Projektets genomförbarhet

Maclaren (1996) beskrev hållbar stadsutveckling som processen i sig som bidrar till att staden blir hållbar. Fokus Skärholmen är ett långsiktigt stadutvecklingsprojekt med en

genomförandetid mellan 10 till 15 år.

Fokus Skärholmen är ett projekt med höga ambitioner när man beaktar projektets tidplan, mål samt strategier så inser man att med sådana höga ambitioner i ett projekt tillkommer även

bli intresserade av att investera och bygga i Skärholmens stadsdelsområde. Hon nämner att det inte enbart ska byggas för ekonomiska vinster utan även med fokus på social hållbarhet.

Andersson (2015) nämner däremot att byggbolag utger sig själva vara samhällsbyggare men i själva verket så är de aktiebolag med avkastningskrav och vill bygga med högre exploatering för att det gynnar deras egna intressen. Ahlzén (2019) förklarar dock att stadsbyggandet i stadsdelsområdet ska på längre sikt bidra till bland annat ökade stadskvaliteter, förbättrat serviceutbud, varierad arkitektur och boendeformer, bättre förbindelser mellan stadsdelarna samt ökat markvärde. Detta resulterar i att byggherrar kan göra ekonomiska vinster på längre sikt när projektet fullbordats. Utmaningen är då, hur ska Fokus Skärholmen locka

byggherrarna till att bygga i Skärholmens stadsdelsområde med tanke på att Fokus

Skärholmen planerar för social hållbarhet? Det ska byggas ungefär 6500 nya bostäder för att tillgodose stadens mål fram till år 2030 och Skärholmens stadsdelsområde har ett lägre markvärde i jämförelse med stora delar av staden. Hur ska hela projektet Fokus Skärholmen finansieras och genomföras utan att byggherrar kräver mer? Ett lägre markvärde kan innebära att det blir svårare att finansiera och implementera projektet. Fokus Skärholmens projektmål omfattar bland annat att öka stadskvaliteterna i Skärholmens stadsdelsområde. Det låga markvärdet utgör emellertid en utmaning för Fokus Skärholmen eftersom det som ska byggas i stadsdelsområdet ska hålla samma kvalitet som resten av staden. För att stadsbyggandet ska hålla samma kvalitet som resten av staden så är det viktigt att budgeten räcker till för

genomförandet av projektet.

Med stadens dokument som utgångspunkt så finns det alltså risker med hur projektet implementeras ekonomiskt, kvalitetsmässigt men även tidsmässigt. Det är således viktigt att arbeta med processen kontinuerligt för att eventuellt kunna hitta nya lösningar för att uppnå projektets mål för en hållbar stadsutveckling samt fullborda stadsbyggandet.

Tabell 6. En sammanställning av analysens samtliga avsnitt (6.1–6.3) där det empiriska materialet har satts i förhållande till det teoretiska ramverket. Tabellen förklarar hur

förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde kan tänkas bidra till hållbar stadsutveckling och på vilka sätt förtätning eventuellt inte gör det.

Förtätningens tänkbara effekter i Skärholmens stadsdelsområde

Positiva Negativa

➢ En mer demokratisk process som kan främja den sociala rättvisan på sådant sätt att fler människor inkluderas i offentliga rummen.

➢ Större funktionsblandning på samma yta.

➢ Kan öka serviceunderlaget.

➢ Ett livligare och mer attraktivt stadsdelsområde.

➢ Varierad arkitektur och boendeformer.

Ny bebyggelse integreras med befintlig bebyggelse.

➢ Effektiviserad markanvändning.

➢ Mer hållbara resor görs. Framför allt när överlappande projekt som Spårväg Syd har färdigställts.

➢ Ökar tryggheten i stadsdelsområdet.

➢ Ökar tillgängligheten i samband med funktionsblandning och ökat

serviceunderlag.

➢ Ekonomisk tillväxt.

➢ Stärker det lokala näringslivet.

➢ Ökat kunskapsunderlag i samband med att nya offentliga rum bildas.

➢ Optimera ytor som i dagsläget inte fungerar så effektivt. Till exempel mer trygga och jämlika offentliga rum och omvandling av trafikleder till mer aktiva gator.

