ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Där barn finns - finns också förövare
En metaetnografi som beskriver förövares beteende och
tillvägagångssätt vid grooming av barn på internet
Författare: Sara Karpefors Malin Singh
Handledare: Per-Åke Nylander
Där barn finns - finns också förövare. En metaetnografi som beskriver förövares beteende och
tillvägagångssätt vid grooming av barn på internet.
Sara Karpefors och Malin Singh Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie var att genomföra en metaetnografi av förövarnas tillvägagångssätt och beteende vid grooming av barn på internet samt undersöka förekomst av skillnader beroende på barnets kön. Den empiriska grunden utgörs av tolv kvalitativa studier som valts ut genom en systematisk litteratursökning. Studierna sammanställdes i en tematisk analys med huvudteman groomingprocessen, strategier i groomingprocessen och förövares karaktäristika. Syntetiseringen har därefter analyserats utifrån ett genus- och maktperspektiv. Resultatet visar att internet har stor inverkan på groomingprocessen då det möjliggör anonymitet för förövaren och ett förenklat sätt att skapa intima relationer med barn. Vidare visar forskning på återkommande st rategier som används vid grooming, däribland smicker och manipulation. Förövarna kartlägger dessutom barnet och dennes omgivning med syfte att undersöka möjligheten för en potentiell offline-träff. Forskning presenterar även att förövarna nästan enbart är män och att de framställer sig själva som bland annat pålitliga, vilket kan leda till att barnet inte ser den potentiella faran. Slutligen synliggör resultatet vissa skillnader beroende på barnets kön, dock krävs mer forskning om ämnet för att kunna påvisa en sådan hypotes. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.
Where children are - there’s also offenders. A meta-ethnography of offenders’ approach and behaviour
when grooming children on the internet.
Sara Karpefors och Malin Singh Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2020
Abstract
The aim of the study was to conduct a qualitative meta-ethnography of offenders’ approach and behaviour in grooming children on the internet, and to investigate the occurrence of differences depending on the child’s gender. The empirical basis consists of twelve studies selected through a systematic literature search. The search is presented thematically with three themes - grooming process, strategies in the grooming process and the characteristics of the offenders. The synthesis has been analysed from a gender and power perspective. The result shows that internet has a major impact on the grooming process as it enables anonymity for the offender and a simplified way of creating intimate relationships with children. Furthermore, research shows recurring strategies used in grooming, including flattery and manipulation. Offender also map the children’s surroundings with the purpose of investigating the possibility of a potential offline encounter. Research also shows that the offenders are almost exclusively men and that they are portray themselves as, among other things, reliable, which can lead to the child not seeing the potential danger. Finally, the result reveals some differences depending on the child’s gender, bur more research on the subject is needed to prove such a hypothesis. Finally, this meta -ethnography presents proposals for further research.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Per-Åke Nylander för värdefull feedback och guidning genom uppsatsarbetet. Ditt engagemang och din tillgänglighet har verkligen underlättat vår arbetsprocess. Tack för det!
Vi vill även tacka varandra för en lärorik och rolig vår tillsammans. Vi har verkligen stöttat och peppat varandra under arbetets gång. Vi kunde inte varit en bättre skrivduo.
Innehåll
INLEDNING ... 1
PROBLEMFORMULERING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2
BAKGRUND OCH LAGSTIFTNING ... 2
PEDOFILI ... 3
GROOMING ... 3
FÖRÖVARE... 4
BROTTSB ALKEN ... 5
SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH B ARNKONVENTIONEN ... 5
TIDIGARE FORSKNINGSÖVERSIKTER ... 6
A REVIEW OF ONLINE GR OOMING:CHAR ACTERISTICS AND C ONCER NS ... 6
ONLINE CHILD SEXUAL EXPLOITATION:PREVALENCE,PROCESS, AND OFFENDER CH ARACTERISTICS ... 7
SEXUAL GR OOMING OF CHILDREN:REVIEW OF LITERATURE AND THEORETICAL CONSIDER ATIONS ... 7
SAMMANFATTNING ... 8 DE TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTERNA... 9 GENUS ... 9 Stereotyp... 10 Hegemoni ... 10 MAKT... 10 Styrkeförhållande... 11 Makt/kunskap ... 11 FORSKNINGSMETOD ...11 LITTERATUR SÖKNI NG ... 12 Tabell 1. Databassökningar... 13
INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 13
TILLFÖRLITLIGHET OCH ÖVERFÖRBARHET ... 15
KÄLLKRITIK ... 15
SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYSFÖRFAR ANDE... 16
STUDIENS BEGR ÄNSNI NGAR OCH SVÅRIGHETER ... 17
ETIK ...17
STUDIENS RESULTAT OCH ANALYS ...18
GROOMINGPR OCESSEN ... 18
Internet ... 18
Relationsskapande ... 19
Introduktion till sexuella ämnen ... 20
Träff offline ... 21
STRATEGIER INOM GR OOMINGPR OCESSEN... 22
Kartlägga barnets omgivning/vuxna ... 22
Smicker/komplimanger... 22 Övertygelse/övertalning ... 23 Manipulation... 23 FÖRÖVARES KARAKTÄRISTISKA... 24 Övergripande karaktärsdrag ... 24 Förövares beteende ... 25
TEORETISK ANALYS ...26
STEREOTYP ... 26
HEGEMONI ... 27
STYR KEFÖRHÅLLANDE ... 27
MAKT/KUNSKAP... 28
SLUTSATSER OCH DISKUSSION ...29
STUDIENS RESULTAT... 29
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE FOR SKNINGSÖVER SIKTER ... 31
RELEVANS FÖR SOCIALT ARBETE ... 32
STUDIENS BRISTER OCH STYR KOR ... 33
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING OCH UTVEC KLING AV FORSKNINGSFÄLTET ... 33
1
Inledning
År 2005 inleddes ett av Sveriges då största sexbrottsmål. Det uppdagades att en man i 25-årsåldern utgett sig för att vara kvinna och gav löften om modelljobb och snabba pengar till minderåriga flickor han kontaktade över internet. Mannen använde sig av alias Alexandra och utsatte ett flertal unga flickor för våldtäkter och andra övergrepp. Ett annat liknande svenskt fall handlar om Linn, en trettonårig flicka som tog livet av sig år 2013 efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp på internet av en äldre man (Christianson & Rogland, 2016). Gemensamt för ovan nämnda fall är att förövaren initierat kontakt via digitala medier.
Digitala medier är något som majoriteten av Sveriges ungdomar använder sig av dagligen. De flesta av dagens unga i Sverige har dessutom en egen mobiltelefon som gör att de kan hålla sig uppkopplade på internet dygnet runt (Statens medieråd, 2015). Den framväxta digitaliseringen kan tänkas medföra ett flertal positiva aspekter, det kan däremot också utnyttjas av vuxna som vill ta kontakt med minderåriga barn. Att en vuxen människa har en sexuell dragning till barn kallas för pedofili (Arvidsson, u.å.). Digitala medier har främjat en ny arena och kraftfullt utvidgat möjligheterna för pedofiler och förövare att snabbt komma i kontakt med potentiella offer (Shannon, 2007; Christianson & Rogland, 2016). När en vuxen tar kontakt med barn under 15 år via internet i ett sexuellt syfte kallas det för grooming. Vid grooming sker den första kontakten vanligtvis på internet via chattforum och spelsajter. Förövaren använder mutor, utpressning och bekräftelse för att senare kunna utnyttja barnet till att posera naket online eller gå med på att träffas fysiskt (Polisen, 2019). Av tidigare undersökningar som gjorts har det framkommit att barn i Sverige har erfarenhet av grooming. I en undersökning där 6000 gymnasieelever i Sverige tillfrågades om erfarenheter av grooming svarade ungefär en fjärdedel (23,2%) att de varit med om någon av de olika former av groomingförsök som efterfrågades. Det som undersöktes var om eleverna hade varit med om att någon de visste eller misstänkte var minst fem år äldre än de själva, tagit kontakt med dem via internet och försökt fått dem att antingen prata om sex, skicka avklädda bilder på sig själv eller att träffa dem för sexuella handlingar (Jonsson & Svedin, 2017). Utifrån statistiken ovan kan det tänkas vara angeläget att fokusera på fenomenet grooming eftersom studien visar att en fjärdedel av deltagarna, vilket motsvarar 1332 gymnasieelever, har erfarenhet av grooming. Att barn och unga använder internet dagligen kan därmed tänkas öka risken för dem att bli utsatta för grooming.
