Förslag till vidare forskning kan vara att utifrån en kvalitativ studie via intervju få en djupare förståelse av sjuksköterskans behov av stöd och resurser för en patientsäker bedömning. Det skulle vara intressant att titta på om sjuksköterskans erfarenheten av läkarstöd skiljer sig mellan arbete i stad kontra landsbygd.
Studien påvisar sjuksköterskans samarbete med omvårdnadspersonalen som ofta är de som först observerar en försämrad patient och då kontaktar sjuksköterskan. Förslag på vidare forskning skulle vara att titta på hur informationsöverföringen säkerställs mellan
sjuksköterska (HSL) och omvårdnadspersonal (SoL) då de olika lagrummens dokumentation inte sker i samma dokumentation.
REFERENSLISTA
Berggren, I., & Carlström, E. (2010). Decision making within a community provider organization. British journal of community nursing, 5(12), 611-617. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjcn.2010.15.12.611
Billhult, A. (2017a). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 121–132). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 275–284). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017c). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s.
265–274). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017d). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s.
133–141). Studentlitteratur.
Björck, M., & Wijk, H. (2018). Is hospitalisation neccessary? A survey of frail older persons with cognitive impairment transferred from nursing homes to the emergency department. Scandinavian Journal of Caring Science, 32(3), 1138 – 1147.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12559
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in psychology, 3(2), 77-101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bökberg, C., & Drevenhorn, E. (2018). Omvårdnad av vuxna och äldre. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (2 uppl., s. 59–76). Studentlitteratur.
Carlson, E., Rämgård, M., Bolmsjö, I., & Bengtsson, M. (2014). Registered nurses`
perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus group study. International Journal of Nursing Studies, 51(5), 761–767.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.10.002
Clegg, A., Young, J., Iliffe, S., Olde Rikkert, M., & Rockwood, K. (2013). Frailty in elderly people. The Lancet, 381(9868), 752–762.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(12)62167-9
Ekdahl, A.W., Wirehn, A-B., Alwin, J., Jaarsma, T., Unosson, M., & Husberg, M. (2015).
Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit (the Age-FIT Study): A
Randomized Controlled Trial. Journal of the medical Directors Association, 16(6), 497–503. https://doi.org/10.1016/j.jamda.2015.01.074
Ekstedt, M. (2019). Teoretiskt perspektiv på patientsäkerhet. I M. Ekstedt., & M. Flink.
(Red.), Hemsjukvård- olika perspektiv på trygg och säker vård (s 21-60). Liber Ab.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken- En handbook i enkätmetodik. Studentlitteratur.
Fermann, T,. & Næs, G. (2018). Vård och omsorg för äldre i ordinärt boende. I M. Kirkevold., K. Brodtkorb., & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad – God omsorg till dem äldre patienten (2 uppl., s.220–238). Liber AB.
Furåker, C. (2012). Registred nurses views on competencies in home care. Home Health Care Management & Practice, 24(5), 221–227.
https://doi.org/10.1177/1084822312439579
Hallgren, J., Ernsth- Bravell, M., K. Dahl., Aslan, A., & Josephson, I. (2015). In hospital we trust: Experiences of older people´s decision to seek hospital care. Geriatric nursing.
36(4), 306–311. https://doi.org/10.1016/j.gerinurse.2015.04.012
Halvachizadeh, S., Gröbli, L., Berk, T., Oliver Jensen, K., Hierholzer, C., Bischoff-Ferrari, A-H., Pfeifer, R., & Pape, C. (2021). The effect of geriatric comanagement (GC) in geriatric trauma patients treated in a level 1 trauma setting: A comparison of data before and after the implementation of a certified geriatric trauma center. PloS ONE 16(1), https://doi.org/10.1371/journal.pone.0244554
Hollnagel, E., Wears, R- L & Braithwaite, J. (2015). From Safety -I to Safety II: A White paper. National Library of Congress.
https://www.england.nhs.uk/signuptosafety/wp-content/uploads/sites/16/2015/10/safety-1-safety-2-whte-papr.pdf
Josefsson, K. (2010). Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer.
Stockholm, Sverige: Svensk Sjuksköterskeförening & Vårdförbundet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:928044/FULLTEXT01.pdf
Josefsson, K., & Ljung, S. (2017). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (2 uppl., s. 19–40). Studentlitteratur.