➢ Staden råder inte över alla hyresrätter och kan inte kontrollera en del

byggaktörer som väljer att renovera eller att höja hyran.

➢ Kan resultera i gentrifiering.

➢ Kan förändra stads- och

grönstrukturen. En del kan uppleva detta som främmande och därigenom en negativ utveckling.

➢ Anspråkstagande av grönområden kan förändra grönstrukturens

befintliga funktioner. Kan resultera i missnöje av Skärholmsbor.

➢ Ekonomiska risker som föreligger inom projektet kan resultera i att den planerade förtätningen inte håller samma nivå som resten av staden.

Den planerade bebyggelsen ska hålla samma kvalitetsnivå som andra platser i staden.

7 Avslutande diskussion och slutsats

Diskussionen ska sammanställa studiens frågeställningar samt förhålla sig till studiens syfte. I denna kandidatuppsats har begreppet förtätning studerats och satts i relation till en hållbar stadsutveckling.

När det teoretiska materialet studerades så stod det i flera forskningar samt artiklar att begreppet förtätning och hållbar stadsutveckling inte har någon bestämd definition. Dessa begrepp varierar beroende på en plats lokala förutsättningar men att det finns ett antal centrala egenskaper som förekommer enligt forskning.

Enligt forskning samt fallstudien Fokus Skärholmen innebär begreppet förtätning ett tillskott av byggnader med fokus på en blandad och effektiv markanvändning i en miljö där befintlig bebyggelse existerar. Förtätningen ska bidra till den täta, livliga och trygga stadsmiljön som omfattar funktionsblandning, stärkta kopplingar mellan diverse stadsdelar samt tillgång och närhet till diverse faciliteter och effektiva kollektivtrafiksystem. Förtätning i Skärholmens stadsdelsområde innebär en ökning av exploateringsgraden när ny bebyggelse uppförs. I samband med förtätningen planeras det även för offentliga rum, funktionsblandning och förbättring av gång- och cykelnätet så att stadsdelarna förankras och stadsdelsområdet upplevs ha en sammanhängande struktur.

Det finns olika förtätningsstrategier som tillämpas. Hur en förtätning bör genomföras beror framför allt på platsens förutsättningar samt karaktär. Det är viktigt att ta hänsyn till gatunätet, befintliga funktioner och stadskvaliteter hänger ihop med varandra samt resten av området. I denna studie har strategier för förtätning listats ut enligt vilka marktyper kan förtätas samt vilket innehåll samt utformning förtätningen ska medföra. Forskningar som jag har betraktat visar på att förtätningen ska omfatta en kompakt och funktionsblandad stad. Ytor som Fokus Skärholmen planerar att ta i anspråk är framför allt grå- och hårdytor i form av trafik- och parkeringsytor men även en del grönområden som är av mindre betydelse där förtätningen kan öka områdeskvalitén. Förtätningen omfattar kompletteringar, förändringar och

omvandlingar i form av ny bebyggelse i Skärholmens stadsdelsområde men även förbättring av ytor. Med intervjuerna samt olika tillhörande mål- och strategidokument för projektet Fokus Skärholmen som utgångspunkt är det uppenbart att förtätningen som planeras strävar efter en tät och funktionsblandad stad med hög tillgänglighet.

Relationen mellan förtätning och stadsutveckling varierar beror på hur man väljer att se på det. Det finns somliga som hävdar att en förtätning kan innebära en hållbar stadsutveckling medan andra motsätter detta. I min studie har jag utgått från ett pågående projekt i

Skärholmens stadsdelsområde som är långtifrån färdigställt men aktuell till mina

frågeställningar och syfte. Fokus Skärholmen fokuserar på ett stadsbyggande som ska främja den hållbara stadsutvecklingen framför allt på en social nivå då Skärholmens stadsdelsområde anges som ett socialt utsatt område och goda utvecklingspotential existerar. Projektet utgår således från platsens behov samt förutsättningar för en hållbar stadsutveckling. Relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling beträffande projektet Fokus Skärholmen omfattar ett sammanhängande och förankrat stadsdelsområde med goda kopplingar till stadsdelarna Bredäng, Skärholmen, Sätra samt Vårberg. Förankringen sker på sådant sätt att lediga utrymmen förtätas med ny bebyggelse med levande och mer stadsmässiga gaturum som främjar gång- och cykeltrafik samt funktionsblandning. I samband med den nya

bebyggelsen så bildas stadsnoder som möjliggör utrymme för ytterligare offentliga rum som

och optimeras så att samtliga människor kan vistas i dessa och känna sig trygga i området.