Problemformulering
Vardagen präglas alltmer av digitalisering och en konstant uppkoppling på internet. I synnerhet är internet en stor del av vardagen där internet blivit ett forum för relationsskapande för individer i alla åldrar (Shannon, 2007). Digitaliseringen medför dock en ökad möjlighet för förövare att ta kontakt med barn i ett sexuellt syfte, vilket resulterar i en fara för barnen. Alexandramannen, som nämndes initialt i inledningen, är Sveriges första stora groomingfall. Alexandramannen tog kontakt med och utnyttjande minderåriga som, just då, hade ett extra behov av uppmärksamhet. Barnens situation utnyttjades genom att Alexandramannen gav de uppmärksamhet och beundrade dem (Christianson & Rogland, 2016), vilket även beskrivs av forskning vara ett vanligt beteende hos förövare. Forskning återfinns runt om i världen om hur förövarna går tillväga och vilka strategier de använder sig av vid grooming. Det finns redovisat i flertal studier (Shannon, 2008; Winters, Kaylor & Jeglic, 2017; Whittle, Hamilton-Giachritsis, Beech & Collings, 2013) att det tillvägagångssätt som förövarna använder sig av är att bygga upp en vänskaplig eller romantisk relation till barnet och få barnet att känna sig speciell genom att övertyga och manipulera dem, för att sedan successivt närma sig sexuellt. Upptäcktsrisken för förövare vid grooming är väldigt
2
liten för att barn och ungdomar sällan berättar för nära vuxna vad som sker över internet. Diskussioner om grooming hörs i podcaster och i kvällstidningar men det är fortfarande relativt få unga och vuxna som har direkta kunskaper om denna förövarstrategi (Christianson & Rogland, 2016). Att så få har kunskap om detta medför även en större risk för barn att falla offer.
I Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] beskrivs vilket ansvar socialnämnden har för barn och unga. Det står att socialnämnden ska “verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden,” (5 kap. 1 § punkt 1). Vidare har FN:s barnkonvention blivit lag i Sverige, där artikel 34 beskriver att “barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp” (Unicef, 2020). Det är aktuellt för socialtjänst och socialsekreterare at t vara medvetna om att den ökade digitaliseringen medför en risk för barn och unga att utsättas för grooming. Ämnet är högst relevant för socialt arbete eftersom det är socialtjänstens ansvar att värna om ungas välmående och förhindra att de far illa. Jonsson och Svedin (2017) beskriver att det finns indikationer på att övergrepp på internet är lika allvarliga som övergrepp som sker utanför internet. Således är det viktigt att personer som arbetar inom socialt arbete har kunskap om fenomenet för att kunna bemöta och hjälpa de barn som utsätts för denna typ av brott, så de får växa upp under trygga förhållanden. Mer kunskap om fenomenet genererar förhoppningsvis till bättre förutsättningar att stödja och uppmärksamma barn som riskerar att utsättas för grooming. Vår uppfattning är att en sammanställning av aktuell forskning om förövarens förhållningssätt och beteende vid grooming är relevant att genomföra eftersom det kan ge socialarbetare och andra vuxna fördjupad kunskap om ämnet. Det kan dessutom medföra en ökad medvetenhet om vilka risker en konstant uppkoppling kan resultera i. Det kan även tänkas att barn och unga som utsätts för grooming riskerar att utveckla psykisk ohälsa. En ökad kunskap om fenomenet kan medföra att färre barn blir utsatta, något som därmed leder till att välmåendet i samhället ökar. Dock upplevs en stor del av tidigare forskning tendera att enbart undersöka förövarnas tillvägagångssätt. Det saknas forskning och kunskap om förövarens strategier att grooma barn beroende på kön. Vi anser att en sådan aspekt är intressant att tillföra för att få en djupare förståelse för förövarens bem ötande. Ett sätt att få svar på den frågan är att undersöka fenomenet och beteendet hos förövarna utifrån ett genusperspektiv med hjälp av en metaetnografi, vilket denna studie syftar till att göra.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att genomföra en kvalitativ metaetnografi av förövarnas tillvägagångssätt och beteende vid grooming av barn på internet. De frågeställningar som ska besvaras är:
• Hur beskrivs förövare och deras tillvägagångssätt i den aktuella forskningen?
• Vilka likheter och skillnader framkommer i tillvägagångssättet och förövarens beteende beroende på barnets kön?
• Vad kan eventuell/a skillnad/er beroende på barnets kön i närmanden/bemötande bero på?
Bakgrund och lagstiftning
Nedan presenteras information som vi anser är angelägen att vara medveten om vid genomläsning av uppsatsen. Inledningsvis presenteras pedofili som ett närliggande begrepp som ibland kan förväxlas med grooming. Vidare ges en beskrivning av grooming, en kort beskrivning av vilka offren kan vara samt fakta om manliga och kvinnliga förövare. Slutligen presenteras svensk lagstiftning för att påvisa att grooming är ett lagbrott i Sverige samt vilket ansvar socialnämnden har för de barn som blir utsatta. Syftet med kapitlet är att ge läsaren en djupare förståelse för uppsatsen.
3
Pedofili
Pedofili är en term som kan tänkas förknippas med grooming. Pedofili är en sexuell störning som innefattar ett varaktigt sexuellt intresse för barn som inte kommit in i puberteten, eller som precis kommit in i den (ECPAT, 2016; Arvidsson, u.å.). Pedofili behöver inte innebära att personen faktiskt begår sexuella övergrepp mot barn utan det kan ta sig i uttryck i fantasier och impulser. För att diagnostiseras med den psykiatriska diagnosen pedofili ska följande tre kriterier uppfyllas som återfinns i Diagnostic and statistical manual of mental disorders [DSM -5]: Personen ska under minst sex månader ha återkommande, starka sexuellt upphetsande fantasier, sexuell begäran eller beteende gällande sexuell aktivitet rörande ett eller flera förpubertala barn (vanligen 13 år eller yngre). Vidare ska personen ha agerat ut sexuell begäran, eller plågas av- och/eller ges sociala svårigheter till följd av sexuell begäran eller fantasier. Slutligen ska personen vara minst 16 år gammal, och minst fem år äldre än det eller de barn första kriteriet avser. Följaktligen är det viktigt att åtskilja pedofiler med förövare av grooming då förövare, i aktuell kontext, är ett samlingsnamn för alla som begår sexuella övergrepp mot barn. Det behöver således nödvändigtvis inte vara en person med diagnosen pedofili som utsätter barn för grooming. Det kan också vara en person, en förövare, som inte har ett varaktigt sexuellt intresse för barn och som därmed inte uppfyller de tre kriterierna för pedofili (ECPAT, 2016). I föreliggande studie kommer begreppet förövare användas och begreppet pedofil undvikas, eftersom grooming av barn på internet utförs av betydligt fler personer än de som diagnostiserats med pedofili.
