Digital karriärvägledning - Anpassningen av karriärvägledning i ett digitalt samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Digital karriärvägledning

Anpassningen av karriärvägledning i ett digitalt samhälle

Digital career counseling

Emina Adzomerovic

Mikaela Knutsäter

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Susanna Lundberg

3

Abstract

The aim of this study was to look at how digital career counseling works in Sweden and if it needs to evolve. The digital and global world we live in today calls for a change in approach, this includes career counseling. Because of Covid-19 more schools and workplaces have had to implement digital solutions. Two questions were chosen:

 What advantages and disadvantages can be found with the implementation of digital career counseling?

 What can career counselors do to create an appropriate environment and good relationships with the clients in a digital context?

Theories taken into account are communication, context, career counseling models, the professional dialogue, the career counselor’s skills and the possibility of anonymity. The method was a qualitative one, with semi-structured interviews for which the respondents was selected based on expertise and knowledge.

The result showed that there was no big difference between career counseling in a traditional context compared to a digital one. The difference lied in making sure the technology works and knowing that the non-verbal communication might deteriorate. The main differences was managing the technology, controlling the environment seen through the camera, and awareness that the non-verbal communication might deteriorate. Another discovery was that anonymity in the form of having the choice of turning on the camera was a positive thing, where people open up easier.

Key words: Career counseling Sweden, Digital career counseling, Distance career counseling, ICT, Web-based career counseling

4

Förord

Vi vill börja med ett stort tack till våra medverkande informanter, utan er hade den här studien aldrig varit möjlig. Tack för att ni tog er tid! Vi vill också tacka vår handledare Susanna Lundberg för ditt stöd och din viktiga återkoppling.

Arbetet har författats tillsammans, där vi haft ett gemensamt ansvar. Vi valde dock att ha huvudansvar för vissa kapitel och delar. Emina bar störst ansvar gällande empiriskt material, teori, resultatsammanställning och diskussion. Mikaela bar störst ansvar gällande inledning, tidigare forskning, metod och analys. Vi har hela tiden hjälpt och stöttat varandra vid varje avsnitt, hittat material tillsammans och haft diskussioner kring vad vi gör under arbetets gång.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Problemformulering ... 7

