• No results found

6. Slutsatser och förbättringar

6.4 Förslag till vidare forskning

Utifrån vad vi har kommit fram till i den här studien, när arbetstagarna i fokusgrupperna har tillhört en specifik organisation, ser vi att det vore intressant att undersöka den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete utifrån flera organisationer. Det hade varit intressant att se om det finns ett samband i upplevelserna eller om det skiljer sig åt mellan organisationer. Vid en studie av flera organisationer hade tillvägagångssättet kunnat präglas av enkäter för att få en bredare förståelse för hur arbetstagare i flera organisationer upplever den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete. Det hade även varit intressant att studera om upplevelserna skiljer sig åt gällande hur arbetstagare inom en eller flera organisationer, som tidigare haft distansarbete som en valmöjlighet, upplever deras psykosociala arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete.

Vidare hade det varit intressant att se hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs och skulle kunna förbättras vid påtvingat distansarbete ur arbetsgivares perspektiv, eftersom vi i den här studien har studerat arbetstagares upplevelser. Det hade varit intressant att se dels hur arbetsgivare upplever sin psykosociala arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete och hur det påtvingade distansarbetet påverkar organisationer. Det hade även kunnat vara intressant att studera om det finns ett samband mellan arbetsgivares upplevelser och arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete.

Avslutningsvis, när distansarbetet inte längre är påtvingat ser vi ett behov och ett intresse i att forska kring hur arbetstagare upplever deras psykosociala arbetsmiljö och hur den kan förbättras när en hybridvariant av distansarbete och kontorsarbete kan bli aktuellt.

7. Referenslista

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2. Liber: Stockholm.

Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.

Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligheten: om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna. Upplaga 2 [uppdaterad]. Lund: Studentlitteratur.

Anderson, J A. Kaplan, S & Vega, P R. (2015). The impact of telework on emotional experience: When, and for whom, does telework improve daily affective well-being?. European Journal of Work and Organizational Psychology. 24(6). 882-897. DOI: 10.1080/1359432X.2014.966086.

Aronsson, G. Hellgren, J. Isaksson, K. Johansson, G. Sverke, M. Torbiörn, I. (2012). Arbets-& organisationspsykologi. Första upplagan. Stockholm: Natur & Kultur.

Bartel, C. Wrzesniewski, A. & Wiesenfeld, B. (2012). Knowing Where You Stand: Physical Isolation, Perceived Respect, and Organizational Identification Among Virtual Employees. Organization Science. 23(3). 743-757. DOI: 10.1287/orsc.1110.0661.

Baruch, Y. (2000). Teleworking: benefits and pitfalls as perceived by professionals and managers. New Technology, Work and Employment. 15(1). 34-49. DOI:

10.1111/1468-005X.00063.

Belzunegui-Eraso, A. Erro-Garcés, A. (2020). Teleworking in the context of the Covid-19 crisis. Sustainability. Vol 12. 1-20. DOI: 10.3390 / su12093662.

Bhattacharya, S. Mittal, P. (2020). Impact of Individual Needs on Employee Performance while Teleworking. Australasian Accounting, Business and Finance Journal. 14(5). 65-85. DOI: 10.14453/aabfj.v14i5.5.

Brolin, M. Calleberg, P & Westrell, M. (2016). Krishantering i arbetslivet. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.

Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Upplaga 2. Malmö: Gleerups utbildning.

David, M & Sutton, C D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

De Fátima Nery, V. Franco, K S. & Neiva, E R. (2020). Attributes of the Organizational Change and Its Influence on Attitudes Toward Organizational Change and Well-Being at Work: A Longitudinal Study. The Journal of applied behavioral science. 56(2). 216–236. DOI: 10.1177/0021886319865277.

De Vries, H. Tummers, L & Bekkers, V. (2019). The Benefits of Teleworking in the Public Sector: Reality or Rhetoric? Sage Journals. 39(4). 570-593. DOI:

10.1177/0734371X18760124.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur.

Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Gewurtz, E R. Harlos, K. Tompa, E. Oldfield, M. Lysaght, R. Moll, S. Kirsh, B.

Sultan-Taïeb, H. Cook, K. Rueda, S. (2021). Retaining and supporting employees with mental illness through inclusive organizations: lessons from five Canadian case studies. Equality, Diversity and Inclusion, Emerald Publishing Limited. DOI: 10.1108/EDI-06-2020-0174.