Grooming
Internet har blivit ett forum för kontakt- och relationsskapande utan geografiska begränsningar. Den anonymitet som internet ger kan upplevas befriande för barn och ungdomar eftersom det är en plats där föräldrar och andra vuxna inte har översyn. Trots att digitaliseringen medför ett flertal positiva aspekter skapas också en bredare möjlighet för förövare att ta kontakt med barn. Anonymiteten utnyttjas av förövare genom skapandet av falska identiteter för att komma närmare barnen (Williams & Hudson, 2013). Grooming kallas det när en vuxen tar kontakt med barn under 15 år i ett sexuellt syfte. Den första kontakten sker ofta via internet på chattforum och spelsajter. Förövaren använder mutor, utpressning och bekräftelse för att senare kunna utnyttja barnet till att posera naket online eller gå med på att träffas fysiskt (Polisen, 2019). De chattforum och spelsajter som förövare använder för att ta kontakt med barn på varierar och utvecklas beroende på vilka sidor och appar som är mest populära bland barn och unga. Förr användes exempelvis MSN som ett forum för kontaktskapande, men eftersom barn idag är konstant uppkopplade via mobiltelefon har appar såsom Instagram, Snapchat, Kik och TikTok börjat användas (ECPAT, 2017). Grooming är ett fenomen som varit känt under en lång tid, däremot har användningen av internet skapat alternativa vägar för sexuella övergrepp att genomföras. Förövare utnyttjar ofta barn som är särskilt sårbara för att stegvis upprätta en förtroendefull relation till barnet. Syftet är att bryta ned barnets motstånd till att medverka i sexuella handlingar. Förövare försöker få barnet att tro att de ingår i en kärleksrelation och att sexuella handlingar därmed är något naturligt som ingår i relationen. Förövaren inleder vanligtvis med att försöka vinna barnets tillit. Det görs bland annat genom att förövaren utger sig för att vara barnets vän, genom att erbjuda stöd och förståelse av något barn tycker är jobbigt eller genom att utge sig för att ha liknande intressen. Skapandet av en relation gör att barnet anförtror sig till förövaren, det underlättar även framtida sexuella inviter och sexuella övergrepp. Relationen som skapas medför också en minskad risk för att barnet berättar för någon om övergreppen (Christianson & Rogland, 2016), något som bekräftas av Williams och Hudson (2013) som beskriver att upptäcktsrisken för förövare vid grooming är liten eftersom barn och ungdomar sällan berättar för nära vuxna vad som sker över internet. Begreppet grooming har blivit synonymt med förövarens strategier och beteenden när de skapar kontakt med
4
barn via digitala medier i syfte att få de att medverka i sexuella handlingar, och det är den definitionen på grooming vi kommer utgå ifrån i följande studie.
Tidigare nämndes att förövare ofta utnyttjar barn som är särskilt sårbara (Christianson & Rogland, 2016). Det beskrivs av Wolak, Finkelhor, Mitchell och Ybarra (2010) att även om förövare utnyttjar barn och ungdomars normala nyfikenhet på sexualitet, kan vissa ungdomar ändå vara i särskild risk för att utsättas för grooming. Det inkluderar pojkar som är homosexuella eller som ifrågasätter sin sexualitet, barn och ungdomar med tidigare erfarenhet av sexuella och fysiska övergrepp samt de som frekvent använder olika chattrum för att prata med främlingar o m sex. Författarna beskriver att stereotypen om att barn är sårbara för att de är naiva är falsk, och att det snarare handlar om omogenhet och avsaknad av erfarenheter och impulsivitet (Wolak et al., 2010). Vidare beskriver Schillaci (2015) att kognitiva och sociala funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, bristande socialt stöd samt tidigare utsatthet kan göra barn extra sårbara. Det kan resultera i att förövaren utnyttjar barnets sårbara situation. Barn med trygga grundförutsättningar faller dock också offer för grooming, något som gör att det inte går att utesluta eller enbart inkludera barn baserat på sårbarhet (Schillaci, 2015). Det kan därmed antas att alla barn riskerar att utsättas för grooming. I en undersökning genomförd på uppdrag av Allmänna Barnhuset tillfrågades 6000 gymnasieelever om deras upplevelser av grooming. Undersökningen inkluderade erfarenhet av någon som de kommit i kontakt med via internet, som de misstänkte var minst fem år äldre än de själva och som har försökt få dem att prata om sex, skicka avklädda bilder eller träffas offline. Resultatet visade att 23,2 % av de tillfrågade hade erfarenhet av ovanstående groomingförsök. Resultatet visade även att 7,6 % hade erfarit samtliga former av grooming (Jonsson & Svedin, 2017). Resultatet av undersökningen visar att många barn och ungdomar blir utsatta för groomingförsök. Ur en klinisk synvinkel är det centralt att individer som arbetar med barn är medvetna om vad grooming är och hur groomingprocessen ser ut för att kunna undvika det. En ökad förståelse för förövarens beteenden och vilka barn som kan vara i ökad risk för grooming kan förhoppningsvis förebygga sexuella övergrepp (Christianson & Rogland, 2016).
Förövare
Enligt Brås rapport 2013:14 identifieras de personer som begår sexualbrot t i form av grooming som i stort sett alla män. Det innebär att vem som helst kan vara förövare, oberoende av exempelvis kulturella och ekonomiska förutsättningar (Webster et al., 2012). Det finns däremot olika orsaker till groomingen hos förövarna och beroende på syftet med kontakten med barnet kan groomingprocessen se något annorlunda ut. Det finns tre olika grupper av förövare , de kategoriseras som intimitetssökande, anpassningsbara och hypersexuella (Webster et al., 2012). De män som kategoriseras in i gruppen intimitetssökande beskrivs som ostraffade och tenderar till att se kontakten med barnet som ömsesidig. I och med föreställningen om att kontakten är ömsesidig varar den under en längre period och relationen med barnet byggs upp långsamt. Den andra kategorin är de anpassningsbara. De anpassningsbara är ofta tidigare sexualförbrytare och ser kontakten utifrån deras egna behov. Förövarna ser barnen som fullt kapabla och mogna att se efter sig själva, och utmärkande för dessa män är att de anpassar sina beteenden efter sitt offer. Anpassningen sker utifrån barnets reaktioner på kontakten, vilket innebär att den snabbt kan eskalera eller pågå under en lång tid. Slutligen har vi den tredje gruppen som benämns som de hypersexuella, vilket innefattar de män som skapar nya påhittade identiteter online när de kontaktar barn och där samtalet snabbt kommer in på sexuella ämnen. Förövarna tenderar att ha stora mängder av barnpornografiska bilder på sina datorer och de ser kontakten med barnen som opersonliga. Fysiska möten är mindre förekommande för förövarna i denna grupp (Webster et al., 2012).
5
Sexuella övergrepp mot barn är ett fenomen där fördomar och förutfattade meningar existerar, däribland att förövare alltid är män. Denna uppfattning gäller såväl för barn, föräldrar och yrkesverksamma vilket innebär att mörkertalet av kvinnliga förövare när det gäller sexuella övergrepp av barn förmodligen är hög (Jonsson & Svedin, 2019). Det blir således svårare att uppmärksamma barn som är utsatta av kvinnlig förövare eftersom antaganden om att förövare alltid är män görs, vilket också innebär att det finns begränsad forskning och kunskap om hur vanligt förekommande det är med kvinnliga förövare. Däremot är majoriteten av de som utför denna typ av brott män, men det är viktigt att belysa och uppmärksamma att det finns kvinnliga förövare. När det kommer till kvinnliga förövare som utsätter barn för sexuella övergrepp har dessa kvinnor, i högre utsträckning än manliga förövare, själva haft en egen erfarenhet av utsatthet av olika typer av våld (Jonsson & Svedin, 2019). Kvinnors motiv till att begå sexuella övergrepp på barn ser olika ut, de kan ha ett sexuellt intresse av barn, få en känsla av makt, sadism eller söka självbekräftelse. En annan orsak som tidigare studier kommit fram till är att kvinnor känt sig tvingade att delta i sexuella övergrepp på barn från en partner eller en annan anhörig. När sexuella övergrepp mot barn skett med två förövare, en kvinna och en man, deltar kvinnan aktivt i både det sexuella och fysiska våldet men också genom att ta kontakt medoffret eller att filma övergreppen (Jonsson & Svedin, 2019).
Brottsbalken
Enligt det som skrivs i “Nationalencyklopedin” (u.å.) kan “kontakt med barn i sexuellt syfte” ses som synonym till grooming, där det hänvisas till grooming som en straffbestämmelse. Straffbestämmelsen innefattar en kontakt med barn via internet som riskerar att leda till fysiska sexuella övergrepp. Brott mot grooming finns föreskrivet i svensk lag. I Brottsbalken (2009:343) [BrB] beskrivs att:
Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år. (6 kap. 10 a §).
Den 1 januari 2018 infördes ändringar i Brottsbalken. Det gjordes bland annat en ändring i 6 kap. 10 a § gällande straffansvarets utformning. Ändringen innebär att förövarens ansvar inträder redan vid ett förslag om träff, om syftet med träffen är att begå någon av de gärningar som beskrivs i paragrafen. Ändringen gjorde att straffansvaret utvidgades så att det inträder på ett tidigare stadium än tidigare (Prop. 2016/17:214).
