Förslag till vidare forskning undervisningens demokratisering

Inom det område där jag önskar att mer forskning gjorts handlar om demokratisk utveckling i en undervisningskontext. Då elevers verkliga inflytande och deltagande även gäller deras läromiljö och läroprocess är detta värt att studeras. Givetvis är det så att informella aspekter av demokrati som kan finnas i elevers undervisningskontext är svårare att studera, just för att de är mer dolda än elevrådens vara eller icke vara. Deltagande observation kan då vara en lämplig metod då närhet till undervisningsobjektet och undervisningspraktik är en fördel för att få ett utförligt material och tillförlitligt resultat. Behov av forskning kring undervisningens demokratisering utifrån ett deliberativt demokratiideal skulle jag se som något önskvärt. Rapporten Deliberativa samtal som värdegrund (2000) som Tomas Englund skrev för Skolverket skulle kunna utgöra inspiration. Här beskrivs historiska perspektiv och aktuella förutsättningar för detta. Att införliva värdegrundsbegreppet i en demokratidiskussion gällande skolan är angeläget. Dessa värden bör integreras i skolans demokratiarbete och inte betraktas som innehållet under ett fåtal temadagar. Om skolan på organisationsnivå inte håller måttet vad det gäller demokratiska strukturer och arbetsformer eller ens värderingar, kan ändå skolans demokratiska uppdrag realiseras i en klassrumskontext. Uteblivet stöd från organisationsnivå kan visserligen försvåra detta uppdrag, då en odemokratisk organisation präglar hela organisationens kultur. Forskning i spåren av Tomas Englunds (2000) rapport efterfrågas. Hur har det egentligen gått att omsätta de demokratiska värdena i praktiken sedan rapporten skrevs för tio år sedan? Denna hade fokus på möjligheter, problem och förutsättningar för arbetet med att omsätta demokratiska värden i praktiken. Detta är en bra plattform att utgå från. Undervisningens demokratisering är ett område som kräver vidare forskning.

61

Referenser

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Almgren, Ellen (2006) Att fostra demokrater. Om skolan i demokrati och demokratin i skolan. Diss. Skrifter utgivna av statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 164. Uppsala: Acta

Universitatis upsaliensis.

André, Ann-Cathrine (1996). En skola i demokrati. I Arvidsson, Claes (red). Demokratins utmaning. Politikens gränser och det civila samhället. Stockholm: Ekerlids förlag. Apple, Michael W. & Beane, James A. (red) (1995). Democratic Schools. Alexandria Va: Association for supervision and Curriculum Development.

Aspelin, Jonas. (2007). Recensionsessä. Biesta och utbildningens brännpunkt. Utbildning och Berg, Gunnar (2003). Upptäck och erövra frirummet – skolutveckling ett eget ansvar. I Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red). Skolutvecklingens många ansikten: 65-96. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.

Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mä nsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.

Callan, Eamonn (1997). Creating Citizens. Political Education and Liberal Democracy. Oxford: Oxford University Press.

Carleheden, Mikael (2002). Fostran till frihet: skolans demokratiska värdegrund ur ett habermasianskt perspektiv. Utbildning och demokrati, vol 11 (3), s. 43-72.

Colnerud, Gunnel (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsresurs, Pedagogisk forskning i Sverige, vol 9 (2), s. 81-98.

Dewey, John (1937/1987). The Challenge of Democracy to Education. I Boydston, Jo. Ann. (red.). John Dewey. The later works, 1925-1953. Carbondale & Edwardsville: Southern Illinois University Press.

62

Dewey, John (1966). Democracy and Education. New York: Free Press. Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Eklund, Niklas & Larsson, Anna (2009). Samhällskunskapen och disciplinfrågan. Om utbildning av lärare i samhällskunskap. Utbildning och Demokrati. Vol.18, Nr. 1, s. 69-91. Ekman, Tiina (2007). Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola. Diss. Göteborg studies in Politics 103. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.

Englund, Tomas. 2000. Deliberativa samtal som värdegrund. Historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Englund, Tomas (2006). Demokratisk fostran som forskningsobjekt. Utbildning och demokrati vol 15(3), s. 113-118.

Englund, Tomas (2007). Skolan och demokratin - på väg mot en skola för deliberativa samtal: 49-73. I Jonsson, Britta & Roth, Klas (red). Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Eriksen, Oddvar Erik & Wiegård, Jerle (2000). Habermas politiska teori. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, Eva (2004). Elevinflytande och elevcentrerad undervisning - som hand i handske, eller…? I Englund, Tomas. (red). Skillnad och konsekvens. Mötet lärare- studerande och undervisning som meningserbjudande. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (1994). Beyond Left and Right. The Future of Radical Politics. Cambridge: Polity Press

Giddens, Anthony (1995). Politics, Sociology and Social Theory: Encounters with Classical and Contemporary Thought. Stanford: Stanford University Press.

Gutmann, Amy (1987). Democratic Education. Princeton: Princeton University Press. Habermas; Jurgen (1995). Diskurs, rätt och demokrati. Göteborg: Daidalos.

Held, David (1995). Demokratimodeller. Göteborg: Daidalos.

