Förslag till vidare forskning

I denna studie har det givits insyn på förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet inom översikts- planeringsdiskursen, utifrån planeringsdisciplinens perspektiv. Detta har givit förståelse om förhållandet mellan de två principerna. Detta är dock bara ett perspektiv på principernas position inom planeringen, där flera aktörer samverkar.

I denna studie har planeringsdisciplinens perspektiv stått i fokus och det skulle vara intressant att jämföra hur detta perspektiv förhåller sig med andra aktörers perspektiv i processen, för att få en djupare insyn i förhål-landet mellan principerna. Planerarnas yrke går delvis ut på att värna och beakta olika intressen och de har visserligen en god kännedom om vilka företrädande intressen som förekommer i planeringen. Det är dock möjligt att dem ger en begränsad bild av synen på både hållbarhet och allmänintresse i planeringen, utifrån sitt eget perspektiv. Det skulle där avvara intressant att jämföra planeringsdisciplinen med medborgarnas och politikens perspektiv, som är delaktiga aktörer i planeringsprocessen och som påverkar principen om

allmän-intresse. På sådant vis skulle en djupare förståelse om allmänintresse och synen på rättvisa kunna tillhandahållas.

För att ge djupare insyn i hur hållbarhet kan förstås som allmänintresse skulle en vidare medborgar- undersökning kunna göras. Planerarna arbetar i viss form med att genomföra sådana studier och antingen skulle sådan tillgänglig data kunna studeras, eller så skulle en fristående studie av medborgarintresset kunna göras.

Meningen med en sådan undersökning skulle då vara att fristående undersöka medborgarnas intresse, utan påverkan från faktorer från planeringsdisciplinen. På liknande vis skulle studie av politiken kunna göras. Syftet blir då att erhålla en mer objektiv förståelse om medborgarna och politiken ställningstaganden, än att få detta återgivet av planeringsdisciplinen. Det skulle också vara intressant att studera kommuner med andra förutsätt-ningar. I denna studie har kommuner med relativt gynnsamma förhållanden studerats, där det finns en naturlig efterfrågan om tillväxt och där man ofta kan välja att planera hållbart. Det skulle vara intressant att se hur mindre kommuner, som kan behöva hantera avbefolkning eller där befolkningen är beroende av bilen i vardagslivet förhåller sig till hållbarhet och allmänintresse, samt hur de påverkas av de nationella övergripande mål och riktlinjerna. Om de arbetar med hållbar utveckling, eller någon annan form av hållbarhet, som förvaltning eller avveckling.

- 50 -

Alexander, E. 2002. The public interest in planning: from legitimation to substantive plan evaluation.

Planning Theory, 1, 226-249.

Allmendinger, P. 2017. Planning Theory. Uppl. 3. London: Palgreve.

Andersén, J. 2020. Ett politiskt bygge: Översiktsplaneringens innehållsmässiga utveckling. Diss. Karlskrona:

Blekinge tekniska högskola, 2020.

Boréus, K. & Bergström, G. 2018. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur.

Borås kommun. 2018. Översiktsplan för Borås. Stadsledningskansliet. Tillgänglig via: https://www.bo ras.se/trafikochstadsplanering/stadsplaneringochsamhallsutveckling/oversiktsplanering/oversikts plan/planhandlingarochkartmaterialforop.4.19bec1e1159dc473c0817782.html [Hämtad 2021-03-14]

Borås kommun. 2019. Utbyggnadsstrategi 2018–2035, Mer stad längs Viskan. Stadsledningskansliet.

Tillgänglig via: https://www.boras.se/download/18.2e4f2177173eb3556d49146d/1601548802899/An tagandedokument%20utbyggnadsstrategi%20-%20tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf [2021-03-14]

Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2:8. Malmö: Liber.

Burr, V. 1995. An introduction to social constructionism. London: Routledge.

Campbell, S. 1996. Green Cities, Growing Cities, Just Cities?: Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Development. Journal of the American Planning Association, 62:3, 296-312.

Campbell, H. and Marshall, R. 2002. ‘Utilitarianism’s bad breath? A re-evaluation of the public interest justification for planning. Planning Theory, 1, 163-187.

Campbell, S. 2016. The Planner's Triangle Revisited: Sustainability and the Evolution of a Planning Ideal That Can't Stand Still. Journal of the American Planning Association, 82:4, 388–397, DOI:

10.1080/01944363.2016.1214080.

Denscombe, M. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur.