Socialtjänstlagen och barnkonventionen
Vidare beskrivs det i Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 5 kap. 1 § vilket ansvar socialnämnden har för barn och unga. Det beskrivs bland annat i 5 kap. 1 § punkt 1 att socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Vidare ska socialt jänst enligt 5 kap. 1 § punkt 6 tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. SoL är en ramlag, det innebär att det är upp till varje kommun att tolka lagen. En tolkning skulle därmed kunna vara att utgå från att internet är en skadlig miljö. Majoriteten av dagens ungdomar använder internet dagligen, de flesta har dessutom en egen mobiltelefon som möjliggör uppkoppling dygnet runt (Statens medieråd, 2015). Att ungdomar i så hög utsträckning är online medför en risk för groomingförsök, internet är därmed en miljö som kan tänkas vara skadlig. Vidare har även
6
socialnämnden ett ansvar enligt 5 kap. 11 § SoL att verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Det kan därmed även tänkas att socialtjänsten behöver arbeta reaktivt med barn och unga som blir utsatta för grooming eftersom det inte alltid är möjligt att arbeta förebyggande. Vidare har Förenta Nationernas barnkonvention blivit lag i Sverige, där artikel 34 beskriver att “barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp” (Unicef, u.å). Det är således relevant att verksamma som arbetar utifrån SoL har kunskap om fenomenet för att kunna bemöta och hjälpa utsatta barn. Kunskap om groomingprocessen och förövarnas beteenden och strategier medför därmed möjlighet att arbeta förebyggande och reaktivt.
Tidigare forskningsöversikter
Syftet med uppsatsen är att genomföra en metaetnografi över redan befintlig forskning. Här nedan redovisas därför tre andra forskningsöversikter som sammanställt forskning om grooming.
A review of online grooming: Characteristics and concerns
I en tidigare forskningsöversikt skriven av Whittle, Hamilton-Giachritsis, Beech och Collings (2013) beskrivs hur förövare hittar sina offer på internet, samt och karaktäristika för grooming i kombination med teorier om sexuella övergrepp och beteenden över internet. Författarna redogör för att unga använder internet i hög utsträckning och att det skapat möjligheter för förövare att ta kontakt med barn. Det beskrivs även att människor tenderar att bete sig annorlunda online jämfört med hur de skulle göra i vanliga fall. Deltagande förövare i tidigare studier berättar att internet medför en anonymitet som ger dem möjlighet och mod att kontakta barn. Grooming är en mångfacetterad och komplex process och det kan vara problematiskt att upptäcka grooming eftersom förövare använder olika strategier och tillvägagångssätt som är influerade av förövarens egna beteende och personlighet. Whittle et al. (2013) beskriver att grooming överlag präglas av manipulation och att det därmed är av betydelse att förstå vad manipulation kan innebära för offren. Grooming är en manipulativ process där barn och unga omedvetet eller medvetet kan tvingas eller hotas genomföra sådant de vanligtvis inte skulle göra. Andra medel såsom mutor, gåvor, pengar och smicker kan också användas av förövare för att få offer att göra det som efterfrågas. Manipulationstekniker som framkommer är bland annat öppen mani pulation och skrämsel. Vilken manipulationsteknik förövare använder sig av påverkas av förövarens personlighet, deras offer samt andra omständigheter. Förövare kan använda smicker för att få offret att känna sig speciell. Dock används också skrämseltekniker och utpressning för att få offret att känna rädsla. Gemensamt för alla manipulationstekniker är att förövaren vill förstärka sin makt och kontroll så att offret står i beroendeställning till förövaren (Whittle et al., 2013).
Likheten mellan grooming och skapandet av legitima relationer över internet kan göra det svårt för barn och unga att förstå när de blir groomade. En vanlig strategi vid grooming är att skapa en förtroendefull relation till offren, och det görs bland annat genom att ta reda på barnets intressen och betydande faktorer i dennes omgivning. Det är inte helt ovanligt att förövare vänder sig till offer som har liknande intressen som de själva, vilket medför en känsla av att de faktiskt hjälper barnet. Det kan därmed tänkas vara en form av försvarsmekanism för deras beteende (Whittle et al., 2013). När förövare väljer att sexualisera relationen är helt beroende på förövare. Utifrån tidigare forskning fann Whittle et al. (2013) även att det finns variationer avseende hur länge förövare och offer kommunicerade, trots att det vanligtvis tar tid för offren att känna sig bekväma i relationen. Studier visar två kategorier av förövare, de fantasidrivna och de kontaktdrivna. En fantasidriven förövare finner det troligtvis nödvändigt att kommunicera med offret online en lång tid innan det finns möjlighet för de att träffas offline, det kan därmed uppfattas som att en
7
fantasidriven förövare njuter mer av själva groomingen. En kontaktdriven förövare däremot väljer att inte kommunicera med offret alltför länge online eftersom målet är att träffas offline och begå sexuella övergrepp. Det kan därmed tänkas att förövare har olika mål med groomingen och att det kan påverka hur länge kommunikationen mellan förövare och offer pågår (Whittle et al., 2013).
Online Child Sexual Exploitation: Prevalence, Process, and Offender
Characteristics
En annan tidigare forskningsöversikt skriven av Kloess, Beech och Harkins (2014) ger en överblick över aktuell kunskap och förståelse för grooming och exploateringen av barn via internet. Forskarna undersöker främst exploateringen och förekomst av grooming på internet, men också tillhörande utmaningar relaterade till fenomenet. Studien ger en utförlig och gedigen beskrivning av groomingprocessen, både online och offline. Studien diskuterar slutligen de aktuella typologierna gällande förövarnas karaktärsdrag på internet generellt.
Internet är ett forum som går att använda på ett skadligt sätt, framförallt av de individer som har ett avvikande sexuellt intresse för barn. Internet underlättar utbytet av barnpornografiska bilder, lokaliseringen av barn som faller offer för sexuella övergrepp, att initiera en olämplig kontakt med barn genom chattkonversationer samt komma i kontakt med likartade individer med samma sexuella dragning. Internet medför också möjligheten att vara anonym eller användning av falska alias. Internet tillför snabbare åtkomst av denna typ av material och medför även en lättillgänglighet för förövare då de kan ta del av material utan geografiska begränsningar (Kloes s et al., 2014). Kloess et al. (2014) presenterar att det förekommer underrapportering av sexuella övergrepp på internet och offline. Underrapportering av sexuella övergrepp på internet upplevs bero dels på barnets medvetenhet och erkännande av utsattheten, dels på att barn inte har kunskap om var eller hur de ska rapportera sina upplevelser.
Grooming är ett begrepp som används för att beskriva förövarens handlingar som sker innan, medan och fram till ett eventuellt sexuellt övergrepp (Kloess et al., 2014). Handlingarna kan vara av olika karaktärer och ske både online och offline. En nyckelvariabel som är framträdande i groomingprocessen är förövarens sätt att bygga upp och sedan missbruka barnets tillit. Grooming är inget nytt fenomen, men i takt med att internet kom har förövarna fått nya möjligheter att grooma barn. Internet möjliggör även att förövare kan undanhålla sin riktiga identitet för att använda sig av andra alias, exempelvis genom att låtsas vara barn eller betydligt yngre än vad de egentligen är. Däremot är det inte alla som gör detta utan förövare kan också utge sin riktiga ålder och barnen är då medvetna om att de kommunicerar med en vuxen. Vidare beskriver studien förövarnas karaktärsdrag och redogör för skillnaden mellan förövare som begår sexualbrott online respektive offline. Det visade sig att det inte fanns avsevärda skillnader, men de skillnader som kunde utläsas var bland annat att förövare som begår sexualbrott online är yngre och i större utsträckning arbetslösa. När det kommer till förövare som begår sexualbrott online finns det två motivationer som driver förövarna. Det första är de fantasirika och det andra är de kontaktdrivna. Förövarna som drivs av fantasin tenderar att vara äldre och antingen gifta eller skilda medan förövare som drivs av själva kontakten var yngre, ogifta och arbetslösa (Kloess et al., 2014).
