Förslag till framtida studier

I vårt arbete analyseras och tolkas resultat utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Viktigt att påpeka är att dagens lärare inspireras av många pedagogiska teoretiker och utnyttjar flera teorier i sin undervisning. Ett förslag till framtida studier är att utföra en forskning om muntlig kommunikationsförmåga utifrån olika teoretiska perspektiv. Exempel på teorier som skulle kunna användas i framtida studier är Piagets eller Montessoris utvecklingsteorier. Det skulle vara intressant att analysera resultatet i denna studie utifrån dessa utvecklingsteorier och studera de likheter och skillnader som skulle framträda.

I vårt arbete har vi genomfört semistrukturerade intervjuer för att undersöka vilka arbetssätt lärare säger sig använda för att utveckla elevers muntliga kommunikationsförmåga inom matematikämnet. Ytterligare förslag till framtida studier är att göra observationer i klassrummet. Sådana fysiska klassrumsobservationer skulle kunna ge möjlighet att studera lärares arbetssätt och analysera i praktiken hur dessa främjar elevers språkutveckling och lärande i matematik. Lärarna i denna studie berättar att när elever utvecklar sin muntliga kommunikationsförmåga utvecklar de även andra förmågor, som till exempel den skriftliga. Om även fysiska klassrumsobservationer visar sig stödja vårt resultat tror vi att det skulle ge matematiklärare på gymnasiet starka underlag för att välja att arbeta med den muntliga kommunikationsförmågan i sin yrkesverksamhet.

46

8. Referenser

Aineamani, B. (2018). How Learners Communicate Their Mathematics Reasoning in Mathematics Discourse. I J. Moschkovich, D. Wagner, A. Bose, J. Mendes & M. Schütte (Red.), Language and communication in mathematics education: international perspectives (s. 65-74). Cham: Springer International Publishing. Hämtad 2019-04-02 från:

https://link-springer-com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2F978-3-319-75055-2.pdf

Braun. V & Clarke, V. (2006). Using thematic analys in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. ISSN 1478-0887. Hämtad 2019-12-01:

https://core.ac.uk/download/pdf/1347976.pdf

Bryman. A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Boukafri, K., Civil, M. & Planas, N. (2018). A Teacher’s Use of Revoicing in Mathematical Discussions. I J. Moschkovich, D. Wagner, A. Bose, J. Mendes & M. Schütte (Red.), Language and communication in mathematics education: international perspectives (s. 157-170). Cham: Springer International Publishing. Hämtad 2019-04-02 från:

https://link-springer-com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2F978-3-319-75055-2.pdf

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fetzer, M. & Tiedman, K. (2018). The Interplay of Language and Objects in the process of Abstracting. I J. Moschkovich, D. Wagner, A. Bose, J. Mendes & M. Schütte (Red.), Language and communication in mathematics education: international perspectives (s. 91-104). Cham: Springer International Publishing. Hämtad 2019-04-02 från:

47

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling – Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17 (3-4), 152-170. ISSN 1401-6788. Hämtad 2019-04-05 från:

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?seque nce=2&isAllowed=y

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning - en studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Diss.). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Morgan, C., Craig, T., Schuette, M., & Wagner, D. (2014). Language and communication in mathematics education: an overview of research in the field. ZDM,

46(6), 843–853. Hämtad 2019-04-02 från:

https://link.springer.com/article/10.1007/s11858-014-0624-9

Moschkovich, D. & Wagner, A. (2018). International Perspectives on Language and Communication in Mathematics Education. I J. Moschkovich, D. Wagner, A. Bose, J. Mendes & M. Schütte (Red.), Language and communication in mathematics education: international perspectives (s. 65-74). Cham: Springer International Publishing. Hämtad 2019-04-02 från:

https://link-springer-com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2F978-3-319-75055-2.pdf

Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Nikoleris, A., Nordin, A., Lindbom, H. & Sjöstrand, M. (2012). Vem ska göra gruppindelningen och hur? Artikel presenterad vid 7:e Pedagogiska inspirationskonferensen, Lund Tekniska Högskola, Sverige. Hämtad 2019-05-06 från: https://portal.research.lu.se/ws/files/6229135/2966073.pdf

48

Oltenau, L. (2016). Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, No 266/2016). Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1045390/FULLTEXT03.pdf

Popov, O., & Ödmark, K. (2013). Kommunikationsförmåga i matematiklärandet. Stockholm: Skolverket.

Sjöblom, M. (2015). Promoting student-to-student interactions in mathematics : a study in a multilingual upper secondary classroom. Malmö: Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle.

Skolforskningsinstitutet. (2017). Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan. Systematisk översikt 2017:01. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Skolinspektionen. (2016). Senare matematik i gymnasieskolan (matematik 3c). Stockholm: Skolinspektionen.

Skollag. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.


Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Om ämnet Matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04- 05 från

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2893a/1530187438471/K ommentarmaterial_gymnasieskolan_matematik.pdf

Stendrup, C. (2001). Undervisning och tanke - En ämnesdidaktisk bok om språk och begreppskunskap: exemplet matematik. Stockholm: HLS förlag.

49

Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2011). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trejo-Guerrero, L. & Valdemoros-Alvarez, M. (2018). The Use of Language in the Construction of Meaning for Natural Number. I J. Moschkovich, D. Wagner, A. Bose, J. Mendes & M. Schütte (Red.), Language and communication in mathematics education: international perspectives (s. 187-202). Cham: Springer International Publishing. Hämtad 2019-04-02 från:

https://link-springer-com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2F978-3-319-75055-2.pdf

Tracy, S. J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851. doi: 10.1177/1077800410383121

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

50

9. Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Vi, Artur Maj och Alessandro Villani, arbetar med vårt examensarbete som handlar om den muntliga delen av kommunikationsförmågan inom matematik. Syftet med arbetet är att redogöra för vilka arbetssätt matematiklärarna som deltar i undersökningen väljer i sin undervisning för att elevers muntliga kommunikationsförmåga ska utvecklas. Vi vill även undersöka varför de väljer dessa arbetssätt samt hur matematiklärarna anser att deras arbete med elevernas muntliga kommunikationsförmåga påverkar elevernas studieframgång i matematik. Vi söker verksamma gymnasielärare i matematik som är villiga att delta i undersökningen.

Undersökning genomförs med hjälp av semistrukturerad intervju som beräknas ta cirka 60 min. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. I transkriberingen såväl som i uppsatsens text kommer ni att vara anonyma. Vi kommer heller inte att samla in några uppgifter om er. Transkriberingen och ljudfilerna kommer att sparas fram till att vårt examensarbete är godkänt och därefter kommer vi att radera dem. Deltagandet är helt frivilligt och ni kan avbryta det när som helst utan motivering.

Om ni har frågor angående den här studien kan ni nå oss via mail: arturmaj94@hotmail.se eller alessandro.villani@hotmail.com

Med vänliga hälsningar

51

Bilaga 2 – Intervjuguide