Vid sammanställning av förövares beteende och strategier vid grooming framkom det att de flesta studier uppvisar liknande resultat. Förövarna använder internet som ett verktyg för att komma i kontakt med barn, där forskning även visar att relationen utvecklas snabbare på internet än utanför. Förövare använder strategier för att skapa en förtroendefull relation till barnet, med syfte att få barnet att lita på förövaren. Som beskrivs i inledningen uppdagades år 2005 en av Sveriges då största sexbrottsmål när en man i 25-årsåldern utgav sig för att vara kvinna. Mannen använde sig av alias Alexandra och utsatte ett flertal unga flickor för våldtäkter och andra övergrepp (Christianson & Rogland, 2016). Sedan Alexandramannen uppmärksammades har internet fortsatt utvecklas och Statens medieråd (2015) beskriver att majoriteten av Sveriges ungdomar använder
34
internet dagligen. Den omfattande användningen av internet medför en ökad möjlighet för förövare att ta kontakt med barn via internet. Titeln på denna metaetnografi är “Där barn finns - finns också förövare”. Titeln avser att synliggöra problematiken i dagens samhälle där barn ständigt är i risk att utsättas för grooming, speciellt i och med utvecklingen av internet. Jonsson och Svedin (2017) beskriver dessutom att det finns indikationer på att övergrepp på internet är lika allvarliga som övergrepp som sker utanför internet, något vi anser vara ett tillräckligt argument för att utöka kunskapen om fenomenet. Ytterligare forskning om grooming anses utifrån ovanstående behövas eftersom aktuell forskning använder samma referenser vilket påvisar att fenomenet är relativt outforskat och således behöver utvecklas och expanderas för att förstås bättre. Förslagsvis kan ytterligare forskning om grooming undersökas med ett fördjupat maktperspektiv i syfte att öka förståelsen i vad som sker i konversationer och i relationen mellan förövare och barn. Mer forskning om grooming utifrån ett genusperspektiv kan också antas vara användbart då det kan resultera i fler analyser om varför skillnader eventuellt förekommer. Ytterligare kunskap på området skulle slutligen innebära högre kompetens bland yrkesverksamma och möjlighet till förbättrade förebyggande insatser.
35
Referenslista
Aitken, S., Gaskell, D., & Hodkinson, A. (2018). Online sexual grooming: Exploratory comparison of themes arising from male offenders’ communications with male victims compared to female victims. Deviant Behavior, 39(9), 1170–1190.
doi:10.1080/01639625.2017.1410372
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arvidsson, U. (u.å.). Pedofili. I Nationalencyklopedin. Hämtad 31 mars, 2020, http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pedofili
Back, C. & Berterö, C. (2014). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 148–161). Stockholm: Liber.
Black, P. J., Wollis, M., Woodworth, M., & Hancock, J. T. (2015). A linguistic analysis of grooming strategies of online child sex offenders: Implications for our understanding of
predatory sexual behavior in an increasingly computer-mediated world. Child Abuse & Neglect,
44, 140–149. doi:10.1016/j.chiabu.2014.12.004
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Christianson, S. & Rogland, U. (2016). Vad är grooming?. Malmö: Arx.
Connell, R. (2009). Om genus. (2., utvidgade och omarb. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Craven, S., Brown, S., & Gilchrist, E. (2006). Sexual grooming of children: Review of literature and theoretical considerations. Journal of Sexual Aggression, 12(3), 287–299. doi:
10.1080/13552600601069414
de Santisteban, P., del Hoyo, J., Alcázar-Córcoles, M. Á., & Gámez-Guadix, M. (2018).
Progression, maintenance, and feedback of online child sexual grooming: A qualitative analysis of online predators. Child Abuse & Neglect, 80, 203. Från:
http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/2077580672?accountid=8028
ECPAT. (2016). Vad är egentligen en pedofil? Hämtad 15 april 2020, från ECPAT, http://www.ecpat.se
ECPAT. (2017). Vad är grooming och vad är viktigt att tänka på? Hämtad 18 maj 2020, från ECPAT, http://www.ecpat.se
Foucault, M. (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (Femte översedda och ombrutna upplagan). Lund: Arkiv förlag.
36
Jonsson, L. & Svedin, C.G. (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på internet [Elektronisk
resurs]. Linköping/Stockholm: Linköping University Electronic Press / Stiftelsen Allmänna
Barnhuset.
Jonsson, L., & Svedin, C. G. (2019). Barn utsatta för sexuella övergrepp av en kvinnlig
förövare. [Elektronisk resurs], Linköping/Stockholm: Linköping University Electronic Press /
ECPAT Sverige.
Katz, C. (2013). Internet-related child sexual abuse: What children tell us in their testimonies.