Sexual grooming of children: Review of literature and theoretical considerations
I en forskningsöversikt skriven av Craven, Brown och Gilchrist (2006) är syftet bland annat att beskriva befintlig forsknings olika definitioner av grooming. Craven et al. (2006) anser det problematiskt att inkludera termen pedofil vid definition av groomi ng. Pedofili är en specifik klinisk diagnos som inte är applicerbar på alla förövare av grooming, användningen av pedofil
8
kan således medföra att förövare rättfärdigar sitt beteende genom att säga att de inte är pedofiler. Vidare är samhällets uppfattning om pedofiler präglade av stereotypiska drag såsom att det endast är “dirty old men” eller främlingar som är pedofiler. Den allmänna uppfattningen av pedofili kan därmed vara problematisk vid identifierandet av grooming-förövare eftersom en stor del av förövare inte är diagnostiserade med pedofili. Det medför att ett flertal förövare blir oidentifierade och att beteenden och tillvägagångssätt vid grooming inte framställs. Eftersom författarna till forskningsöversikten anser att tidigare definitioner av grooming inte inkluderar komplexiteten i grooming har de föreslagit en ny definition som lyder:
A process by which a person prepares a child, significant adults and the environment for the abuse of this child. Specific goals include gaining access to the child, gaining the child’s compliance and maintaining the child’s secrecy to avoid disclosure. This process serves to strengthen the offender’s abusive pattern, as it may be used as a means of justifying or denying their actions. (Craven, Brown & Gilchrist, 2006, s. 297).
Den nya definitionen syftar till att framhäva komplexiteten i grooming. Termen pedofili utelämnas för att underlätta förståelsen för vad grooming är och hur det kan förstås (Craven et al., 2006).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar ovanstående forskningsöversikter vad som påverkar förövarens beteende och tillvägagångssätt vid grooming. Förövarens beteende och tillvägagångssätt beror på förövarnas personlighet och vad de har för motiv, vilket både Kloess, Beech & Harkins (2014) och Whittle et al. (2013) presenterar i deras forskningsöversikter. De förklarar att det finns två typer av förövare, de kontaktdrivna och fantasidrivna. Whittle et al. (2013) beskriver att en fantasidriven förövare vanligtvis nöjer sig med att kommunicera med barnet online och har inget vidare behov av att träffa barnet offline. De kontaktdrivna förövarna däremot drivs av att träffa offret offline för att begå sexuella övergrepp och väljer därmed att hålla kontakten online kortfattad. Kloess, Beech & Harkins (2014) beskriver att de fantasidrivna förövarna tenderar att vara äldre och antingen gifta eller skilda, samt att de kontaktdrivna förövarna tenderar att vara yngre, ogifta och arbetslösa. Att individer som är gifta och som utåt sett aldrig uppfattats ägna sig åt grooming kan vara förövare är oroväckande. Som Craven, Brown och Gilchrist (2006) beskriver kan det tänkas vara problematiskt att anta att alla grooming-förövare är pedofiler, samt att förväxlingen medför ett stort antal oidentifierade förövare eftersom groomingen blir svårare att upptäcka och urskilja. Eftersom fenomenet grooming och termen pedofili ofta felaktigt förväxlas kommer de åtskiljas i föreliggande metaetnografi. Definition på vad pedofili är och varför det inte används som beskrivning av grooming-förövare kommer att beskrivas under avsnitt ”Bakgrund och Lagstiftning”, i underrubriken ”Pedofili”. Internet kan därmed tänkas skapa en kontaktväg för individer som är gifta och har ett intresse för barn och möjliggör därmed att förövare lyckas hålla sig anonyma. Internet skapar en alternativ väg för vilken individ som helst att ta kontakt med barn. Det är därmed relevant att vara medveten om att alla individer kan vara förövare och att det inte behöver vara förenat med en viss personlighetstyp, ålder eller kontext. Forskningsöversikterna beskriver även att internet har blivit ett användbart verktyg i utövandet av grooming eftersom det bland annat hjälper förövarna att enkelt initiera och etablera en kontakt med barn. Internet möjliggör dessutom anonymitet och användning av falska alias, vilket förövarna har stor nytta av vid kontakt med barn (Kloess et al., 2014; Whittle et al., 2013).
Andra likheter som framträder i förövarnas tillvägagångssätt är den initiala kontakten med offret, där de försöker bygga upp en förtroendefull relation genom att bekanta sig med barnet och prata om vardagliga samtalsämnen och barnets intressen (Kloess et al., 2014 & Whittle et al., 2013).
9
Översikterna beskriver hur grooming kan definieras samt vilka stadier som andra studier framställt vid en groomingprocess. Gemensamt för de tidigare forskningsöversikterna är att de påvisar hur komplext och mångfacetterat grooming är och att det är problematiskt att endast beskriva en viss strategi eftersom det skiljer sig mellan olika individer och kontexter (Kloess et al., 2014; Whittle et al., 2013; Craven et al., 2006). Forskningsöversikterna beskriver även att internet har blivit ett användbart verktyg i utövandet av grooming eftersom det bland annat hjälper förövarna att enkelt initiera och etablera en kontakt med barn. Internet möjliggör dessutom anonymitet och användning av falska alias, vilket förövarna har stor nytta av vid kontakt med barn (Kloess et al., 2014; Whittle et al., 2013).
Det finns således samstämmig forskning om förövarnas tillvägagångssätt och beteende vid grooming via internet. Internet har dessutom möjliggjort för förövare att grooma barn och i takt med att internet används i allt större omfattning är det av relevans at t utöka kunskapen om vad som händer på internet. Det finns således anledning att genomföra en aktuell metaetnografi som tillför kunskap om det än så länge relativt outforskade området. De tidigare forskningsöversikterna baseras på studier som gjordes före 2014, och det är därmed relevant att göra en ny översikt som innehåller nyare forskning inom ämnet eftersom internet konstant förändras och utvecklas. Följaktligen finner vi det även intressant att tillföra ny kunskap genom att analysera tidigare forskning utifrån ett genusperspektiv för att se om förövare bemöter barn olika beroende på kön.
De teoretiska utgångspunkterna
Nedan presenteras de teorier och begrepp som kommer användas för att analysera empiriska data. Inledningsvis presenteras genus som teori, därefter stereotyp och hegemoni som två begrepp inom genusteori. Slutligen beskrivs makt utifrån Foucaults två begrepp styrkeförhållande och makt/kunskap. Syftet med att använda genus och makt är att teorierna upplevs vara närliggande.
Genus
Genusperspektivet och den genusvetenskapliga teoriutvecklingen har blivit alltmer förekommande inom forskning och praktiskt socialt arbete vilket resulterat i att begreppet kön blev uppmärksammat som något mer komplext än det tidigare ensidiga synsättet (Mattsson, 2015). Genus som begrepp används i syfte att påvisa att kön är något socialt konstruerat. Det innebär att karaktärsdrag som anses typiska för respektive kön är något kulturellt, historiskt och socialt konstruerat och därmed inte medfött. Vad som definieras och uppfattas som kvinnligt respektive manligt varierar över tid (Piuva & Karlsson, 2012; Connell, 2009). Dessutom komm er uppfattningen av kön ta sig i uttryck olika beroende på vilken kontext en individ befinner sig i, den kan alltså skilja sig åt beroende på social, historisk eller kulturell kontext. Uppfattningen av kön som socialt konstruerat ligger således i vår tolkning av kön snarare än hos mäns och kvinnors biologiska egenskaper (Piuva & Karlsson, 2012; Mattsson, 2015; Connell, 2009). Forskare har intresserat sig av att försöka förstå hur kön konstrueras, vilket har riktat fokus mot socialisation och kön som fostran. Samhället kategoriserar in människan redan vid födsel utifrån en juridisk aspekt, där Sverige har en binär syn på kön och vi registrerar det nyfödda barnet som pojke eller flicka. Andra länder, som Indien eller Australien, möjliggör registrering av ytterligare ett juri diskt kön (RFSL, 2018). Eftersom en av studiens frågeställningar är att undersöka skillnader i förövarens beteende och tillvägagångssätt beroende på barnets kön anses det relevant att analysera resultatet utifrån genus. Som beskrivs ovan är genus något socialt konstruerat, varpå det kan tänkas att eventuella beteendeskillnader grundas i de sociala konstruktioner som finns avseende kön. Begreppen stereotyp och hegemoni som definieras nedan kommer att användas vid teoretisk analys för att tydliggöra olika sociala konstruktioner.