1.2 Syfte och frågeställning ... 9

1.3 Disposition ... 9

1.4 Ordlista ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Professionella samtal i andra verksamheter ... 11

2.2 Vägledningssamtalet ansikte mot ansikte ... 13

2.3 För- och nackdelar med digital vägledning ... 16

2.4 Sammanfattning ... 17

3. Teori ... 19

3.1 Kommunikation ... 19

3.2 Vägledningsmodeller och professionella samtal ... 20

3.3 Hägg & Kuoppa ... 21

3.4 Vägledarens färdigheter ... 21

3.5 När det traditionella samtalet byter kontext ... 22

3.6 Anonymitet och individens masker ... 23

3.7 Sammanfattning ... 24

4. Metod ... 25

4.1 Metodval ... 25

4.2 Urval ... 25

4.3 Datainsamling ... 26

6

4.5 Analysform ... 27

4.6 Etiska ställningstaganden ... 27

5. Resultat och analys ... 28

5.1 Informanterna ... 28

5.2 Fördelar och nackdelar med digital vägledning ... 29

5.2.1 Implementering av digital karriärvägledning ... 29

5.2.2 Fördelar och nackdelar ... 32

5.2.3 Vad undersökningen kom fram till ... 34

5.3 Eftertraktad miljö och goda relationer ... 35

5.3.1 Att skapa en eftertraktad miljö ... 35

5.3.2 Relationsskapandet i en digital kontext ... 36

5.3.3 Vad undersökningen kom fram till ... 38

5.4 Sammanfattning ... 39

6. Diskussion ... 40

6.1 Resultatdiskussion ... 40

6.2 Metoddiskussion ... 43

6.3 Teoridiskussion ... 44

6.4 Förslag på vidare forskning ... 45

Referenslista ... 47

7

1. Inledning

Vi lever i ett samhälle under konstant förändring, särskilt när det gäller den digitalisering som idag finns nästan överallt, särskilt i Sverige. Internetanvändningen i hela världen ligger på 49 %, medan den i Sverige ligger på 92 % (World bank Group, 2019). Med hjälp av exempelvis en mobiltelefon kan vi idag få tillgång till flertalet tjänster med bara några knapptryck. Att kunna sitta hemma i soffan och samtala med en doktor eller psykolog genom en app, att enkelt kunna handla från affärer på andra sidan atlanten, att kunna hitta information om allt möjligt, att kunna studera eller arbeta hemifrån och att kunna hålla kontakten med vänner världen över är saker vi kan göra idag med hjälp av digitala verktyg, tjänster och hjälpmedel (Kättström, 2016).

Karriärvägledning utförs traditionellt ansikte mot ansikte, oftast i ett slags kontor där även miljön och rummets möblering är viktig. Karriärvägledning är dock inget undantag och idag finns det flertalet tjänster för nätbaserad vägledning. Dessa tjänster kan erbjuda allt från ren information som bloggar och chattar, till vägledningssamtal med exempelvis enbart röst eller både röst och kamera. Även inom skolvärlden, som många kopplar karriärvägledaryrket med, arbetas det med att digitalisera skolväsendet. Bland annat för att ge ungdomar bättre tillgång till information, men också för att möjliggöra att ta vissa prov digitalt (Skolverket, 2019).

1.1 Problemformulering

Den digitala och globala värld vi lever i har ställt krav på att utveckla de traditionella arbetssätten och mötena vi tidigare haft. Detta gäller även karriärvägledningen, särskilt nu i virustider med Covid-19 när vi ser att flertalet skolor övergår till distansundervisning och distanslösningar tills vidare (Skolverket, 2020). Det finns sedan mars 2020 nya bestämmelser att skolor kan stänga även i fredstid vid extraordinära händelser, så som Covid-19, men att eleverna totalt sett ska få den undervisningstid de har rätt till enligt skollagen (SFS 2020:149).

8

Att få tillgång till professionell vägledning är en del av detta, men gäller inte enbart elever utan även andra vägledningssökande. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har funnits en kortare tid i Sverige och vi ser ett behov av att utveckla tjänsten. Därför ämnar vi att undersöka hur den digitala vägledningen kan förbättras, men också hur den används idag. Detta kommer att utforskas med hjälp av djupgående intervjuer med utbildade karriärvägledare som arbetar med IKT i någon form. IKT är ett paraplybegrepp för olika tillvägagångssätt, exempelvis digitala plattformar, sociala medier, digitala resurser som mail, appar eller chatt-, röst- och videosamtalsprogram (Spak, u.å). Undersökningen kommer att väga in flera aspekter av digital vägledning, dess anpassningsmöjligheter, för- och nackdelar samt hur det fungerar med sådant som miljö och relationsbyggandet. Som medförfattare står vi på olika sidor av det hela, där en är mer positivt inställd till digital vägledning och den andre är mer kritisk till att enbart använda digitala medel, vilket vi ser som en fördel då det kan förhindra att vi omedvetet, eller medvetet, lutar mot det empiriska material vi anser håller med våra egna åsikter.

