Förslag på vidare forskning - Digital karriärvägledning - Anpassningen av karriärvägledning i e

6. Diskussion

6.4 Förslag på vidare forskning

När det gäller framtida forskning framkom det under intervjuerna att den digitala vägledningen fortsatt behöver utvecklas och effektiviseras. Med hänsyn till den växande efterfrågan gällande digital vägledning, särskilt nu med Covid-19, finns det flertalet vägar att gå för att vidare forska på ämnet.

 Hur kan man utveckla en slags drop-in verksamhet i den digitala vägledningskontexten? Skulle detta kunna skapa en mer effektiv och tillgänglig vägledning och hur hade det kunnat fungera i verkligheten? Hur skulle ett sådant

bokningssystem kunna se ut? Hur kan en göra för att rikta sig till rätt målgrupp eller skulle vem som helst kunna boka in sig?

 Hur kan man fortsätta utveckla hemsidorna så att även dessa blir mer tillgängliga? Hur kan en använda olika verktyg för att tillgodose olika sökandes behov i det virtuella rummet?

 Hur skulle man kunna sammanfoga det kunskapsgap som finns mellan teknik och vägledning, både för vägledare men också för vissa sökande? Finns det behov av att marknadsföra de tjänster som finns? Hur kan man hjälpa de mer motsträviga sökande att bli mer accepterande gällande tekniken och digital vägledning?

 Finns det behov av mer utbildning för vägledare när det gäller digital vägledning? Vad för behov finns det hos vägledare och vad för kunskapsgap finns det?

Ytterligare förslag är att skapa fokusgrupper för att skapa en diskussion mellan nyare och mer erfarna digitala vägledare för att se vad för kunskap som fattas och vad för kunskap som de olika grupperna kan bidra med. Det hade också varit intressant att studera de faktiska samtalen mellan vägledare och sökande i en digital aspekt och eventuellt jämföra med samtal i en traditionell aspekt. Samt att undersöka än mer hur språket, inte enbart kroppsspråket, kan påverka situationen och hur den digitala kontexten handskas med språkförbistringar. Slutligen hade det varit intressant att fråga både de sökande som fått digital vägledning och sökande som inte fått digital vägledning, för att se på deras åsikter kring vägledningssamtal i en digital kontext.

Referenslista

Andergren, L. 2015. Samtala – vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. 2. uppl. Borås: Tremedia AB

Angelöw, B. & Jonsson, T. 2000. Introduktion till socialpsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Baker, K. D. & Ray, M. 2011. Online counseling: The good, the bad, and the possibilities. Counselling Psychology Quarterly. 24 (4): 341-346, doi: 10.1080/09515070.2011.632875

Best, P., Manktelow, R. & Taylor, B. 2014. Online communication, social media and adolescent wellbeing: A systematic narrative review. Children and Youth Services

Review. 41: 27-36, doi: 10.1016/j.childyouth.2014.03.001

Bimrose, J., Kettunen, J. & Goddard, T. 2015. ICT – the new frontier? Pushing the boundaries of careers practice. British Journal of Guidance & Counselling. 43 (1): 8-23, doi: 10.1080/03069885.2014.975677

Brodin, J. & Lindstrand, P. 2003. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett specialpedagogiskt verktyg. Nordisk tidsskrift for spesialpedagogikk. 81: 129-143 https://www.idunn.no/file/pdf/33193157/informations-

_och_kommunikationsteknik_iktsom_ett_specialpedagogisktverktyg.pdf (Hämtad 2020-04-22)

Denscombe, M. 2014. The Good Research Guide. For small-scale social research

projects. 5. uppl. UK: Open University Press

Egan, G. 2010. The Skilled Helper – A problem-management and opportunity-

Engquist, A. 2013. Om konsten att samtala. 4. uppl. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB

Galliott, N. 2017. Online Career Guidance: Does Knowledge Equate to Power for High School Students? Journal of Psychologists and Counsellors in Schools 27 (2): 190-207, doi: 10.1017/jgc.2017.7

Ghamrawi, N., Ghamrawi, N. A.R., & Shal, T. 2016. ICT-assisted career guidance: A case study in a public schools in Beirut, Lebanon. British Journal of Education. 4 (1): 77-95, ISSN 2055-0227

Goffman, E. 2009. Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB

Hagberg, L. 2020. IKT. https://www.edu.su.se/internt/it-teknik-media-telefoni/ikt (Hämtad 2020-03-28)

Hägg, K. & Kuoppa, S.M. 2007. Professionell vägledning: med samtal som redskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Internetstiftelsen. 2019. Svenskarna och internet 2019.

