I metod kommer design, urval, datainsamling och analys presenteras.
4.1. Design
Då studien avsåg att inhämta information från ett stort antal personer ansågs utförande av en kvantitativ tvärsnittsstudie svara mot studiens syfte. Data samlades in via webenkät med 16 kvantitativa frågor utifrån fasta svarsalternativ, med en avslutande kvalitativ fråga.
Enkätstudie är praktisk och lättillgänglig när information ska samlas in från många
människor på kort tid (Billhult, 2017a). Tvärsnittsstudie återger verkligheten vid ett tillfälle.
Studier med kvantitativ ansats möjliggör att med hjälp av objektiva data beskriva personers uppfattningar (Polit & Beck, 2021).
4.2. Urval och datainsamling
Baserat på syfte vände sig författarna till alla sjuksköterskor verksamma inom offentligt driven kommunal hemsjukvård inom Västmanlands län; Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås vilket uppfyller kriterierna för ett strategiskt urval enligt Polit och Beck (2021).
Inklusionskriterier för studien är sjuksköterska med tillsvidareanställning inom kommunal hemsjukvård. Talar och förstår det svenska språket. Exklusionskriterier är sjuksköterska inom privat driven hemsjukvård i Västmanlands län samt sjuksköterska med timanställning eller anställning via bemanningsföretag.
Då författarna inte kunde finna någon validerad enkät som svarade mot syftet utformades en webbaserad enkät i programmet Microsoft Forms efter diskussion med handledaren samt bibliotekspersonal på Mälardalens Universitet. Frågorna i enkäten utvecklades utifrån vad som framkommit i tidigare forskning inom valt område samt författarnas egna
frågeställningar. Frågornas svarsalternativ utformades utifrån slutna, fler svarsalternativ, Likert-skala, rankning samt avslutningsvis en öppen fråga. Enkäten bestod av totalt 17 frågor.
De första sex frågorna handlade om bakgrundsinformation; sjuksköterskans nuvarande arbetsplats, ålder, antal år som yrkesverksam sjuksköterska, antal år som yrkesverksam
sjuksköterska inom kommunal hemsjukvård, specialistsjuksköterskeutbildning och var sjuksköterskan hade sin huvudsakliga tjänstgöring. Därefter kommer frågor gällande rutiner, beslutsstöd, kunskap, resurser, erfarenhet av läkartillgänglighet, huruvida sjuksköterskan upplever trygghet/otrygghet i sina bedömningar samt orsak till upplevd otrygghet. I enkätens sista fråga hade sjuksköterskan möjlighet att utifrån erfarenhet delge ev. avsaknad av
resurser för att bidra till en ökad patientsäkerheten vid bedömning av plötsligt försämrat hälsotillstånd. En pilotundersökning av enkäten utfördes innan den skickades ut till respondenterna.
Kontaktuppgifter till enhetschefer inhämtades via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Missivbrev (Bilaga D) skickades ut via mejl till 27 berörda enhetschefer med information om studien samt godkännande för deltagande. Totalt skickades tre påminnelser ut med ca en veckas mellanrum. En enhetschef svarade att de bara hade
bemanningssjuksköterskor. Fyra enhetschefer svarade inte alls. Totalt svarade 22
enhetschefer representerade från alla tio kommuner i Västmanland med mejladresser till totalt 180 sjuksköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård.
Informationsbrev (Bilaga E) skickades till respondenternas mejl med information och länk till webenkäten (Bilaga F). Datainsamlingen skedde under december 2021-januari 2022. Tre påminnelser ut via mejl med ca en veckas mellanrum. Enkäten skickades ut till 180
sjuksköterskor. Totalt svarade 79, vilket gav en svarsfrekvens på 44%.
4.3. Analys
Svaren från webbenkäten analyserades med beskrivande och analytisk statistik vilket gjorde att rådata utnyttjades till fullo (Billhult, 2017b).
Kvantitativa data sammanställdes och kodades till numerisk form och bearbetades i statistikprogrammet Microsoft Forms. Denna kodning var konsekvent genom hela arbetet (Polit & Beck, 2020). Data som redovisas utifrån nominalskala delades in i grupper utan rangordning och data från ordinalskala redovisades i grupper utifrån rangordning (Ejlertsson, 2019). Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik, där antal (n) och procentsats (%) användes och redovisades i diagram för att tydliggöra resultatet.
Författarna använde sig av Spearmans rangkorrelationkoefficient i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences version 22 för Windows) för att få en bild av hur olika variabler samvarierar (Ejlertsson, 2016). Svarsalternativen tilldelas ett siffervärde: 1, 2, 3 osv. för att kunna utföra sambandsanalysen. Kodade svarsalternativ skrevs upp på en lista. Vid
användning av denna typ av test används korrelationskoefficienter som anger ett värde mellan -1 och +1 som visar på om det existerar ett samband mellan två variabler samt hur starkt detta möjliga samband är. Den totala signifikansnivån sattes till p <.05. Ju närmare 0 korrelationsskoefficienten ligger, desto svagare samband föreligger mellan variablerna (Ejlertsson, 2016).
Samband undersöktes mellan följande variabler; antal år som yrkesverksam sjuksköterska och upplevd trygghet vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd:
användning av beslutsstöd - ViSam och upplevd trygghet vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd; användning av annat/ andra beslutsstöd och upplevd trygghet vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd.
Tabell över variablerna i sambandsanalysen
Beroende variabel Oberoende variabel
Upplevd trygghet vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd
Antal år som yrkesverksam sjuksköterska
Användning av beslutsstöd - ViSam Användning av annat/andra beslutsstöd
Det kvalitativa materialet gav 47 svar och analyserades utifrån Tematisk analys enligt Braun och Clark (2006) som beskriver tematisk innehållsanalys som en metod för att analysera och visa på förekomsten av teman eller mönster inom empiri.
Denna metod syftar till att organisera och beskriva data genom att identifiera mönster som organiseras i teman. Den tematiska analysen är en flexibel metod som används för att analysera kvalitativa data utifrån författarnas syfte med studien. Den teoretiska inriktningen valdes i denna studie för att ge en mer detaljerad beskrivning av data. Utifrån denna
inriktning fanns det redan i början av analysen teman som baserades på frågorna i enkäten.
Nedan beskrivs hur författarna följde analysens fem steg (Braun & Clarke, 2006): I det första steget bekantade sig författarna med den kvalitativa datan. Först lästes materialet igenom var för att på var sitt håll få en helhetsbild. De första intrycken diskuterades och dokumenterades sinsemellan författarna innan ytterligare en genomgång av materialet utfördes för att få en djupare förståelse av innehållet. Allt material fördes över till ett eget Word-dokument. I det andra steget påbörjades en sortering av materialet baserat på nyckelord som fångat
författarnas intresse utifrån studiens syfte. I det tredje steget organiserades och
sammanfördes det kvalitativa materialet till de teman som framkommit tidigare utifrån enkätens frågor då de överensstämde med varandra, vilket resulterade i kategorierna: rutiner och beslutsstöd, kunskap och resurser, läkartillgänglighet samt trygghet kontra otrygghet. I det fjärde steget granskades materialet för att säkerställa dess samstämmighet,
meningsfullhet och funktion i relation till kodningen och datan. Kopplingarna mellan koderna och kategorierna är ny kunskap ur respondenternas perspektiv och utgör studiens huvudresultat. I det femte steget skedde en definition av det samlade materialet från det kvantitativa och kvalitativa datan för att tillsammans tydliggöra och förstärka resultatet.
Kategorierna sorterades och lades upp i resultatet beroende på ordningen i enkäten.