Granér, R & Granér, S. (2016). Personalgruppens psykologi. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Harris, L. (2003). Home-based teleworking and the employment relationship Managerial challenges and dilemmas. Personnel Review. 32(4). 422-437. DOI:

10.1108/00483480310477515.

Hjelm, K. (2005). Folkhälsa. I Zanderin, L (red.). Arbetsmiljö. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. 47-89.

Holme, I M & Solvang, B K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Upplaga 2 [rev. och utök.]. Lund: Studentlitteratur.

House, J. (1981). Work stress and social support. Reading Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company.

Håkansson, K. (2005). Psykosocial arbetsmiljö. I Zanderin, L (red.). Arbetsmiljö. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. 137-178.

Johannessen, A. Tufte, P & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2. Stockholm: Liber.

Johnson, J V, & Hall, E M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health. 78(10). 1336-1342. DOI: 10.2105/ajph.78.10.1336

.

Justesen, L & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Jolly, P M. Kong, D T. Kim, K Y. (2020). Social support at work: An integrative review. J Organ Behav. Vol 42. 229– 251. DOI: 10.1002/job.2485.

Karasek, R A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly. 24(2). 285-308.

Karasek, R & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y: Basic Books.

Lennéer-Axelson, B & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. Upplaga 5. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindström, K. (1994). Psychosocial criteria for good work organization. Scandinavian journal of work environment & health. Vol 20 (special). 123-133.

Mann, S & Holdsworth, L. (2003). The psychological impact of teleworking: stress, emotions and health*. New Technology, Work and Employment. Wiley- Blackwell Publishing Ltd. 18(3). 196-211. DOI: 10.1111/1468-005X.00121.

Merriam, S B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning. Första upplagan. Malmö: Liber ekonomi.

Sandblad, B. Gulliksen, J. Lantz, A. Walldius, Å & Åborg, C. (2018). Digitaliseringen och arbetsmiljön. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Employment. Blackwell Publishing Ltd. 27(3). 193-207. DOI: 10.1111/j.1468-005X.2012.00284

Stewart, D W & Shamdasani, P N. (2015). Focus groups: theory and practice. Third edition. Thousand Oaks, California: SAGE.

Thylefors, I. (2015). Psykosocial arbetsmiljö. I Bohgard, M. Karlsson, S. Lovén, E.

Mikaelsson, L-Å. Mårtensson, L. Osvalder, A-L. Rose, L & Ulfvengren, P (red.) Arbete och teknik på människan villkor. Upplaga 3. Stockholm: Prevent. 19-69.

Weman-Josefsson, K & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Upplaga 2 [rev. och utök.]. Lund: Studentlitteratur.

8. Bilagor

Inbjudan till deltagande i studien Hej!

Vi är mycket tacksamma för att du vill delta i vår studie om hur arbetstagare upplever den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete under Covid-19.

Vi heter Amanda Lilja och Amanda Bogren och vi studerar Human Resource Management-programmet på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi studerar vår sista termin och skriver nu vår kandidatuppsats. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda upplever deras psykosociala arbetsmiljö vid distansarbete under Covid-19, samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras för anställda vid distansarbete. Det ska bli mycket intressant att få ta del av dina upplevelser utifrån det här aktuella och viktiga ämnet!

Under fokusgruppsdiskussionerna kommer tre ämnen att diskuteras inom gruppen: positiva och negativa effekter i den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete under Covid-19, upplevelsen av krav, kontroll och socialt stöd vid påtvingat distansarbete under Covid-19 samt förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete under Covid-19. Diskussionerna kommer att pågå inom gruppen under cirka 1-1,5 timmes tid. Vi ser gärna att webbkameran är påslagen under diskussionstillfället.

Studien kommer att publiceras offentligt på portalen DiVA. Deltagandet är frivilligt och samtliga arbetstagare som deltar i fokusgrupperna samt arbetsplatsen kommer att vara

anonyma. Samtliga uppgifter som delges under diskussionerna kommer att hanteras i

förtroende och under sekretess. När undersökningen är färdigställd raderas all övrig information som inte går att ta del av i den offentliga studien. Med andra ord kommer informationen endast att användas till studiens syfte och inte i något annat sammanhang. Hör av dig om du har några frågor eller andra funderingar. Vid förhinder, kontakta oss gärna i god tid. Vi ser fram emot att träffa dig under diskussionstillfället och hoppas att du kommer att se ditt deltagande som meningsfullt!