10
Stereotyp
Konstruktionen av kön fortsätter genom socialisationen, där forskning visar att bemötandet beroende på barnets kön varierar från att tala mjukt och lågmält till flickor och mer bestämt och med ett hårt tonläge till pojkar. Vi skapar alltså genusskillnader genom uppdelning av maskulinitet och femininitet (Connell, 2009). Uppdelningen leder således till stereotypifiering, som innefattar att utgå från några enkla och lättförståeliga egenskaper hos en person eller grupp. När en person eller en grupp blir stereotypiserad begränsas denne till vad den stereotypa bilden förutsätts vara, vilket innebär osynliggörande för personen i förhållande till komplexiteten en person bär på. Stereotyper kan begränsa hur en individ blir sedd, tolkad och uppfattad. Vidare konstrueras kön utifrån våra handlingar som exempelvis vilken färg eller typ av klädesplagg vi väljer utifrån barnets kön. Kön konstrueras således genom språk och handlingar. Upprepning och repetition av olika handlingar som är könsgörande leder till att kön konstrueras och upprätthålls (Mattsson, 2015). En teoretiker som diskuterar genus är Hirdman. Hirdmans genusteori diskuterar kön som en social konstruktion, där vi skapar och upprätthåller ett ordningssystem där egenskaperna blir idealen för respektive kön. Idealen och egenskaperna beskrivs som socialt konstruerade snarare än biologiskt medfödda (Piuva & Karlsson, 2012; Mattsson, 2015). Således är genus något som bör ses som mångdimensionellt eftersom det inte enbart handlar om sexualitet, makt eller arbete utan alla dessa kategorier tillsammans (Connell, 2009). Att inrikta sin forskning mot genus har blivit allt mer integrerat inom socialt arbete och intresset för att undersöka könsstrukturer har blivit alltmer vanligt (Mattsson, 2015).
Hegemoni
Vidare beskriver Mattsson (2015) att mannen genom tiderna varit och setts som det könsneutrala och kvinnan det avvikande, vilket exempelvis manifesteras i att flera saker i samhället är maskulint kodade. Ord eller klädsel inom olika yrken är ofta maskulint kodade utan att vi nödvändigtvis tänker på det. Könskodning som ”kvinnlig läkare” eller ”kvinnlig advokat” tillämpas när vi talar om yrken. Män och maskulinitet utgör således normen i samhället i förhållande till femininitet. För att förstå maskuliniteten behövs den sättas i relation till varandra, då det finns olika uppsättningar av maskulinitet. En av dessa tre positioner är hegemoni. Hegemoni innebär att en grupp, exempelvis män, utövar en social dominans som är baserad på en överensstämmelse mellan kulturella ideal på individnivå och på samhällsnivå. Hegemonisk maskulinitet är den dominerande positionen över alla olika manligheter men också i förhållande till kvinnan. Något som ofta kopplas till en typisk hegemonisk manlighet är heterosexualitet och äktenskap. Den andra positionen är den underordnade, som intas av andra män som av olika anledningar inte kan inta den hegemoniska positionen. Män som har svårt att inta den överordnade positionen är bland annat homosexuella män, män från arbetarklassen eller män med invandrarbakgrund. Däremot upprätthåller gruppen könsmaktsordningen och drar nytta av den då de har fördelar gentemot kvinnan oavsett om de befinner sig i den hegemoniska positionen eller inte. Den tredje positionen som bör sättas i relation till de två andra presenterade uppsättningar av maskulinitet är medlöperi, som innefattar de män som direkt eller indirekt tar avstånd från kvinnors krav på jämställdhet och således gynnas på kvinnors bekostnad (Mattsson, 2015).
Makt
I föreliggande studie kommer makt användas som ett analytiskt begrepp. Vi har valt att utgå från Foucaults definition av makt, där makt ses som något föränderligt och som alltid existerar inom alla mellanmänskliga relationer (Hörnqvist, 1996). Foucault var inte ute efter att förklara, förstå eller tolka makt utan snarare att beskriva hur makt utövas och vad den åstadkommer. Foucault förklarade att makt enbart existerar som en aktivitet och att det således inte är möjligt att besitta
11
makt utan att använda den (Nilsson, 2008). Syftet med att använda makt som teori är att tillföra en ökad förståelse för relationen mellan förövare och barn. Det vill vi göra genom att använda oss av två maktbegrepp som anses relevant för att analysera den relationella aspekten. Begreppe n styrkeförhållande och makt/kunskap kommer därmed användas för att försöka förstå relationen ur ett maktperspektiv.
Styrkeförhållande
Makten är, enligt Foucault, något som bör ses som föränderligt, vilket innebär att styrkeförhållandena alltid kan förändras (Nilsson, 2008; Swärd & Starrin, 2006). Styrkeförhållande är ett centralt begrepp som Foucault använde sig av i sin maktanalys och syftar till att makten skapas i relation med andra människor. Ur ett relationellt perspektiv innebär det att makten inte existerar som en egenskap hos individen, utan snarare som ett fenomen som uppstår i relationen mellan individer (Foucault, 2017). Makt är därmed inte något som kan förstås som en individs egenskap eller resurs. Foucault menade att ett styrkeförhållande är en maktrelation som uppstår i relation. Det kan bland annat innefatta relationen mellan två individer som innehar vissa särdrag såsom verbal förmåga, tekniskt kunnande eller fysisk styrka (Hörnqvist, 1996). Vid utövande av makt är personen oftast väl medveten om vad som ska uppnås eller vad målet är, däremot kan personen inte ha kontroll över de slutgiltiga konsekvenserna av handlingarna. Konsekvenserna av maktutövandet kan få andra effekter än vad som var förväntat vilket leder till att styrkeförhållandena därmed kan förändras eller kastas om (Nilsson, 2008).
Makt/kunskap
Vidare är ett av Foucaults mest framträdande begrepp makt/kunskap. Foucault ansåg att makt/kunskap ska ses som en enhet snarare än två olika begrepp eftersom makt och kunskap är sammankopplade. Kunskap genererar i makt, ju mer kunskap en individ har, desto större makt får individen. Vidare anses makt ge kunskap, eller snarare erhålla den kunskap som genererar i att makten bibehålls. Begreppen kunskap och makt är därför i detta sammanhang beroende av varandra (Nilsson, 2008). Se citatet nedan från Foucault.
Jag har försökt att synliggöra de återkommande former där makt påverkar och uttrycks i kunskap och kunskap verkar på samma sätt på makt. Vi kan inte bara slå oss till ro med att “makten” behöver den eller den upptäckten, den eller den kunskapen, utan borde lägga till att makten i sig skapar nya saker att veta något om, och att den också innebär en samling av information... På det sättet skapar maktutövningen ständigt kunskaper. (Ur Brochiers intervju “Prison talk” i Power/knowledge, red. av C. gordon, 1980, s. 51, ur Foucault (2017), s. 21).
Ovanstående citat tolkar vi som att makt utvecklar sitt vetande genom ständig insamling av information och att det medför att makten kvarstår. Hörnqvist (1996) beskriver att överallt där makt utövas bildas också kunskap, vilket även är kopplat till styrkeförhållanden eftersom tillvaratagandet av kunskap gör att maktutövningen kan fortsätta. Om en individ har mer kunskap än en annan innebär det därmed att den individen står i maktposition, och om individen erhåller mer kunskap medför det att makten kvarstår.
Forskningsmetod
Att genomföra en metaetnografi innebär att sammanställa tidigare forskning där huvudsyftet är att tillföra en fördjupad kunskap om hur forskningsläget inom området ser ut. En metaetnografi av kvalitativ karaktär valdes för att skapa en överblick av befintlig forskning relaterat till studiens syfte och frågeställningar. Det innebär att kvalitativa studier och forskningsartiklar inkluderas i
12
metaetnografin. Användningen av en kvalitativ metaetnografi möjliggör en fördjupad förståelse av studieobjektet (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). En ideal metaetnografi i en utbildningskontext beskriver Booth et al. (2016) bör innehålla mellan åtta och tolv studier då det förser sammanställningen med tillräckligt stor variation och gedigna data. Vår metaetnografi innehåller en sammanställning av tolv tidigare studier och senare i kapitlet redovisas tillvägagångssättet för datainsamlingen som ligger till grund för föreliggande studie.