Dessa strategier och faktorer kan därigenom främja skapandet av en hållbar stadsutveckling.

Ny bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer, storlekar samt varierad arkitektur kan innebära att flera människor ser Skärholmens stadsdelsområde som ett möjligt attraktivt bostadsområde att flytta till. Enligt mål- och strategidokumenten samt intervjupersonerna så kan det även möjliggöra en bostadskarriär för Skärholmsborna och därigenom främja både en ekonomisk samt social utveckling i stadsdelsområdet. I samband med projektet Fokus

Skärholmen så planeras det för fler projekt samtidigt, bland annat den nya snabbspårvägen Spårväg Syd på regional nivå. När Spårväg Syd byggs färdigt och det mesta av

nybebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde har uppförts kan området bli mer attraktivt på grund av dess läge samt tillgänglighet till diverse samhällsservice. Fler människor av olika socioekonomiska bakgrund kan se stadsdelsområdet som ett alternativ att bo i, vilket i sin tur kan främja den hållbara stadsutvecklingen.

Fokus Skärholmen är ett långsiktigt och ambitiöst stadsbyggnads- och stadsutvecklingsprojekt som sträcker sig över en lång tid. Projektet kan resultera i flertal fördelar som har nämnts ovan. Det är dock även viktigt att lyfta fram och konstatera att projektet står inför flertal utmaningar. Framför allt ekonomiska utmaningar och osäkerheter som kan påverka resultatet i praktiken till exempel de nya stadskvaliteterna. Skärholmens stadsdelsområdes markvärde är lägre än många andra stadsdelsområden och dessutom så har förortsbebyggelsen resulterat i flertal fördomar beträffande Skärholmens stadsdelsområde. Frågor som uppstår är då, hur staden ska fullborda projektet med hög kvalitet när många byggherrar har ekonomiska intressen? Hur ska staden väcka byggherrarnas intresse till att bygga i Skärholmens stadsdelsområde när det är ett profilprojekt för social hållbarhet? Det bör finnas fler intresserade byggherrar som vill bygga med social hållbarhet som utgångspunkt så att stadsbyggnadsprocessen inte bidrar till motsatta effekter för stadsutvecklingen. Risker med stadsbyggandet som till exempel för gentrifiering samt färre antal bostäder till rimligt pris som framför allt kan drabba Skärholmsborna bör förebyggas i processen.

När jag betraktar mina teoretiska utgångspunkter samt fallstudie så finner jag liknelser mellan diverse forskares och Fokus Skärholmens resonemang. Det finns även diskrepans som inte belyses i stadens mål- och strategidokument på samma sätt, det framgår alltså inte lika tydligt i dessa dokument vad nackdelarna kan vara. Förtätning förespråkas som en

stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling på en nationell, regional samt kommunal nivå. Det är alltså uppenbart att förtätning är en trend och stadsbyggnadsstrategi som

förespråkas på olika nivåer i samhället. Förtätningsprocessen är enligt min bedömning utifrån studiens dokumentanalys samt forskning en stadsbyggnadsprocess som förespråkas i första hand, bland politiskt styrda organisationer. Begreppet förtätning förekommer i flera städer samt kommuners mål- och strategidokument och Fokus Skärholmen är relativt likt många stadsbyggnadsprojekt. Fokus Skärholmen är kanske inte ett särskilt unikt projekt som det skrivs i mål- och strategidokumenten om projektets nya arbetssätt.

Sett ur Stockholms översiktsplan och bostadsmål, Boverkets idéskrift samt FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling så nämns förtätning samt som en lösning för den rådande

befolkningstillväxten i storstäderna. Detta innebär att förtätning förespråkas på flera samhällsnivåer och därför är det viktigt att ifrågasätta och undersöka om förtätning är tillämpbart i samtliga storstäder. Att ifrågasätta om förtätning faktiskt främjar hållbar stadsutveckling och inte enbart falla för stadsbyggnadstrenden som många aktörer förespråkar.