De Roo, G. & Porter, G. 2007. Fuzzy planning the Role of Actors in a Fuzzy Governance Environment [Elektronisk resurs]. Ashgate: Aldershot.

Flyvbjerg, B. 2004. Phronetic planning research: theoretical and methodological reflections.

Planning Theory & Practice, 5:3, 283-306.

Halmstads kommun. 2020. Framtidsplan 2050 Halmstads kommun – Samrådshandling.

Samhällsbyggnadskontoret. Tillgänglig via: https://www.halmstad.se/down

load/18.4cd99916172dc8dd93e65801/1604398761933/Framtidsplan%202050-Kommunomfat tande%20%C3%B6versiktsplan%20Halmstad-SAM%20201013.pdf [Hämtad 2021-03-30]

Henecke, B. 2006. Plan & protest: en sociologisk studie av kontroverser, demokrati och makt i den fysiska planeringen. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006.

Hendenus, F., Persson, M. & Sprei, F. 2018. Hållbar utveckling, nyanser och tolkningar. Lund:

Studentlitteratur.

Hilding-Rydevik, T., Håkansson, M. & Isaksson, K. 2011. The Swedish Discourse on Sustainable Regional Development: Consolidating the Post-political Condition. International planning studies, 16:2,

169-187.

Hopwood, B., Mellor, M. & O'Brien, G. 2005. Sustainable development: mapping different Approaches.

Sustainable development, 13:1, 38-52, DOI: 10.1002/sd.244.

Huang, L. 2018. Exploring the Strengths and Limits of Strong and Weak Sustainability Indicators: A Case Study of the Assessment of China’s Megacities with EF and GPI. Sustainability, 10:349, 1–14.

Ingemann Holm, J. 2016. Vetenskapsteori för samhällsvetare. 1. Uppl. Malmö: Gleerups Utbildning.

Khakee, A. 2000. Samhällsplanering: nya mål, perspektiv och förutsättningar. Lund: Studentlitteratur.

- 51 -

Khan, J., Hildingsson, R. & Garting, L. 2020. Sustainable Welfare in Swedish Cities: Challenges of Eco-Social Integration in Urban Sustainability Governance. Sustainability, 12:1, 383.

Lunds kommun. 2018a. Lunds kommuns översiktsplan, Del 1 Planstrategi. Stadsbyggnadskontoret.

Tillgänglig via: https://www.lund.se/globalassets/regelsamling/bygg_och_mark/lunds-kommuns-over siktsplan-del-1-planstrategi-antagen.pdf [Hämtad 2021-03-14]

Lunds kommun. 2018b. Lunds kommuns översiktsplan, Del 2 Markanvändning och hänsyn.

Stadsbyggnadskontoret. Tillgänglig via: https://www.lund.se/globalassets/regelsam

ling/bygg_och_mark/lunds-kommuns-oversiktsplan-del-2-markanvandning-och-hansyn-antagen.pdf [Hämtad 2021-03-14]

Maidment, C. 2016. In the public interest? Planning in the Peak District National Park.

Planning Theory, 15, 366-385.

Miljöbalk. SFS. 1998:808.

Murphy, E. & Fox-Rogers, L. 2015. Perceptions of the common good in planning. Cities, 42, 231-241.

Plan- och bygglag. SFS. 2010:900.

Pløger, J. 2004. Ethics in Norwegian planning: legitimacy, ambivalence, rhetoric. Planning, Practice &

Research, 19:1, 49–66, DOI: 10.1080/0269745042000246577.

Strömgren, A. 2007. Samordning, hyfs och reda: Stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945–2005 [Elektronisk resurs]. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Tait, M. 2016. Introduction: Planning and the public interest: Still a relevant concept for planners?. Planning Theory, 15, 335–343.

Umeå kommun. 2018. Översiktsplan Umeå kommun. Umeå kommun. Tillgänglig via:

https://www.umea.se/download/18.250f9659174ae4b97941187/1601371952404/%C3%96versikts plan%20Ume%C3%A5%20kommun.pdf [Hämtad 2021-03-14]

Winther Jørgensen, M. & Philips, L. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

- 52 -

BILAGOR

Bilaga 1. Förberedda intervjufrågor för Borås kommun:

Bakgrund

• Kan du berätta om dig själv och din erfarenhet i arbetet?

Generellt fokus

• Har kommunen haft något övergripande fokus i sin översiktsplanering?

Hållbar utveckling

• Vad skulle du säga att hållbar utveckling innebär?