Men vad är egentligen karriärvägledning? Det kan ses som en pågående process med syftet att rusta individer med valkompetens och underlätta för den sökande att göra sina studie- och karriärval. Vägledningen kan rikta sig till både unga och vuxna vid olika brytpunkter i en individs liv. Det kan handla om att påbörja en ny utbildning, byte av arbete eller att få stöd i sin karriärutveckling. Vägledningen bedrivs i både snäv och vid bemärkelse, det vill säga både på ett individplan men också på ett större plan inom exempelvis organisationen där vägledaren kan stötta lärare, medarbetare och liknande. Sveriges vägledarförening har skapat etiska riktlinjer för att stötta de yrkesverksamma vägledarna, där god etik och professionalism är ytterst viktigt i vägledarens arbete (Skolverket, 2013). Karriärvägledaren, även kallat studie- och yrkesvägledare, genomgår en treårig universitetsutbildning som innehåller samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesstudier varvat med praktik ute på olika arbetsplatser. Efter utbildningen får de en yrkesexamen (Saco, 2020). Oftast anställs vägledare i en skolverksamhet, där arbetsuppgifterna innebär kontakt med elever, föräldrar, lärare och annan skolpersonal, men också att ha med sig en kunskap kring arbetslivet och utbildningssektorn. Främsta arbetsuppgiften är att vägleda elever inför studie- och yrkesval samt informera om olika utbildningar, arbetslivet och arbetsmarknaden. En vägledare behöver dock inte hamna inom en skolverksamhet, så som grundskola, gymnasieskola, Komvux, folkhögskola och universitet/högskola, utan kan också arbeta

9

på olika myndigheter, privata företag eller bilda eget och arbeta som arbetskonsult. Enligt lag är kommuner skyldiga att tillhandahålla en karriärvägledare, så att medborgarna kan ta del av aktuell information kring olika utbildningsmöjligheter. En karriärvägledare behöver därför vara objektiv i sin vägledning och informationen de ger ut ska inte styras av särintressen (Skolverket, 2013, 32-34). Vägledning kan alltså ses som en pedagogisk aktivitet, där utgångspunkten ligger i att ge individer verktyg och resurser för att kunna göra ett väl grundat val. Detta genom information, motivation, stöd och andra liknande aktiviteter som kan hjälpa. Detta ska i sin tur bidra till en bättre livsplanering, men också bredda deras handlingshorisont, det vill säga vad de kan se sig själva göra kopplat till värderingar, kompetens och kunskap. Vägledaren vill bredda detta för att öka deras valmöjligheter, och försöka få bort eventuella stigman kring exempelvis bortval på grund av kön, status eller rädsla (Lovén, 2010, 9). Dessa viktiga delar kan ses i den traditionella vägledningen med fysiska möten.

1.2 Syfte och frågeställning

Vårt syfte är att undersöka hur digital karriärvägledning i Sverige, i olika former, fungerar i praktiken. Det vill säga hur karriärvägledning är anpassat för ett mer digitaliserat samhälle, samt om det genom andra vägar än det traditionsenliga mötet finns möjlighet att nå ut till fler individer som behöver vägledning. Detta kommer att göras genom att besvara två frågeställningar:

 Vad finns det för fördelar och nackdelar med implementeringen av digital karriärvägledning?

 Vad kan karriärvägledare göra för att skapa en eftertraktad miljö och goda relationer med sökande i en digital kontext?

1.3 Disposition

Uppsatsen har sju kapitel. Kapitel ett tar upp inledning, problemformulering, syfte, frågeställningar, disposition samt en kort ordlista. Kapitel två handlar om tidigare forskning av vikt för uppsatsen. Kapitel tre tar upp den teoretiska grund vi använt som

10

stöd. Kapitel fyra handlar om vald metod. Kapitel fem är en redovisning av vårt resultat. Kapitel sex är en analys av empirin med stöd av teorin. Kapitel sju presenterar en diskussion kring vårt resultat och vår analys, samt att vi ger förslag på tidigare forskning.

1.4 Ordlista

Karriärvägledare / Studie- och yrkesvägledare – Arbetar med att hjälpa individer att

hitta rätt i studie- och/eller yrkesvärlden. Oftast inom utbildningsväsendet, men kan också arbeta i andra verksamheter. De har en treårig universitetsexamen och enligt lag är kommuner skyldiga att erbjuda vägledning (Skolverket, 2013, 32-34).

Digital vägledning / Vägledning online / Vägledning på distans / Webbaserad vägledning / E-vägledning – Vi kommer hålla oss till digital vägledning, men de andra

begreppen kan förekomma exempelvis vid redovisningen av tidigare forskning. I den här uppsatsen innebär begreppen vägledning som utförs över internet i någon form.