Josefsson, K., Sonde, L., & Robins Wahlin, T-B. (2007). Registered nurses’ education and their views on competence development in municipal elderly care in Sweden: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 44(2), 245–258.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2005.11.029
Karlstedt, M., Wadensten, B., Fagerberg, I., & Pöder, U. (2014). Is the competence of Swedish Registered Nurses working in municipal care of older people merely a question of age and postgraduate education? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 307–
316. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12164
Kihlgren, A., Svensson, F., Lövbrand, C., Gifford, M., & Adolfsson, A. (2016). A Decision support system (DSS) for municipal nurses encountering health deterioration among older people. BMC Nursing, 15(63).
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12912-016-0184-0
Kihlgren, A., Sunvisson, H., Ziegert, K., & Mamhidir, A-G. (2014). Referrals to emergency Departments- The Processes and Factors That Influence Decision- Making among
Community Nurses. Open Journal of Nursing, 4(5), 366-374.
http://dx.doi.org/10.4236/ojn.2014.45042
Kihlgren, A., Wimo, A., & Mamhidir, A-G. (2013). Older patients referred by community nurses to emergency departments - a descriptive cross-sectional follow-up study in a Swedish context. Scandinavian Journal of Caring sciences, 28(1), 97-103.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12044
Kiljunen, O., Välimäki, T., Kankkunen, P., & Partanen, P. (2016). Competence for older people nursing in care and nursing homes: An integrative review. International journal of older people nursing. 12(3), e12146.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/opn.12225
Kirsebom, M., Wadensten, B., & Hedström, M. (2012). Communication and coordination during transition of older persons between nursing homes and hospital still in need of improvement. Journal of Advanced Nursing. 69(4), 886-895.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2648.2012.06077.x
Knutsen-Glette, M., Röise, O., Kringeland, T., Churruca, C., Braithwaite, J., & Wiig, S. (2018).
Nursing home leaders and nurses´experiences of resources, staffing and competence levels and the relation to hospital readmissions- a case study. BMC Health Services Research, 18(1), 955-955. https://doi.org/10.1186/s12913-018-3769-3
Melin-Johansson, C., Palmqvist, R., & Rönnberg, L. (2017). Clinical intuition in the nursing process and decision making. A mixed studies review. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), 3936-3949. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.13814
Miller, E., & Hill, P. (2018). Intuition in Clinical Decision Making: Differences Among Practicing Nurses. Journal of holistic nursing, 36(4), 318-324. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177%2F0898010117725428
Nilsson, K., Lundgren, S., & Furåker, C. (2009). Registered nurses ´everyday activities in municipal health care: A study of diaries. International Journal of Nursing Practice, 15(6), 543-552. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1440-172X.2009.01777.x
Olsson, H., & Sörensen, S. (2018). Forskningsprocessen. (4 uppl.). Liber.
O´Neill, B., Parkinson, L., Dwyer, T., & Reid-Searl, K. (2015). Nursing home nurses´
perceptions of emergency transfers from nursing homes to hospital: A review of qualitative studies using systematic methods. Geriatric nursing. 36(6), 423-430.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.gerinurse.2015.06.001
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2020). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 25–42).
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken - Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Shamoun, S., Schmidt, L., Antonsson, A-B., Isaksson-Lantto, F., & Strehlenert, H. (2020).
Arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetet- hinder och möjligheter för att arbeta integrerat (Rapport B2371). Svenska Miljöinstitutet.
https://www.ivl.se/download/18.4447c37f16fa0999d191d2/1579263186308/B2371.p
df?fbclid=IwAR2lLm71R6iBRzFzG0xeB0wU3ZD_OTv7lv-J2iaBOeHFVXQyGnK3GoVl8J4
Socialstyrelsen (2019). Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård, Förstudie.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-17.pdf
Socialstyrelsen (2020). Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2020.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Socialstyrelsen (2021a). Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/mest-sjuka-aldre-och-nr.pdf Socialstyrelsen (2021b). Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.
Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-2-7195.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). SBU:s metodbok.
https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/?pub=48286&lang=sv
Styrwoldt, E. (2020). Klinisk bedömning av den äldre patienten. I L-O, Wahlund (Red.), Geriatrikboken. (s. 323–340). Liber.
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/
kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2020a). Läkarmedverkan i kommunal
hemsjukvård- från hemsjukvård till hälso- och sjukvård i hemmet.
https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/lakarmedverkanikom munalhemsjukvard.34512.html
Sveriges Kommuner och Regioner (2020b). Vård och omsorg i hemmet 2019-svårigheter och framgångsfaktorer.
https://skr.se/download/18.5627773817e39e979ef5ed7c/1642511739182/7585-830-2.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner (2021). Omställning till en nära vård.
https://skr.se/skr/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnarav ard.6250.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsknin gsetiska_principer_VR_2002.pdf
Vicente, V. (2013). The use of prehospital decision system in the emergency medical service:
the acute chain for geriatric patients (Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset) [Doktorsavhandling]. Karolinska Institutet.
