Värdegrundsarbete och skolans demokratiarbete

Begreppet värdegrund infördes i förarbetet till rådande Läroplaner, Lpo94 och Lpf94, utifrån vilka skolorna måste arbeta (SOU 1992: 94). Värdegrunden kan ses som ett uttryck för att åter knyta skolan till en moralisk läroplanskod. Dessa värden som beskrivs i skolans styrdokument anses vara av ständiga och obestridbara av moralisk och demokratisk karaktär (Colnerud, 2004:81). Skolans värdegrund ska i princip innefatta de moraliska och demokratiska värden som de flesta på ett kollektivt plan kan ställa sig bakom. I läroplanskommittén (SOU 1992:94) kallades dessa för ”oförytterliga värden” vilka gäller i en given kulturkrets under alla omständigheter. Dessa utgör medborgarnas genensamma moraliska fond (Hörnqvist & Lundgren, 1999:10f) .

33

I denna del visar de intervjuade en intressant bredd i sina svar. Uppdelningen kan sägas gälla huruvida värdegrundsarbetet är en organisationsfråga eller en undervisningsfråga. En av mina intervjupersoner nämnde inte begreppet värdegrundsarbete spontant vid intervjun och fick då en kompletterande fråga, för att jag helt enkelt var nyfiken på dennes tolkning av begreppet. Det visade sig att denna person redan införlivat värdegrundsbegreppet som en naturlig del i skolans demokratiska uppdrag och inte såg det som något separat eller särskilt problematiskt;

Fast egentligen handlar allt om ett förhållningssätt genom en demokratisk värdegrund. Det är inte mina personliga värderingar som ska återspeglas i skolan, utan det är skolans värdegrund som ska levas ut. Det är det uppdrag vi har. (Frans, Östergymnasiet)

Detta går helt i linje med ett uttalande från utbildningsdepartementets Att lära och leda. Pedagoger måste alltså kritiskt granska och värdera sitt eget arbete för att bli medveten om sina egna värderingar, eftersom dessa ska förmedla och förankra normer och grundläggande värderingar i sin profession, vilken den pedagogiska verksamheten vilar på (SOU 1999:63:92f). Flera av mina intervjupersoner anser att värdegrunden är något som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Det handlar också om pedagogens förhållningssätt i undervisning och gentemot eleverna, vilket framkommer i flera utsagor från intervjuerna. Detta exemplifieras nedan;

Att vara en god förebild är ju att visa på hur man själv har tagit till sig de demokratiska värderingarna och förankrat dem i sig själv och ger uttryck för dem. Detta är något som återkommer i värdegrund, läroplaner och undervisningsmaterial. (Uno, Södergymnasiet)

Bland de flesta av de intervjuade där värdegrundsbegreppet kom in i samtalet spontant. Då kom tolkningarna inte att handla om pedagogens förhållningssätt i och genom undervisning utan om problem på organisationsnivå. Värdegrunden tycks enligt nedanstående tolkningar vara något som är upp till en ledning, om den ska få finnas eller hur den ska utformas.

Dessvärre har värdegrundsarbetet prioriterats bort på denna skola. Ledningen har gjort en ekonomisk värdering av detta. Resultatet är svårt att mäta och arbetet är kostsamt. Vi

34

fick fin kritik från Skolinspektionen när vi hade värdegrundsarbete. Detta vägde inte tungt när det handlade om pengar. (Harry, Södergymnasiet)

Nu ska värdegrunden genomsyra alla ämnen. Detta arbete kan försvinna när det inte har status som egen kurs i livskunskap. I skolans redovisning står det att vi har det, men det finns ingen avsatt tid till det. Det blir inget av det. /…/ Nu har vi haft någon halv temadag. Inte demokrati direkt, men framtidsfrågor. Lite etik. Droger, sex och samlevnad. (Majvor, Västergymnasiet)

Värdegrundsarbetet tolkas enligt mina intervjupersoner som både en organisationsfråga och en undervisningsfråga, eller ett arbete som kan drivas från olika nivåer. Dock visade sig också att konsensus råder kring vad värdegrunden är, men inte lika självklart hur den ska praktiseras.

