stadsutvecklingsomraden/skarholmen-
fokus-skarholmen/direktanvisning/lokalt-utvecklings-program-for-skarholmens-stadsdelsnamnd-2017-2022.pdf (Hämtad 2019-04-29)
Stockholm stad (2017a) Vision 2040 - Ett Stockholm för alla. Stockholm stad.
Stockholm stad. (2017b). Stadsbyggnadsstrategier för socialt hållbart Fokus Skärholmen.
Stockholms stadsbyggnadskontor. Dnr 2015-17268.
Stockholm stad. (2017c). Lägesredovisning inför samråd för Fokus Skärholmen, i stadsdelarna Skärholmen och Hägersten - Liljeholmen. Tjänsteutlåtande
Stadsbyggnadskontoret. Dnr 2015-17268.
Stockholm stad. (2017d). Fokus Skärholmen. Inriktningsbeslut. Tjänsteutlåtande Exploateringskontoret. Dnr E2017- 01270
Stockholm stad. (2018a). Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm växer. Tillgänglig:
https://xn--vxer-loa.stockholm/tema/oversiktsplan-for-stockholm/ (Hämtad 2019-04-19) Stockholm stad. 2018b. Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm stad. Tillgänglig:
https://xn--vxer-loa.stockholm/globalassets/tema/oversiktplan-ny_light/oversiktsplan_2019-01-16.pdf (Hämtad 2019-04-19)
Stockholm stad. (2018c). Fokus Skärholmen. Stockholm växer. Tillgänglig:
https://xn--vxer-loa.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/ (Hämtad 2019-05-01) Stockholm stad. (2018d). Social hållbarhet. Stockholm växer. Tillgänglig:
https://xn--vxer-loa.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/social-hallbarhet/ (Hämtad 2019-04-29)
Stockholm stad. (2018e). Fokus Skärholmen. Reviderat inriktningsbeslut. Tjänsteutlåtande Exploateringskontoret. Dnr E2018- 03400
Stockholm stad. (2018f). Planbeskrivning Detaljplan för Söderholmen 1 m.fl. i stadsdelen Vårberg. Antagandehandling. Stadsbyggnadskontoret. Dp 2015-15127. Tillgänglig:
http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=7339674&FileName=
7339674_26_6.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2015-15127 (Hämtad 2019-05-03) Stockholm stad. (2018g). Skärholmen. Tillgänglig:
https://växer.stockholm/tema/oversiktsplan-for-stockholm/lokala-utvecklingsmojligheter/skarholmen/ (Hämtad 2019-05-02)
Stockholm stad. (2018h). Fokus Skärholmen - Dialog. Stockholm växer. Tillgänglig:
https://växer.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/dialog/ (Hämtad 2019-05-02)
Stockholm stad. (2019a). Stadens vision. Tillgänglig: https://stad.stockholm/stadens-vision/
(Hämtad 2019-04-26)
Stockholm stad. (2019b). Fokus Skärholmen – Program för hållbar utveckling. Stockholms stad.
Stockholm stad. (2019c). Vad händer vid Vårbergstoppen? Stockholm växer. Tillgänglig:
https://växer.stockholm/nyheter/2019/03/vad-hander-vid-varbergstoppen/ (Hämtad 2019 -05-03)
Stockholm stad. (2019d). Stadsutveckling i Skärholmen: Ett urval exempel på barnperspektiv inom Fokus Skärholmen. Tillgänglig:
https://växer.stockholm/globalassets/omraden/- stadsutvecklingsomraden/skarholmen-fokus-skarholmen/dialog/stadsutveckling-i-skarholmen.pdf (Hämtad 2019-05-03)
Stockholm stad. (u.å.). Projekt: Skärholmsdalen. Stockholm växer. Tillgänglig:
https://vaxer.stockholm/projekt/skarholmsdalen/ (Hämtad 2019-06-05)
T
Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden: Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion: Constructions of ideals and problems in Swedish urban planning discussion. Örebro Studies in Human Geography.
W
Wangel, J. (2013). Hur hållbara är Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? I Hållbarhetens villkor. Malmö: Bokförlaget Arena. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-121041 (Hämtad 2019-04-16)
Westlund, M et al. (2016). Rätt att bo kvar: en handbok i organisering mot hyreshöjningar och gentrifiering
Wheeler. M. S. (2004) Planning For Sustainability: Creating Livable, Equitable, and Ecological Communities. New York: Routledge.
Wheeler, M, S. & Beatley, T. (2014) The Sustainable Urban Development Reader. London:
Routledge
Wikipedia. (2019). Stockholms kommun. Tillgänglig:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_kommun (Hämtad 2019-04-26)
Wingren, C. (2015). Urbana nyanser av grönt: om grönskans roll i en förtätad klimatsmart stad. Alnarp: Movium
Y
Yin, R.K., 2009. Case study research: design and methods 4. ed., London: SAGE.
Bilagor
Bilaga 1 . Intervjuguide
Del I: Generella frågor
1. Berätta kort om din arbetsroll hos Stockholms kommun. Vilka är dina arbetsuppgifter? Hur länge har du jobbat inom branschen?
2. Vad innebär begreppet förtätning för dig? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med förtätning?
3. Anser du att förtätning bidrar till hållbar stadsutveckling? På vilket sätt?
Del II: Fokus Skärholmen, förtätning och hållbar stadsutveckling
4. Vad är din roll i projektet Fokus Skärholmen?
- Vilka är dina arbetsuppgifter i projektet?
5. Hur arbetar ni med förtätning och hållbar stadsutveckling i projektet Fokus Skärholmen? Med andra ord, vilka förtätningsstrategier använder ni er av för att uppnå en hållbar stadsutveckling?
6. Vilka är argumenten för förtätning i detta projekt, varför just förtätning i Skärholmens stadsdelsområde?
7. Hur tror ni att projektet Fokus Skärholmen kommer att påverka stadsdelarnas områdeskvaliteter? Vad kan en förtätning av Skärholmens
stadsdelsnämndsområde leda till för resultat?
8. Vilka hållbarhetsdimensioner berörs beträffande projektet Fokus Skärholmen?
9. På vilket sätt anser du att en förtätning i Skärholmens stadsdelsområde leder till den hållbara stadsutvecklingen som nämns i olika plan- och styrdokument?
TRITA ABE-MBT-19454