ViSam Region Örebro. (u.å.). Checklista beslutsstöd. Hämtad 6 Januari, 2022.
https://www.visamregionorebro.se/wp-content/uploads/2021/05/version-2.0-revid-med-mobilt-team-checklista-beslutsstod-2021_.pdf
World Medical Association, (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects – WMA – The World Medical Association. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
BILAGA A: BESLUTSSTÖD - VISAM
BILAGA B: SÖKMATRIS
Databas
Datum Sökord
Booleska sökoperatorer Antal träffar
2021-05-01 Decision making AND Home health Care AND Older persons AND Hospitalization AND Sweden AND Aged, 80 and over 2010-2021, Full text
4 2 2 1
PubMed
2021-05-01 Decision-making AND Older AND Nursing homes
2010-2021, Full text
85 7 5 1
CINAHL Plus 2021-11-09
Community health nursing AND Registered nurse AND Sweden OR Swedish OR Norway OR Norwegian OR Denmark OR Danish OR Finland OR Finnish AND Older adults OR Elderly OR Aged 65 OR 65
2005-2021, Peer Reviewed
24 5 4 2
CINAHL Plus
2021-05-01 Hospitalization AND nursing homes OR care homes OR long-term care OR residential care OR aged care facility AND frailty OR frail elderly OR vulnerable elderly OR vulnerability OR functionally impaired elderly AND Sweden OR Swedish OR Norway OR Norwegian OR Denmark OR Danish OR Finland OR Finnish
2010-2021, Peer Reviewed
19 4 3 1
PubMed
2021-04-22 Clinical competence AND Geriatric nursing AND Nursing homes AND Quality of health care
2010-2021 Full text
77 5 3 1
CINAHL Plus
2021-04-30 Nursing care AND Home care AND Health services AND Hospitalization AND Sweden OR Swedish OR Norway OR Norwegian OR Denmark OR Danish OR Finland OR Finnish
2010–2021, Peer Reviewed
23 2 1 1
CINAHL Plus
2021-04-30 Home care AND Nursing care AND
Competence AND Sweden OR Swedish OR Norway OR Norwegian OR Denmark OR Danish OR Finland OR Finnish
2010–2021, Peer Reviewed
142 17 5 4
CINAHL Plus
2021-04-30 Frailty in elderly people AND Geriatric care AND Geriatric OR Elderly OR Older adults 2010–2021, Full text, Peer Reviewed
11 2 2 1
CINAHL Plus clinical decision making AND nurse perspective or experiences or view or attitudes AND community nursing AND Sweden or Swedish or Norway or Norwegian or Denmark or Danish or Finland or Finnish
2000-2020, Peer Reviewed
6 3 2 1
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
Författare Årtal Tidsskrift
Titel Syfte Metod Slutsats Resultat
Berggren & Carlström (2010).
British journal of community nursing ors erfarenheter av beslutsfattande
I sitt beslutsfattande är
sjuksköterskor engagerade i att hitta administrativa lösningar som tillfredsställer patienternas behov
Sjuksköterskornas erfarenheter av beslutsfattande tolkades som ”spindlar i nätet”, konsulter och problemlösare.
Underteman: nätverkande och strukturering, ansvar, tillgänglighet och kunskap, bedömningskraft, informationsurval, undvikande av regler och kringgående av chefer Björck & Wijk (2018)
Scandinavian Journal of Caring Science
Is hospitalization necessary? A survey of frail older persons with cognitive impairment transferred from nursing homes to the emergency department
Öka kunskapen om bakgrundsorsakern a till att sköra äldre personer med kognitiv
funktionsnedsättni ng flyttades till akutmottagning från sitt boende samt vilka åtgärder som vidtogs på
Remisser från patienter som skickats in från särskilt boende.
Dataanalys: Retrospektiv deskriptiv studie
De sköra äldre med kognitiv funktionsnedsättning, som är i behov av vård i livets slutskede, bör förhindras från onödig sjukhusvistelse. Dessa kan undvikas genom bättre planering, fler specialistsjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och ökad möjlighet för hembesök av läkare
De personer som överfördes till akutmottagningen var svaga med komplexa symtom
Journalgranskningen visade att 75 % av patienterna hade kunnat kvarstanna i sina hem för vård
Carlsson m.fl. (2014) International Journal of Nursing Studies
Registered nurses`
perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A
Att belysa hur sjuksköterskor som Deltagare: n= 30 Sjuksköterskor inom hemsjukvård.
