Hur arbetar Fokus Skärholmen med förtätning

Förtätning innebär att bygga ytterligare i en befintlig miljö och därigenom att exploatera markytor med hänsyn till de lokala förutsättningarna (Ahlzén, muntligt, 2019). I Skärholmens stadsdelsområde ska en förtätning ske genom att bygga fler bostäder, i samband med

förtätningen förbättras gång- och cykelnätet, utöka serviceutbudet samt bilda fler offentliga rum i form av mötesplatser samt parker. Det blir alltså ett tillskott av bebyggelse samt

funktioner i samband med en socialt hållbar stadsutveckling med hänsyn till lokalperspektivet (Stockholm stad, 2015; Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2019b).

Ahlzén (2019) nämner i intervjun att de marktyper som planeras att bebyggas är i första hand hårdytor. Det är bland annat mycket stora trafik- och parkeringsytor (t.ex. trafikleder samt parkeringsdäck) men även en del grönytor (Ahlzén, muntligt, 2019). Morling (2019) hänvisar även till hårdytor i form av trafikleder som tar mycket utrymme och kan istället effektiveras.

Morling (2019) förklarar att Fokus Skärholmen bygger på både grå- och grönytor. Grönytorna som planeras att bebyggas är dock inte ”värdefulla” grönytor (t.ex. inte Sätraskogen och sådana som uppskattas av Skärholmsbor) utan snarare grönytor av mindre betydelse som kan förbättras och förväntas förhöja kvaliteten i stadsdelsområdet. Förtätningen omfattar både kompletteringar men även omvandlingar i Skärholmens stadsdelsområde (Morling, muntligt, 2019).

Allsidiga boendemiljöer

Denna utbyggnadsstrategi har pekat på att bebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde är i dagsläget funktionsseparerade med antingen handel, industri eller bostäder. Strategin omfattar både ny bebyggelse men även en möjlighet till att utveckla en högre grad av

funktionsblandning. För att sträva efter den blandade stadsdelen så krävs det att identifiera fördelaktiga lägen för ny offentlig samt kommersiell service i både separata byggnader men även i bottenvåningar på flerbostadshus. Fokus Skärholmen satsar även på småskalighet och variation där en blandning av typologier, skala samt volymer ska främja och utveckla

stadsdelsområdet på sådant sätt att en känsla av allsidighet och mångfald upplevs. Genom att ha varierande upplåtelseformer kan människor med diverse livsstilar mötas i vardagen (Stockholm stad, 2017b).

Morling (2019) nämner att husen som tänks byggas beror på platsens läge men att fokus läggs på stadsmässighet (Morling, muntligt, 2019). Ahlzén (2019) förklarar att fokus Skärholmen planeras bebyggelse i ”någon slags urbanitet”. Bebyggelsen som förs upp ska omfatta 5–6 våningar i första hand med olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, det kan vara hus i kvarter, lamellhus men även några inslag av punkthus och radhus (Ahlzén, muntligt, 2019).

Denna strategi ska även möjliggöra tillfällig arkitektur och användning på vissa ytor där bebyggelse kan behövas rivas, byggas om eller optimeras. Den typen av byggnader samt ytor föreslås kunna användas till bland annat utställningshallar, pop up-affärer, replokaler samt kulturella verksamheter (Stockholm stad, 2017b).

Figur 2. Projeket Skärholmsdalen ingår inom strategin ”allsidiga boendemiljöer”. Projektet Skärholmsdalen ska förankra Sätra, Skärholmen samt Sätraskogens naturreservat. Detta delprojekt ska omvandla Skärholmsvägen till en stadsgata med nya funktioner (Stockholm stad, u.å.)

Ett promenadvänligt gång- och gatunät

I dagsläget har Skärholmen ganska få kopplingar till resten av staden p.g.a. Södertäljevägen samt den befintliga topografin utgör en barriärverkan. Stadsdelsområdet planeras således bli sammanhängande. Inom denna strategi fokuseras det på att förankra stadsdelarna

Skärholmen, Sätra, Vårberg samt Bredäng med ny bebyggelse men även koppla samman stadsdelsområdet med angränsande stadsdelar som till exempel Mälarhöjden. Denna strategi fokuserar bland annat på att omvandla trafikleder och stora grå- och hårdytor till mer aktiva gator och gena gångvägar. Befintliga trafikleder och parkeringsytor ska kompletteras med bebyggelse, välutformade trottoarer samt cykelbanor. En del gator kommer att vara mer livliga och aktiva medan andra ska kännetecknas av bostadsmiljöns vardagsliv (Stockholm stad, 2017b). Morling (2019) framför att Vårbergsvägen är viktigt att rusta upp och

sammankoppla, för en trevligare och tryggare upplevelse sker det en förändring genom att bygga längs vägen (Morling, muntligt, 2019). De större detaljplaneområden Mälaräng, Skärholmsdalen samt Vårbergsvägen (se figur 1 för karta) ska alltså förankras med ny bebyggelse samtidigt som en mångfald av offentliga rum bildas (Stockholm stad, 2017b).