Vidare har en hermeneutisk ansats legat till grund för studien. Ett hermeneutiskt perspektiv innebär att tolka, förstå och förmedla olika fenomen och lämpar sig när målet är att komma åt exempelvis människors upplevelser som sker via tolkningar (Andersson, 2014). Hermeneutikens ontologi beskriver att verklighetens beskaffning är subjektiv och icke–generaliserbar och hur verkligheten tolkas beror på den egna förförståelsen om verkligheten. Hermeneutikens epistemologiska ståndpunkt, hur människan uppnår giltig kunskap, är genom tolkning och den hermeneutiska cirkeln som innebär att vi alltid har en förståelse för ett fenomen men att med nya erfarenheter revideras vår förståelse som sedan blir till ny förförståelse (Andersson, 2014). En hermeneutisk ansats valdes med anledning av att vi som författare delar den ontologiska utgångspunkten att verkligheten ses som subjektiv eftersom alla människor tolkar sin omvärld olika. Vid tolkning av empiri har vi försökt hålla oss neutrala, trots att vi förmodligen påverkats av vår förförståelse av fenomenet. Vidare beskriver Andersson (2014) att hermeneutiken kan bidra till tolkningar och förståelse för beteendemönster, normer och värderingar som finns i samhället. Däremot behöver forskaren förhålla sig till en värld som redan är tolkad av andra, vilket är en kritik som ofta återkommer när en hermeneutisk ansats tillämpas då det kan finnas en svårighet i att veta om tolkningarna är korrekta. I metaetnografin var inte huvudsyftet att komma med nya fakta och information utan snarare tillföra en sammanställning av vad redan tidigare forskning presenterar. Däremot har tolkningar och urval gjorts utifrån vår förkunskap och förförståelse, vilket påverkade vilka artiklar som användes i sammanställningen. Med en stor medvetenhet om förförståelsen kan den vara en styrka så länge vi förhåller oss till den, vilket ökar neutraliteten.
Litteratursökning
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en systematisk litteratursökning genomförts för att finna relevant forskning. De databaser som användes för sökni ngen var Social Services Abstract, PsycINFO, SwePub, Social Science Premium Collection och Sociological Abstracts. Databaserna som använts tillhandahålls av Örebro universitet och litteratursökningen genomfördes under tidsperioden 23 mars 2020 - 8 april 2020. Diskussion om val av databaser återfinns under avsnitt ”Studiens begränsningar och svårigheter”. Följande sökord har använts vid databassökningarna: Grooming, perpetrator, offender, predator, internet, online, net, web,
children, victim, sexual abuse, Sweden och qualitative. För att väsentlig forskning i den
systematiska litteratursökningen skulle presenteras användes den så kallade Booleska söklogiken, som innebar att operatorerna AND, NOT och OR användes för att bredda alternativt avsmalna en sökning (Booth et al., 2016). Sökorden kombinerades i olika konstellationer i syfte att precisera sökträffarna utefter studiens syfte och frågeställningar. Sökningar genomfördes också med färre sökord för att få en heltäckande bild av studieobjektet. Databasen SwePub användes för sökningar men eftersom sökningarna inte gav några relevanta träffar har de inte redogjorts för. Se sammanställningen av sökningar i tabell 1.
13
Tabell 1. Databassökningar
Sökning Databas Sökord Avgränsning Antal träffar
1. Social Services Abstracts
(grooming*) AND (perpetrator*) AND (internet* OR net* OR web*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
4
2. Social Services Abstracts
(Grooming) AND (online) AND (children Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
16
3. PsycInfo (grooming*) AND (perpetrator*) AND (internet* OR net* OR web*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
8
4. PsycInfo (grooming*) AND (perpetrator* OR offender*) AND (internet* OR net* OR web*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
30
5. PsycInfo (online*) AND (grooming*) AND (sexual*) AND (qualitative*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
5
6. PsycInfo (Online) AND (grooming) AND (children) AND (Sweden)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
4
7. PsycInfo (grooming) AND (offender) AND (victim) AND (sexual abuse).
Vetenskapligt granskade artiklar, år 2000–2020. 37 8. Social Science Premium Collection
(grooming*) AND (perpetrator* OR offender*) AND (internet* OR net* OR web*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
36
9. Sociological Abstracts
(online*) AND (predator*) AND (children*)
Vetenskapligt granskade artiklar, artiklar från år 2000–2020.
10
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier är av betydelse att ha med för att precisera studien med information såsom vem, vad och hur studien berör. I en metaetnografi används inklusionskriterier i sökandet av tidigare forskning för att i större utsträckning säkerställa att artiklarna är relevanta för studiens syfte. Sökord bildas utifrån studiens syfte och frågeställningar och utgör därmed inklusionskriterier (Booth et al., 2016). Engelska sökord användes i den systematiska sökningen för att öka antalet träffar, där endast studier tillgängliga i fulltext inkluderats. Inklusionskriterier var artiklar skrivna tidigast år 2000 för att säkerställa att undersökningen var relevant i tid. Studien baserades på beteenden över internet, studier skrivna tidigare än år 2000 kan därmed vara irrelevanta eftersom internet var relativt nytt på den tiden. Studier innan år 2000 riskerar dessutom att inte längre vara applicerbara på kunskapsområdet. Eftersom det är en metaetnografi inkluderades endast kvalitativa studier. Tre artiklar som använts i resultatdelen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, diskussion om detta förs under avsnitt ”Källkritik”. För att få en bredd inkluderades studier från alla länder, med förutsättning att artikeln var skriven på svenska eller engelska. Ett annat inklusionskriterium baserades på offrens ålder där offret vid tiden av groomingen bör vara högst 15 år. Ett annat inklusionskriterium innefattade studier som belyser olika parters perspektiv på grooming, exempelvis förövare, offer samt även offers närstående.
14
Eftersom syftet var att undersöka beteendeskillnader beroende på kön inkluderades både manliga och kvinnliga offer.
Exklusionskriterier innebär enligt Booth et al. (2016) att exkludera information och uppgifter som inte är relevanta för studien. Eftersom syftet med studien var att få en djupare förståelse för grooming har studier av ren kvantitativ karaktär exkluderats. Kvantitativa studier hade kunnat inkluderats, däremot skulle ett sådant resultat bli annorlunda än det vi eftersträvade i denna studie. Vi var mer intresserade av deltagarnas subjektiva erfarenheter av grooming, något som gör kvalitativa data mer användbart. Studier skrivna innan år 2000 har exkluderats för att undvika studier som inte är applicerbara på kunskapsområdet. Studier skrivna på andra språk än svenska och engelska har exkluderats. Studier som inte var tillgängliga i fulltext har också exkluderats. Eftersom syftet var att granska tidigare studiers resultat har tidigare metaetnografier även exkluderats och används endast som jämförelse. Studier som berört offer som är över 15 år har vi också valt att exkludera, med syfte att säkerställa att groomingen är straffbar i Sverige enligt Brottsbalken (2009:343) [BrB] 6 kap. 10 §. Vi är medvetna om att andra länder kan ha andra regler och annan lagstiftning, men eftersom vi väljer att applicera deras resultat på en svensk kontext är det centralt att groomingen är straffbar enligt svensk lagstiftning. Syftet med att utgå från svensk lagstiftning är för att vi på ett tydligare sätt ska kunna relatera vårt resultat till det sociala arbetets praktik i Sverige, samt för att kunna dra en rimlig gräns för vad som räknas som grooming. Då studien fokuserar på förövarnas beteenden och strategier vid grooming över internet har studier som endast studerar grooming offline exkluderats.
Urvalsmetod
Urvalet och bearbetning av data har genomförts genom en titel-, abstract- och textfiltrering (Booth et al., 2016). Vid sökning av artiklar fick vi, utifrån våra sökord, totalt 150 träffar. Först genomfördes en titelgranskning, där studiens titel avgjorde om studien ansågs vara av relevans för ämnesområdet. Om titeln inte verkade relevant eller intressant utifrån studieobjektet sorterades dessa bort direkt. I detta steg exkluderades sammanlagt 68 artiklar. Om titeln verkade ha relevans undersöktes studiens abstract. I detta steg exkluderades 47 studier med irrelevanta abstract. Om abstract bedömdes relevant granskades studien i fulltext för att undersöka om innehållet i studien var användbart. Det var åtta studier som inte var tillgängliga i fulltext, dessa exkluderades. Det medförde att 27 studier var tillgängliga i fulltext, och dessa lästes igenom. Slutligen gjordes en sista filtrering efter studiens inklusions– och exklusionskriterier. Studier som fanns tillgängliga i fulltext och som bedömdes vara av relevans för studieobjektet inkluderades således i denna metaetnografi, vilket resulterade i tolv studier. Urvalsförfarandet förtydligas i figur 1.