Datainsamling: Intervju i fokusgrupper
Dataanalys: Naturalistisk
Positiv bild av sjuksköterskans profession inom hemsjukvården med möjlighet att utveckla långvariga relationer, utifrån en professionell helhetsvård
Sjuksköterskor inom äldreomsorgen uppfattade sitt professionella arbete som holistiskt och respektfull omvårdnad. De tre kategorier som framkom var: etablera långsiktiga relationer, omvårdnad bortom tekniska färdigheter och balansera
enhet, underkategori, kategori).
Clegg m.fl (2013) The Lancet
Frailty in elderly people
Att belysa kliniska presentationer av begreppet svaghet
Design: Kvantitativ Deltagare: 61 500 journaler. Tidigare artiklar om den ”svaga äldre”
patienten där det gjorts geriatrisk bedömning utifrån alla de olika
bedömningsinstrument som finns idag
Datainsamling: Journal + tidigare studier
Dataanalys:
Litteraturstudie+
kohortstudie
Sjukvården måste utveckla metoder för att hitta den svaga äldre patienten för att kunna ge en lämplig vård vid tex
läkemedelsbehandling och andra ingrepp.
Belyser vikten av att försöka få fram en enkel metod för screening
Skörhet och samsjuklighet
Skörhet och funktionshinder. Skörhet förekom även utan samsjuklighet och funktionsnedsättning. Metoder behöver utarbetas för att upptäcka svaghet
Ekdahl m.fl.
(2015)
Journal of the medical Directors Association
Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit för patienter med multimorbiditet
Design: Kvantitativ
Deltagare: n=75. Personer, 75 år eller äldre som varit inlagda de senaste 12
månaderna samt hade 3 eller fler medicinska diagnoser.
Datainsamling: Journal Dataanalys: Randomiserad kontrollerad studie
Bekräftar fördelarna med prehospital vård. En mer
tillgänglig vård för patienter med multimorbiditet är möjlig utan ökade kostnader.
Antalet slutenvårdsdagar var lägre med minskad dödlighet och en ökad känsla av trygghet i vårdkedjan
Furåker (2012)
Home Health Care Management &
Practice
Registered Nurses’ Views on Competencies in Home Care
Att beskriva det vardagliga arbetet hos sjuksköterskor inom hemsjukvård
Design: Kvalitativ Deltagare: n=20.
Sjuksköterskor som anmält intresse.
Datainsamling: Intervju Dataanalys: Manifest innehållsanalys
Sjuksköterskor måste utveckla sin kompetens i takt med att behovet av avancerad hemsjukvård ökar.
Arbetsgivare har en viktig roll att spela när det gäller att ge
sjuksköterskor möjligheter att utveckla sina färdigheter
4 teman framställs för sjuksköterskans uppdrag; omvårdnadens innehåll i hemsjukvården, hemmet som arbetsplats, ledarskap och den kompetens som krävs. Vardagliga uppgifter som sårvård och läkemedel.
Avancerad omvårdnad gällande bedömningar av patienter av olika slag
Hallgren m.fl (2015) Geriatric nursing
In hospital we trust: Experiences of older people´s decision to seek hospital care
Att undersöka hur äldre patienter Deltagare: n=22. Äldre personer
Datainsamling: Intervju Dataanalys: Graneheim och Lundmans
innehållsanalys
För att minska undvikbara sjukhusvistelser behöver patientens tillgänglighet till hemsjukvård förbättras och säkerställa att det finns tillräckliga kvalifikationer hos vårdpersonalen inom
hemsjukvården. Viktigt att bygga förtroende mellan patient och vårdpersonal
Det finns ett förtroende för
sjukhuspersonal och slutenvården som är förknippade med dess tillgänglighet, kompetent personal och bättre
vårdkvalitet jämfört med hemsjukvård
Halvachizadeh m.fl.
(2021)
Public Library of Science (PLoS) Journals
The effect of geriatric comanagement (GC) in geriatric trauma patients treated in a level 1 trauma setting: A comparison of data before and after the
implementation of a certified geriatric trauma införande av ett tvärprofessionellt
Datainsamling: Analys av elektroniska patientjournaler Dataanalys: Jämföra kliniskt resultat mellan två patientgrupper
Att arbeta tvärprofessionellt i multidisciplinära team
tillsammans med geriatriker kan minska vårdtiden för geriatriska riskpatienter på
akutvårdsavdelningar inom kirurg/ortopedi Fler patienter kan återvända till sina hem efter vårdtiden
Den grupp (n=841) av geriatriska traumapatienter (över 70 år) som kom in akut och omhändertogs utifrån det multidisciplinära omhändertagandet (där geriatriker var involverade) kunde påvisas en förbättrad sjukvård och livskvalitet med kortare vårdtider. Fler patienter kunde också gå hem
Josefsson m.fl (2007) International Journal of Nursing Studies
Registrered nurses’ education and their views on competence utbildning och dess syn på
kompetensutveckli ng inom kommunal hälso- och sjukvård
Design: Kvantitativ Deltagare: n=213 Datainsamling: Enkät Dataanalys: SPSS, Mann-Whitney U test, Spearmans analys.