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019- a4.pdf (Hämtad 2020-04-21)

Kvale, S. & Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Kättström, D. 2016. Digitaliseringen förändrar hela vår värld.

https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/ (Hämtad 2020-03-28)

Larsen, A. K. 2009. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Lindh, G. 1997. Samtalet – i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Diss., Stockholm universitet. Stockholm: Uppsala och HSL Förlag

Lovén, A. 2010. Rådgjevarkonferansen 2010 (PowerPoint presentation). http://img4.custompublish.com/getfile.php/2954705.2344.trfetqxtvc/Radgivarkonferens en_2010_Loven.pdf?return=www.sfj.no&fbclid=IwAR1dEBcmBHQvvcVjk4PJ- 85BjLS4Nvw5ELSKa6b49NQkMgw8-A3yVZVRCLU (Hämtad 2020-04-21)

Lovén, A. 2015. Teorier inom vägledningsfältet. I Lovén, A. (red.). Karriärvägledning

– En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur AB

LR. 2019. Din roll som studie- och yrkesvägledare. https://www.lr.se/stod--rad/for-dig- som-syv/din-roll-som-studie--och-yrkesvagledare (Hämtad 2020-04-22)

Maltén, A. 1998. Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB

Portabla Media. 2020. IKT, Informations- och kommunikationsteknik.

https://www.portablamedia.se/ordlista/ikt/ (Hämtad 2020-03-28)

Saco. 2017. En stärkt studie- och yrkesvägledning.

https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2019_en-starkt-studie--och- yrkesvagledning.pdf (Hämtad 2020-04-22)

Salehi-Sangari, E., Engström, A., Ek Styvén, M & Wallström, Å. 2012. Offentliga e-

tjänster. En nytta för medborgaren eller en nödvändighet för kommunen? Rapport.

Luleå: Luleå tekniska universitet

Sampson, J.P. & Makela, J.P. 2014. Ethical issues associated with information and communication technology in counseling and guidance. International Journal for

Samuelsson, U. 2014. Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers

tekniska kapital. Diss. Jönköping universitet. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-04-22)

Sarniak, R. 2015. 9 types of research bias and how to avoid them. https://www.quirks.com/articles/9-types-of-research-bias-and-how-to-avoid-them (Hämtad 2020-03-28)

Selg, H. 2010. Om professionell användning av sociala medier och andra digitala

kanaler. Rapport. Uppsala: Department of Information Technology Uppsala University

SFS 2020:149. Förordning (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet

vid spridning av viss smitta. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2020115-om-utbildning-i- vissa_sfs-2020-115 (Hämtad 2020-03-28)

Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Skolinspektionens rapport 2013:5. Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3143 (Hämtad 2020-03-28)

Skolverket. 2019. Så arbetar vi med skolväsendets digitalisering.

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-

omraden/digitalisering/sa-arbetar-vi-med-skolvasendets-digitalisering (Hämtad 2020- 03-28)

Skolverket. 2020. Rekommenderad distansundervisning för gymnasiet och komvux. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid-19---regler-forskolor-och-forskolor/rekommenderad-distansundervisning-for-gymnasiet-och-komvux (Hämtad 2020-03-28)

Spak, D. u.å. Vad är IKT? https://syvbloggen.wordpress.com/vad-ar-ikt/ (Hämtad 2020- 03-16)

Suler, J. 2004. The Online Disinhibition Effect. CyberPsychology & Behavior. 7 (3): 321-326, doi: 10.1089/1094931041291295

Sveriges folkhögskolor. 2017. Underlag vid planering av studie- och yrkesvägledning

på folkhögskola. PM. Nätverket för SYV-ansvariga på folkhögskola. https://www.sverigesfolkhogskolor.se/globalassets/syv-material/pm_syv_fhsk_2017- 003.pdf (Hämtad 2020-04-22)

Thomsen, R., Boelskifte Skovhus, R. & Buhl, R. 2015. Vägledning i nya kontexter. I Andergren, L. (red.). Samtala – vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. 2. uppl. Borås: Tremedia AB

Thulin, E & Vilhelmson, B. 2004. Virtual Mobility of Urban Youth: ICT-based communication in Sweden. Department of Human and Economic Geography. 96 (5): 477-487, doi: 10.1111/j.1467.9663.2005.00480.x

Vernmark, K., Lenndin, J., Bjärehed, J., Carlsson, M., Karlsson, J., Öberg, J., Carlbring, P., Eriksson, T. & Andersson, G. 2010. Internet administered guided self-help versus individualized e-mail theraphy: A randomized trial of two versions of CBT for major depression. Behaviour Research and Therapy. 48 (5): 368-376, doi: 10.1016/j.brat.2010.01.005

Vetenskapsrådet. u.å. Forskningestiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-04-22)

Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Rapport/Vetenskapsrådet: 84. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2020-04-10)

Wibeck, V. 2010. Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

World Bank Group. 2019. Individuals using the Internet (% of population). https://data.worldbank.org/indicator/it.net.user.zs (Hämtad 2020-03-28)

In document Digital karriärvägledning - Anpassningen av karriärvägledning i ett digitalt samhälle (Page 45-53)