IKT / ICT – Informations- och kommunikationsteknik. I den här uppsatsen riktar det

sig mot vägledning. Det bygger på kommunikationen mellan människor, här med tekniken som verktyg (Hagberg, 2020). ICT är Information and communications technology, det vill säga IKT på engelska (Portabla Media, 2020).

Virtuella rummet – Här menar vi det ”rum” som skapas på internet i ett

vägledningssammanhang, till skillnad från det ”traditionella rummet”, där vi syftar på det som sker ansikte mot ansikte i ett fysiskt rum.

11

2. Tidigare forskning

2.1 Professionella samtal i andra verksamheter

För att kunna studera vikten av ett vägledarsamtal både i det traditionella rummet, ansikte mot ansikte, och det virtuella, behöver vi också se på andra professionella samtal som idag går att utföra digitalt. Detta för att kunna jämföra med digital karriärvägledning, men även för att se användbara delar. Ett professionellt samtal är samtal som har ett syfte och genomförs av personal i en yrkesutövande verksamhet. Dessa samtal baseras på en vetenskaplig grund (Hägg & Kuoppa, 2007, 23-27).

Det finns flertalet studier som ställer sig positiva till att utföra professionella samtal digitalt, och det finns studier som ställer sig mer kritiska och anser att det kan påverka oss negativt. När det gäller tidigare forskning kring IKT är det ibland svårt, då saker har förändrats fort. Enligt en studie gjord 2004 på svenska ungdomar i Göteborg och deras dator- och IKT-användning, fanns det både ålders- och könsskillnader, där män använde datorn runt 138 minuter per dag och kvinnor runt 49 minuter per dag (Thulin & Vilhelmson, 2004, 482). De kom också fram till att det sociala samtalet och IKT mest användes mellan redan etablerade förhållanden, det vill säga människor som redan känner varandra, men att deras nätverk ändå kunde sträcka sig globalt. Den undersökta gruppen hade besökt forum som yngre där de kunnat prata med främlingar men att det nu ansågs barnsligt (Ibid., 484). Studien kommer fram till att IKT kan formas till en könsuppdelad artefakt, samt att de inte tror att användandet av digitala medel kommer påverka ungdomars sociala sätt att leva, då det framkom att internet istället användes som ett hjälpmedel att hålla kontakten med människor de redan känner (Ibid., 485).

Detta är något som inte riktigt stämmer idag, 16 år senare. Idag kan vi se att bland annat samhällets, statliga myndigheters, landstingets och kommunalas digitala tjänster används av en majoritet av den svenska befolkningen. Även att vi tar del av samhällsinformation, både offentlig och politisk, genom internet. Det finns dock fortfarande vissa köns- och åldersskillnader i användandet av digitala tjänster, där män mer använder tjänster som har med ekonomi att göra, och kvinnor som har med

12

sjukvård att göra (Internetstiftelsen, 2019, 28). Det har även visat sig att lågutbildade kan hamna efter och riskera att inte kunna ta del av alla digitala samhällstjänster som finns (Ibid., 24-25). Detta är någonting som behöver hållas i åtanke när vi ser på användandet av digitala medel och det professionella samtalet.

En annan undersökning från 2010 visade på att internetbaserad KBT (kognitiv beteendeterapi) var effektivt, lättillgängligt och lönsamt. Kriteriet på de som deltog var att de skulle vara minst 18, ha svår depression, vara utan medicin eller ha en oförändrad dos, inte vara med i andra behandlingar under tiden och inte ha någon annan sjukdom som behöver en annan typ av behandling. Detta skapade till sist en grupp på 88 personer, där de delades upp i två grupper, samt en kontrollgrupp. En grupp fick terapi per email och den andre gruppen fick handledd självhjälp. Kontrollgruppen fick stå på en väntelista utan hjälp (Vernmark et al., 2010, 369-370). Det visade sig att skillnaderna mellan de två grupperna inte var särskilt stora, även efter en sexmånadersperiod där en uppföljning undersöktes (Ibid., 373-374). De kommer också fram till att trots att undersökningen hade vissa begränsningar, som att alla terapeuterna var manliga och att det inte fanns något sätt att se hur kompetenta de var gällande den här typen av terapiform över internet, anser de att det är en fungerande väg att ta och att den här typen av terapi kan formas efter individen (Ibid., 375).