Sjuksköterskor behöver få utveckla sin kompetens för att säkerställa hög kvalitet och öka tryggheten inom äldreomsorgen
Få sjuksköterskor hade adekvat specialistutbildning för att kunna möta det breda kompetensområdet som finns inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor inom demensvården önskade
kompetensutveckling inom området
questionnaire survey
allmänna äldreomsorgen eftersökte större auktoritet i sitt beslutsfattande Karlstedt m.fl (2014)
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Is the competence of Swedish Registered Nurses working in municipal care of older people merely a question of age and Dataanalys: SPSS och de öppna frågorna enligt manifest innehållsanalys
Sjuksköterskor inom äldreomsorgen bör få en individuell utbildning utifrån organisationens krav och
möjlighet till specialistutbildning inom sitt yrkesområde
Gemensamt för sjuksköterskorna som skattade sin yrkeskompetens högre var yrkeserfarenhet, hög ålder och innehav av en specialistsjuksköterskeutbildnig
Kihlgren m.fl (2016) BMC Nursing genom testning av ett
beslutsstödsystem utvecklat och anpassat för äldre
Design: Kvantitativ och kvalitativ
Granskning av journaler samt intervju
Dataanalys: SPSS, kvalitativ innehållsanalys
Med hjälp av sjuksköterskans användning av beslutsstödet ViSam hänvisas rätt patienter inom hemsjukvård till akutmottagning och onödiga hänvisningar som innebär lidande för patienten kan därmed
undvikas
94 % av de som hänvisades till akutmottagning med stöd från ViSam blev inlagda.
Sjuksköterskornas upplevelse av ökad professionalitet genom systematiskt arbete samt förbättrad kommunikation
Kihlgren m.fl (2014) Open Journal of Nursing hälso- och sjukvård grundar sina beslut på när de hänvisar patient till
akutmottagning
Design: Kvalitativ
Deltagare: Sjuksköterskor (n=13)
Datainsamling: Intervju Dataanalys:
Innehållsanalys. Ett tema omfattande fem kategorier formulerades
De gånger sjuksköterskan tvekar inför beslut att hänvisa patient till akutmottagning övervägs
information från
omvårdnadspersonal, läkare, kollegor. Om läkarkontakt uteblev fick sjuksköterskan lita på sin egen bedömning. Stor vikt lades på bedömningen gällande omvårdnadspersonalens kompetens att hantera den
Komplexa sjukdomar Icke anpassad organisation Kompetens och ansvar
Öppna dialoger och förtroende för och från omvårdnadspersonal, anhöriga.
patient.
Tillgång till läkarstöd och kollegor motverkar otrygghet och tveksamhet inför beslut om hänvisning till akutmottagning
försämrade patienten, före rekommendationer i vårdplaner Kihlgren m.fl (2013)
Scandinavian Journal of Caring sciences
Older patients referred by community nurses to emergency departments - a descriptive cross-sectional follow-up study in a Swedish context
Att under 1 år undersöka i vilken utsträckning som patienter över 75 år inskrivna i som kan förklara dessa hänvisningar
Design: Kvantitativ Deltagare:
Hemsjukvårdspatienter över 75 år
Datainsamling: Journal.
Dataanalys: SPSS, manifest innehållsanalys
Äldre patienter med
demenssjukdomar hade färre hänvisningar till
akutmottagningen med
frågeställningen kring huruvida denna patientgrupp är
underbehandlad. Behov av fortsatt utredning.
Dålig dokumentation från sjuksköterska.
38% av fallen föregick ingen läkarkontakt. Betydelsen av nära samarbete mellan läkare och sjuksköterska
1/3 av alla patienter inom hemsjukvård hänvisas till akutmottagning. Orsak till hänvisning är
fall, hjärt-kärlsjukdom,
magtarmproblem samt infektioner
Kiljunen m.fl (2016) International journal of older people nursing
Competence for older people nursing in care and nursing homes: An intergrative review
Att belysa den kompetens som kvalitet behöver sjuksköterskans
Att belysa den kompetens som kvalitet behöver sjuksköterskans