Höglund, Carl-Magnus (2008). Demokrati är inget man kan läsa sig till, det måste upplevas. KRUT, Nr 2, s. 9-14.

Hörnqvist, Berit & Lundgren, Ulf P. (1999). Värdegrunden – de oförytterliga värdena. I Ständigt. Alltid! Skolans värdegrund. Kommentar till läroplanen. Skolverket.

Jarl, Maria (2004). En skola i demokrati? Föräldrarna, kommunen och dialogen. Diss. Göteborg Studies in Politics 86. Göteborg: statsvetenskapliga institutionen.

63

Lundqvist, Lennart (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur. March, James G. & Olsen, Johan P. (1989). Rediscovering Institutions: The Organizational Basis of Politics. New York: Free Press.

Olivestam, Carl E. & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus Förlag.

Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Parker, Walter C. (1995). Educating the Democratic Mind.New York: SUNY.

Pateman, Carole. (1970). Participation and Democratic Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

Prop. (2009/10: 165) Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet

Roth, Klas (2003). Valfrihet, gemenskap och deliberativa samtal i Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle, red Roth, Klas & Jonsson, Britta. Lund: Studentlitteratur.

Scherp, Hans-Åke (2003). Förståelsebaserad och problembaserad skolutveckling. I Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red). Skolutvecklingens många ansikten: 29-63. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.

Schumpeter, Joseph (1942). Capitalism, Socialism and Democracy. New York: Harpers and Brothers.

SFS (1985: 1100) Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS (2010:800) Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2000a). Med demokrati som uppdrag. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2000b). En fördjupad studie av värdegrunden. Stockholm: Skolverket. Skolverket (odat). Faktablad om demokrati och värdegrund. Stockholm: Skolverket (www.skolverket.se; 2007-09-20)

Thavenius, Jan (2007). Demokrati och kunskap är två sidor av samma sak. Pedagogiska magasinet. vol 4, s. 76-79.

Tholander, Michael (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning och demokrati, Vol 14(3), s. 7-30.

64

Tursunovic, Mirzet (2004). Fostran till demokrati. Tre sociologiska delstudier av bosniska ungdomars politiska socialisering. Diss. Göteborg Studies in Sociology 21. Göteborg: Institutionen för sociologi.

SOU (1992: 94). Skola för bildning. Läroplanskommitténs slutbetänkande. Stockholm: SOU (1999:63) Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling

SOU (2000:1). En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Slutbetänkande från demokratiutredningen. Stockholm: Integration och jämställdhetsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det frivilliga skolväsendet, Lpf94. Stockholm: utbildningsdepartementet.

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Stockholm: Regeringskansliet.

Young, Iris Marion (2000). Inclusion and Democracy. Oxford: Oxford University Press.

Muntliga källor:

Balldin, Jutta & Ljungberg, Caroline 101005. Analys. Föreläsning uppsatskurs. Lärarhögskolan. Malmö högskola.

65

Bilaga 1. Intervjuunderlag/ utskick

Samtal/ intervju kring styrdokument och demokrati, 2010-09-11, Sara Mattisson Med demokrati som uppdrag

Skolan har inte enbart ett uppdrag att förmedla kunskap utan har också ett demokratiskt uppdrag. Det demokratiska uppdraget är svårt att överskåda. Många aspekter av demokrati är beskrivna i styrdokumenten. Styrdokumentens mål är dock både breda och ospecificerade. Hur dessa kan tolkas av lärare är intressant inför min kommande magisteruppsats. Vad samhällsorienterade ämnen har för roll i detta är också intressant då dessa ofta får en nyckelroll vad det gäller skolans demokrati- och värdegrundssträvanden.

Vad demokrati kan vara i en skolkontext är något jag kommer att problematisera i min uppsats. Här är jag intresserade av era personliga tolkningar och kanske förslag på hur det går att arbeta med demokrati i eller genom undervisningen. Styrdokumenten finns förstås som grund, men eftersom formuleringarna är många och aldrig entydigt tolkade eller entydigt omsatta i praktiken är inte det inte heller möjligt för mig att skapa en generaliserbar helhetsbild.

Genom samtal med samhällskunskapslärare kring skolans roll som demokratibefrämjande instans och dess praktiska innebörd syftar jag till att diskutera och problematisera skolans demokratiuppdrag.

(SFS: 2010:800)

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska

inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska

samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika

värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

67

Bilaga 2. Intervjuguide

1. Demokrati i en skolkontext. Vad skulle det kunna vara?

2. Styrdokumenten innehåller ospecifika formuleringar om demokratiska värderingar och principer, samt att de ska förmedlas och förankras till eleverna i skolan. Hur kan detta göras?

3. Demokratiska arbetsformer nämns i styrdokumenten. Hur skulle dessa kunna se ut eller integreras i undervisningen?

4. Samhällskunskapens roll i skolans demokratiarbete. Hur kan denna roll se ut? Hur kan skolans demokratiska uppdrag omsättas genom undervisningen?

Tillägg:

5. Hur kan skolans värdegrundsarbete tolkas och praktiseras? Vad har du för tankar kring detta?