Vi pratar mycket om att vi har en gemensam värdegrund, men vi talar väldigt lite om vad vi faktiskt gör. (Stella, Västergymnasiet)

Demokratiska värderingar är ett hopplöst luddigt begrepp, men det finns någon sorts konsensustanke i skolsverige, vad de skulle innebära i praktiska termer. I läromedel och värdegrund kan detta utläsas. (Uno, Södergymnasiet)

Jag tror ändå att det finns en uppfattning om vad värdegrunden är och att det fungerar. Jag tycker egentligen inte om begreppet, men alla vet vad som är politiskt korrekt, alla vet hur man ska förhålla sig. (Stella, Västergymnasiet)

Värdegrunden kan komma till rätta med att inte demokratiarbetet blir ett separerat fenomen. /…/ Jag tror att alla lärare vet att det ska genomsyra hela skolan. På vilket sätt har aldrig diskuterats. (Harry, Södergymnasiet)

Värdegrunden tycks just vara de demokratiska värden som de flesta kan ställa sig bakom, det vill säga de värderingar vi anser vara korrekta på något slags övergripande plan. De intervjuade lärarnas tolkningar hur de kan återspeglas i skolans arbete är färre. I citatet nedan ges värdegrunden en praktisk innebörd.

35

Skolans roll som demokratifrämjande, tolkar jag som skolans värdegrund. Som jag ser att det stämmer överens med en demokratisk människosyn. Värdegrunden tar upp hur vi ska förhålla sig till varandra och visa respekt för varandra. Man kan säga att skolan ska vara en plats för möten mellan olika kulturer och religioner. Då kan man öka förståelsen mellan olika grupper. Samhället i skolan och skolan i samhället så att säga. (Majvor,

Västergymnasiet)

Här betonas tidigare nämnda demokratiska förhållningssätt mellan människor, men också att möten mellan samhällets människor kan skapa fördjupad förståelse. Genom dialog eller demokratiska samtal kan skolans värdegrund omsättas i praktiken enligt uppsatsens teoretiska referensram. Denna dialog kan bygga upp en förståelse av andras förståelse (jfr Sherp, 2003), vilket kan innebära ett lärande i både skola och samhälle. Citatet ovan pekar på möten mellan människor. Om målet med dessa möten är demokrati, kan också demokrati prägla vägen dit. I denna dynamik mellan människor kan samtalen ges en central roll. Kommunikation kan användas på olika sätt som både mål och medel för en skola med ett pågående demokratiarbete (jfr Young, 2000).

När John Dewey talar om den demokratiska utbildningssynen talar han om mänskliga sammanslutningars betydelse. I mötet mellan individer finns ett demokratiskt ideal, då demokrati är utrymmet för gemensamma angelägenheter. Målet med utbildningen bör då vara att en demokratisk gemenskap ska utvecklas. (Dewey, 1997:121ff, 141ff). Mina intervjupersoner tolkar in denna betydelse av demokrati i skolans värdegrundsarbete. Detta är långt från en minimalistisk demokratidefinition. Skolans värdegrundsarbete ställer långtgående krav på demokratins substans, då vi talar om möten mellan människor och demokratiska samtal som kan skapa förståelse och kollektivt samspel.

Värdegrunden i läroplanen lyfter fram demokratin som livsform, där relationen mellan människor präglas av hänsyn till dessa värden. Denna normativt accepterade värdegrund får samhällsmedborgarna att fungera kollektivt. Några av värdena i värdegrunden är mer relaterade till individen såsom självbestämmande. Olika ideologiska uppfattningar skulle se olika på hänsynstagande å ena sidan till kollektivet och å andra sidan till individen. Författarna konstaterar dock att det övergripande värdet demokrati ger de kollektiva värdena prioritet över individuellt självbestämmande (Olivestam & Thorén, 2008: 52f).

36

Mikael Carleheden (2002) diskuterar i artikeln Fostran till frihet skolans demokratiska värdegrund utifrån normativ demokratiteori. Han visar på att innebörden i skolans demokratiska värdegrund kan ges en deliberativ tolkning, vilket också Skolverket omskriver i En fördjupad studie om värdegrunden (2000b:9). Användbarheten i denna demokratiteoretiska ingång borde visa sig vara stor i skolans värdegrundsarbete, då samtalets betydelse i att utveckla elevers demokratiska kompetens gång på gång betonas. Mina intervjupersoner tolkar också skolans värdegrundsarbete som demokratiskt förhållningssätt människor emellan genom dialog. I Deliberativa samtal som värdegrund (Englund, 2000) ses samtalen som en metod att omsätta skolans demokratiuppdrag. Den deliberativa demokratin är ett normativt projekt och samtalen både en väg och ett mål att uppfylla skolans demokratiuppdrag (Englund, 2000:3ff).

I kommande avsnitt har intervjupersonernas tolkningar av skolans demokratiska uppdrag större fokus på lärarollen och undervisningens betydelse. Tolkningar av organisatorisk karaktär lämnas i stort sett bakom i analysens första del.

4.2 Lärarens och undervisningens roll i det demokratiska