• Hur arbetar ni för att implementera hållbar utveckling i er planering?

Allmänintresse

• Är allmänintresse/medborgarintresset något som ni arbetar med i planeringen?

• Hur ser ni på hållbar utveckling och allmänintresse i förhållande till varandra?

Kritiska fallet

• Hur har ett planeringsbeslut som er utbyggnadstrategi om mer och tätare stad längs Viskan förankrats i hållbar utveckling?

• Vilka intressen och aspekter har ni värderat för att komma fram till strategin om förtätning och ut-veckling längs Viskan?

• Hur ser du på förhållandet mellan hållbar utveckling och allmänintresse i denna utvecklingsstrategi om mer stad längs Viskan?

Tillägg

• Finns det något övrigt att ta upp, som vi inte diskuterat än, men som du skulle vilja tillägga?

• Om det är så att jag kommer på något mer i efterhand, är det möjligt att jag kontaktar/mejlar er i efterhand?

- 53 - Bilaga 2. Förberedda intervjufrågor för Lunds kommun:

Bakgrund

• Kan du berätta om dig själv och din arbetserfarenhet?

Generellt fokus

• Har ni något övergripande mål med denna analys ni arbetar med?

Hållbar utveckling

• Vad skulle du säga att hållbar utveckling innebär?

• Hur granskar ni hållbarhet i översiktsplanen?

Allmänintresse

• Är allmänintresse/medborgarintresset något som ni arbetar med i planeringen?

• Hur ser ni på hållbar utveckling och allmänintresse i förhållande till varandra?

Kritiska fallet

• Hur har er planeringsstrategi om förtätning förankrats i hållbar utveckling?

• Vilka intressen och aspekter har ni värderat i denna strategi?

• Hur ser du på förhållandet mellan hållbar utveckling och allmänintresse i denna utvecklingsstrategi?

Tillägg

• Finns det något övrigt att ta upp, som vi inte diskuterat än, men som du skulle vilja tillägga?

• Om det är så att jag kommer på något mer i efterhand, är det möjligt att jag kontaktar/mejlar er i efterhand?

- 54 -

Bilaga 3. Förberedda intervjufrågor för Halmstads kommun:

Bakgrund

• Kan du berätta om dig själv och din erfarenhet i arbetet?

Generellt fokus

• Har kommunen haft något övergripande fokus i sin översiktsplanering?

Hållbar utveckling

• Vad skulle du säga att hållbar utveckling innebär?

• Hur arbetar ni för att implementera hållbar utveckling i er planering?

Allmänintresse

• Är allmänintresse/medborgarintresset något som ni arbetar med i planeringen?

• Hur ser ni på hållbar utveckling och allmänintresse i förhållande till varandra?

Kritiska fallet

• Hur förhåller ni er i ert arbete med energisystem till hållbarhet?

• Vilka intressen tar ni hänsyn till när ni tillämpar strategier om att implementera hållbara energisystem i den fysiska miljön?

• Hur förankrar ni strategier om hållbara energisystem hos medborgarna?

Tillägg

• Finns det något övrigt att ta upp, som vi inte diskuterat än, men som du skulle vilja tillägga?

• Om det är så att jag kommer på något mer i efterhand, är det möjligt att jag kontaktar/mejlar er i efterhand?

- 55 - Bilaga 4. Förberedda intervjufrågor för Umeå kommun:

Bakgrund

• Kan du berätta om dig själv och din erfarenhet i arbetet?

Generellt fokus

• Har kommunen haft något övergripande fokus i sin översiktsplanering?

Hållbar utveckling

• Vad skulle du säga att hållbar utveckling innebär?

• Hur arbetar ni för att implementera hållbar utveckling i er planering?

Allmänintresse

• Är allmänintresse/medborgarintresset något som ni arbetar med i planeringen?

• Hur ser ni på hållbar utveckling och allmänintresse i förhållande till varandra?

Kritiska fallet

• Hur förankrar ni er etablering av ringled kring Umeå i hållbarhet?

• Hur förhåller sig olika intressen i Umeå till etableringen av ringleden?

• Hur ser intresset generellt ut i kommunen för att skifta fokuset mot mer hållbart resande?

Tillägg

• Finns det något övrigt att ta upp, som vi inte diskuterat än, men som du skulle vilja tillägga?

• Om det är så att jag kommer på något mer i efterhand, är det möjligt att jag kontaktar/mejlar er i efterhand?