15
Tillförlitlighet och överförbarhet
En studies validitet berör huruvida studien undersökt det den syftar till att undersöka, och validiteten avgör därmed om studiens resultat är giltigt och sant (Booth et al., 2016). Validitet kan anses svårapplicerad inom kvalitativ forskning på grund av vad en kvalitativ studie avser att mäta, däremot kan begreppen tillförlitlighet och överförbarhet användas för att mäta studiens kvalité (Bryman, 2011). Tillförlitligheten i en studie innebär huruvida resultatet skulle bli detsamma om undersökningen gjordes igen och om slumpen kan ha påverkat resultatet (Bryman, 2011; Booth et al., 2016). Att ha en hög tillförlitlighet innebär alltså att resultatet kommer att bli densamma vid ett annat tillfälle som studien görs, och detta uppnås genom hur väl datainsamli ngen genomförts och med tydlighet i redogörelsen i de resterande delarna av den systematiska arbetsprocessen. Vidare är det av stor vikt att förhålla sig neutral till data och presentera den objektivt (Booth et al., 2016). Datainsamlingen och andra överväganden och beslut som tagits under studiens gång har vi strävat efter att presentera så detaljerat som möjligt för att uppnå transparens. Enligt Vetenskapsrådet (2015) är det främsta bedömningskriteriet för att en studie ska vara av vetenskaplig kvalité att den är refereegranskad. Tillförlitligheten har därför beaktats i studien då endast vetenskapliga artiklar som varit refereegranskade inkluderats, vilket ger urvalet en god tillförlitlighet. Vidare har sökningar gjorts i flertalet databaser i syfte att täcka ett bredare forskningsfält, vilket ökar resultatens trovärdighet då sökningen gjorts systematiskt. En studies överförbarhet avgörs enligt Booth et al. (2016) om resultatet är användbart och applicerbart på populationen som helhet. Bryman (2011) förklarar också att det är viktigt att utförligt återge den kontext där studien är utförd eftersom det ligger till grund för hur pass överförbar studien är till andra miljöer. Denna metaetnografi kan tänkas ha en viss överförbarhet eftersom vi inkluderade artiklar från olika länder där studierna visar på liknande resultat. Däremot har studier av kvantitativ karaktär exkluderats vilket innebär att resultaten i föreliggande studie kan se annorlunda ut beroende på vilka studier som inkluderats och analyserats. Dessutom har olika länder olika syn och lagstiftning gällande grooming, något som kan påverka överförbarheten eftersom det medför att olika individer och kontexter inkluderas i resultatet. Som nämnt under avsnitt ”Inklusions– och exklusionskriterier” valde vi att utgå från svensk lagstiftning för att säkerställa att groomingen är straffbar. Anledningen är att vi har överfört resultatet till en svensk kontext.
Källkritik
I denna metaetnografi har endast vetenskapligt granskade studier inkluderats i resultatet. Litteratursökningen resulterade i tolv studier, varav nio av dessa är av ren kvalitativ karaktär. I de resterande tre artiklarna baseras empirin på kvalitativt material, däremot har författarna valt att analysera materialet både kvalitativt och kvantitativt. Eftersom studiens syfte var att undersöka förövarnas tillvägagångssätt och beteende vid grooming, samt analysera om det förekommer beteendeskillnader beroende på offrets kön valde vi att genomföra studien av kvalitativ karaktär. Syftet var inte att undersöka förekomst eller omfattning av grooming, studier av ren kvantitativ karaktär har därmed exkluderats. Dock har tre studier som analyserar materialet både kvalitativt och kvantitativt inkluderats i denna metaetnografi då vi ansåg att den kvalitativa empirin ändå var användbar i denna studie.
Den första studien som är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär är en artikel skriven av Van Gijn-Grosvenor och Lamb (2016). Syftet med studien var att analysera förövarens beteende vid grooming av pojkar och flickor över internet, för att se om det fanns skillnader i beteendet beroende på om offret var pojke eller flicka. Materialet från studien baseras på kvalitativa data då författarna granskar konversationer, dock genomförs både en kvalitativ och kvantitativ analys för
16
att besvara syftet. Resultat angående förövarens beteende redovisas i fyra kategorier. Vidare förs en diskussion om förövarens beteendeskillnader beroende på barnets kön. Vi ansåg att studien kan användas i denna metaetnografi eftersom resultatet är användbart för studiens resultatdel. Materialet kan användas för att analysera beteendeskillnader utifrån genus, vi ansåg därmed att den var angelägen att ha med i denna metaetnografi.
Den andra studien som innefattar både kvalitativ och kvantitativ analys är skriven av Winters, Kaylor och Jeglic (2017). Syftet med studien var att samla in information om grooming online, med fokus på brottsliga egenskaper, egenskaper hos offret samt dynamik i konversationer mellan förövare och offer. Studien baseras på kvalitativt material bestående av 100 konversationer, dock har författarna även här valt att analysera och presentera materialet kvalitativt och kvantitativt. Vi ansåg att studien är relevant att ha med eftersom den presenterar specifika egenskaper i konversationerna, internets inverkan vid grooming samt förövarnas mål med konversationerna. Vi ansåg därmed att den var väsentlig att inkludera i denna metaetnografi.
Slutligen inkluderades en studie skriven av Shannon (2008). Studien är genomförd i Sverige, och syftet är att beskriva hur förekommande det är med internetrelaterade sexbrott mot minderåriga, och det görs genom att granska fall som vid tillfället var uppmärksammade av det svenska rättssystemet. Shannon (2008) använder 315 polisrapporter som material och presenterar resultatet både kvalitativt och kvantitativt. Studien är av relevans eftersom den synliggör problematiken som internet har medfört just i dessa sammanhang och hur viktigt det är att vi skapar oss en bild och kunskap om hur det faktiskt ser ut och går till när förövare groomar barn. Vi anser därmed att även den är värdefull att ha med i resultatet. Samtliga tre studier som presenteras ovan ansågs vara väsentliga att inkludera i denna studie. För att garantera att studien uppfyller kraven för att vara en metaetnografi har därmed de kvantitativa resultaten inte redovisats i resultatet.
Sammanställning och analysförfarande
För att analysera tidigare forskningsresultat genomfördes en tematisk analysmetod. Tematisk analys är en form av kvalitativ analys med syfte att kategorisera materialet. Fokus ligger på materialets innehåll så gemensamma teman kan identifieras (Back och Be rterö, 2014). Inledningsvis genomförs en kodning där syftet är att upptäcka liknande passager och utsnitt som resulterar i nyckelord. Efter kodningen genomförs en tematisering för att ordna och sortera bland koderna. Syftet med tematiseringen är att finna tematiska relationer utifrån likheter och skillnader. När teman framkommit genomförs en summering av resultatet (Lindgren, 2014). I föreliggande studie valdes tolv studier ut för analys. Därefter lästes materialet igenom ett flertal gånger med syfte att identifiera återkommande mönster, där vi samtidigt markerade information vi upplevde relevant. Efter ytterligare granskning kodades materialet utifrån studiens syfte och frågeställningar. Den tematiska analysen genererade i tre teman med tillhörande åtta underteman. Det första temat är groomingprocessen, som har underteman internet, relationsskapande,
introduktion till sexuella ämnen och träff offline. Nästa tema är strategier inom groomingprocessen med underteman kartlägga barnet omgivning/vuxna, smicker/komplimanger, övertygelse/övertalning och manipulation. Slutligen är det sista temat förövares karaktäristiska,
med underteman övergripande karaktärsdrag, förövares beteende och kontakt med flera barn
samtidigt. De teman som framkom har därefter analyserats utifrån teorier om genus och makt
med syfte att bredda kunskapen om hur förövare kommer i kontakt med barnen, hur de beter sig gentemot barnen och vilka strategier de använder. Förhoppningen var därmed att sammanställningen kan användas av både verksamma och närstående till offer för att bli vaksamma på varningstecken vid grooming.