Children and Youth Services Review, 35(9), 1536–1542. doi:10.1016/j.childyouth.2013.06.006
Kloess, J. A., Beech, A. R., & Harkins, L. (2014). Online Child Sexual Exploitation: Prevalence, Process, and Offender Characteristics. Trauma, Violence, & Abuse, 15(2), 126–139.
doi:10.1177/1524838013511543
Kloess, J. A., Seymour-Smith, S., Hamilton-Giachritsis, C., Long, M. L., Shipley, D., & Beech, A. R. (2017). A qualitative analysis of offenders' modus operandi in sexually exploitative interactions with children online. Sexual Abuse, 29(6), 563–591.
doi:10.1177/1079063215612442
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Källström, Å. & Andersson Bruck, K. (2017). Etiska reflektioner i forskning med barn. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjelm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.),
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) (s. 29–44).
Malmö: Gleerup.
Marcum, C. D. (2006). Interpreting the intentions of internet predators: An examination of online predatory behavior. Journal of Child Sexual Abuse, 16(4), 99–114. doi:
10.1300/J070v16n04_06
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.
Nationalencyklopedin (u.å.). Kontakt med barn i sexuellt syfte. Hämtad 31 mars, 2020, från Nationalencyklopedin,http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kontakt- med-barn-i-sexuellt-syfte
Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Piuva, K. & Karlsson, L.B. (2012). Introduktion. I K. Piuva & L.B. Karlsson. Genusperspektiv i
socialt arbete. (1. utg.) (s. 17–54). Stockholm: Natur & kultur.
Polisen. (2019, mars). Gromning - utsatt. Hämtad 25 mars, 2020, från Polisen, https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/grooming/
37
Prop. 2016/17:214: Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte. Hämtad 2020-03-31 från https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/proposition/2017/06/prop.-201617214/
Quayle, E., Allegro, S., Hutton, L., Sheath, M., & Loof, L. (2014). Rapid skill acquisition and online sexual grooming of children. Computers in Human Behavior, 39, 368-375.
doi:10.1016/j.chb.2014.07.005
RFSL (2018). RFSL ser fram emot en utredning om tredje juridiskt kön. Hämtad 4 april, 2020, från RFSL, https://www.rfsl.se/aktuellt/rfsl-ser-fram-emot-en-utredning-om-tredje-juridiskt- kon/
Schillaci, M. (2015). #nätsmart: tips och råd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn på internet. Stockholm: Rädda barnen.
Shannon, D. (2007). Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet: omfattning, karaktär,
åtgärder. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Shannon, D. (2008). Online Sexual Grooming in Sweden: Online and Offline Sex Offences against Children as Described in Swedish Police Data, Journal of Scandinavian Studies in
Criminology and Crime Prevention, 9(2), 160-180. doi:10.1080/14043850802450120
SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet L5.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm. Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm. Utbildningsdepartementet.
Statens medieråd. (2015). Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier.
Stockholm: Statens medieråd. Från:
https://www.statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Unga r-och-medier-2015.pdf
Swärd, H., & Starrin, B. (2006). Makt och socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd. (red.) (2006). Socialt arbete: en grundbok. (2., [rev. och utök.] utg.) (s. 248–264). Stockholm: Natur och kultur.
Unicef. (u.å). Barnkonventionen. Hämtad 25 mars, 2020, från Unicef, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version
van Gijn-Grosvenor, E., L., & Lamb, M. E. (2016). Behavioural differences between online sexual groomers approaching boys and girls. Journal of Child Sexual Abuse, 25(5), 577–596. doi:10.1080/10538712.2016.1189473
Vetenskapsrådet (2015). Vetenskapsrådets årsredovisning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från: https://www.vr.se/download/18.11999f69161e921384fae7cb/1555337812697/Vetenskapsradet_ arsredovisning_2015.pdf
38
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Webster, S., Davidson, J., Bifulco, A., Gottschalk, P., Caretti, V., Pham, T., … Craparo, G. (2012). European Online Grooming Project - Final Report. European Online Grooming Project.
Williams, M. L., & Hudson, K. (2013). Public perceptions of internet, familial and localised sexual grooming: Predicting perceived prevalence and safety. Journal of Sexual Aggression,
19(2), 218–235. doi: 10.1080/13552600.2012.705341
Williams, R., Elliott, I. A., & Beech, A. R. (2013). Identifying sexual grooming themes used by internet sex offenders. Deviant Behavior, 34(2), 135-152. doi: 10.1080/01639625.2012.707550 Winters, GM., Kaylor, LE. & Jeglic, EL. (2017). Sexual offenders contacting children online: an examination of transcripts of sexual grooming, Journal of Sexual Aggression, 23(1), 62-76. doi: 10.1080/13552600.2016.1271146
Whittle, H., Hamilton-Giachritsis, C., Beech, A. & Collings, G. (2013). A review of online grooming: Characteristics and concern, Aggression and Violent Behavior, 18(1), 62-70.doi:
10.1016/j.avb.2012.09.003
Whittle, H. C., Hamilton-Giachritsis, C., & Beech, A. R. (2015). A comparison of victim and offender perspectives of grooming and sexual abuse. Deviant Behavior, 36(7), 539–564. doi: 10.1080/01639625.2014.944074
Wolak, J., Finkelhor, D., Mitchell, K. J., & Ybarra, M. L. (2010). Online “predators” and their victims: Myths, realities, and implications for prevention and treatment. Psychology of Violence,