Inom denna strategi fokuseras det även på att ut- och avveckla gångtunnlar beroende på läget.

En del Skärholmsbor har pekat på att gångtunnlar känns otrygga att passera förbi samtidigt så anses gångtunnlar vara trafiksäkert för människor för att dessa undviker att korsa

biltrafikerade gator. Otrygga ytor kan alltså optimeras och förbättras (Stockholm stad, 2017b).

I detaljplaneområdet Söderholmen som har passerat godkännandeskedet så anges det att två gångtunnlar ska rivas. Dessa föreslås att bli till mer stadsmässiga gångstråk kantade av hus samt entréer samt en hastighetssäkrad passage ska alltså ske i plan och vid upphöjda övergångsställen (Stockholm stad, 2018f).

Figur 3. Detta detaljplaneområde kallas för Vårbergsvägen och är ett av de omfattande projekten i Fokus Skärholmen. Målet är att binda ihop stadsdelarna Vårbergs samt Skärholmen med ungefär 1000 bostäder och en ny grundskola (Stockholm stad, 2017b).

En mångfald av gemensamma rum

En strategi är att stärka offentliga rum för samspel mellan individer och grupper. Med detta innebär att Fokus Skärholmen satsar på offentliga rum som t.ex. levande och trygga lokala centrum, torg samt parker och platsbildningar i bebyggelsen. Levande lokala centrum kan bildas genom att fortsätta stärka Skärholmstorget, Bredholmstorget samt Måsholmstorget genom att expandera och utveckla verksamheterna i området. En viktig förutsättning för att dessa torg ska utvecklas ytterligare är att stärka kopplingarna till omgivande stadsrum (Stockholm stad, 2017b).

Nya stadsnoder skapas när de större detaljplaneområdena Mälaräng, Skärholmsdalen samt Vårbergsvägen har färdigbyggts. Genom en förankring med ny bebyggelse så kan det vid stadsnoderna tillföras nya lokala mötesplatser samt diverse offentliga rum. Områdets

offentliga rum är mångsidiga och kan omfatta allt från marknader, torghandel, lek eller sport (Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2017c).

Projektet satsar även på en förtätning i form av att skapa kvartersgemensamma bostadsgårdar och allmänna platser. Denna bebyggelsestruktur erbjuder att allmänheten kan befinna sig i de kvartersgemensamma rummen samtidigt som en avgränsning mellan de allmänna platserna samt bostadsgemensamma ytor ska bildas (Stockholm stad, 2017b).

Figur 4. Området kring delprojektet Söderholmen. Vid Söderholmsskolan ska det byggas fler bostäder samt en ny konstgräsplan. Detta är ett exempel på hur det kan tänkas se ut när bebyggelse förankras med allmänna platser (Stockholm stad, 2017b).

Lokalt förankrad process

För att åstadkomma ett hållbart stadsbyggande och framför allt en hållbar stadsutveckling så är det viktigt att utgå från det lokala perspektivet (Stockholm stad, 2018c). Den demokratiska aspekten och processen i stadsbyggandet är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling.

Detta handlar således inte bara om att bygga, utan hur staden planerar att bygga och utveckla stadskvaliteter som vänder sig till samtliga invånare på en lokal nivå. Till exempel sker utvecklade samråd och dialoger för att nå fler grupper i samhället. Fokus Skärholmen samverkar med medborgarvärdar, lokala kulturaktörer och håller i flera öppet hus. Under våren 2016 genomfördes en dialogturné ”Bästa Platsen” där projektet träffade boende i stadsdelsområdet och diskuterade det planerade projektet där medborgare framförde sina åsikter (Spacescape, 2016; Stockholm stad, 2018h). Vad som även tas upp vid en lokalt förankrad process är att invånare i Skärholmens stadsdelsområde har fått delta i gestaltning och utformning i t.ex. parkförnyelser i Bredäng (Stockholm stad, 2018h).

Tabell 5. Denna tabell sammanställer Fokus Skärholmens strategier för stadsbyggande och hur staden planerar att förtäta stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.

Förtätningsstrategier i Skärholmens stadsdelsområde

➢ Marktyper som planeras för förtätning är framför allt trafik- och parkeringsytor samt grönområden.

➢ Ytor som inte fungerar effektivt i dagsläget, optimeras och utvecklas. Dessa kan även rivas och exploateras på nytt för en mer effektiv markanvändning.

➢ Förtätningen omfattar mindre och större kompletteringar, omvandlingar i de större detaljplaneområdena samt förankringar av stadsdelar genom ny bebyggelse.

5.5 Relationen mellan förtätning och stadsutveckling i