Även inom skolverksamhet används digitala medel, där fokus ligger på att hjälpa eleverna att lära sig använda IT och därmed skapa en bättre grund för den samhällsutveckling vi har (Samuelsson, 2014, 23). Samuelssons studie visar dock på att om inte skolorna kan ge eleverna en välgrundad utbildning gällande digital kompetens skapar det också en ojämlikhet, där vissa hamnar efter och skapar sociala orättvisor i ett samhälle där den digitala användningen är så pass hög (Ibid., 91). Däremot har det också visat sig att flertalet pedagoger anser att IKT är ett användbart redskap i exempelvis undervisning av elever med behov av särskilt stöd, vilket kan handla om funktionshinder eller andra svårigheter, så som läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter (Brodin & Lindstrand, 2003, 138-139).

Det har också visat sig att nyttjandet av digitala medel har en effekt på kort och lång sikt. Bland annat genom tillgången till omvärlden, men också till den egna organisationen. Det går att skapa kunskapsnätverk, och ta bort en viss maktpåverkan där organisationen inte längre känns som ett lika slutet system. Detta är någonting vi kan se på företag, där det är lättare för konsumenter att få en bild av verksamhetens varumärke, värderingar och tillvägagångssätt, istället för att allting sker bakom stängda dörrar.

13

Digitala medel kan också hjälpa yrkesutövare att enkelt hitta information om sådant de kanske inte redan vet. På längre sikt kan det skapa bättre kommunikationsteknik och kostnadseffektiva lösningar (Selg, 2010, 11-14).

En rapport menar dock på att införandet av digitala tjänster behöver utföras genom att se på medborgarnas behov, detta då införandet ställer krav på förändring och anpassning, och det finns de individer som är osäkra eller motvilliga och som inte vill vänja sig vid den nya förändringen. Även att yrkesverksamma behöver bli mer beredda på att anpassa sitt professionella samtal, då människor idag, särskilt den yngre gruppen som växt upp med internet, har en tendens att söka efter svar på internet först innan de vänder sig till exempelvis en läkare, terapeut, lärare eller kanske karriärvägledare (Salehi-Sangari et al., 2012, 18-19).

Suler (2004, 322) beskriver hur digital kommunikation kan skapa en situation där individer har lättare att göra och säga saker de kanske inte skulle gjort annars, då det blir en slags osynlighetseffekt. Det vill säga att vi känner oss mer anonyma och därför också mindre osäkra på hur andra kommer se oss. Det blir som att vi skapar oss en annan identitet. Även att vi inte alltid ser dem vi pratar med, och att det därför blir lättare att avskilja dem från riktiga personer. Det gör också att maktskillnader suddas ut, då vi kan uttrycka oss mer fritt (Ibid., 324). Suler påpekar dock att den bild vi skapar på internet inte behöver vara mindre sann, utan är istället en annan del av individen (Ibid., 325). Detta kan, enligt Best, Mantelow och Taylor (2014, 32-34) göra att individer har lättare för att öppna upp, känna tillhörighet och dela med sig av information, särskilt privat sådan, vilket kan underlätta i professionella samtal där den yrkesverksamma vill få ut en viss information från kunden. Att kunna få vara anonym kan bli någonting positivt, inte enbart för personen som vill ha hjälp med någonting, men också för den yrkesverksamma (Baker & Ray, 2011, 342).

2.2 Vägledningssamtalet ansikte mot ansikte

Det har forskats en del på vägledningsområdet, särskilt när det gäller det traditionella rummet och att mötas ansikte mot ansikte. För att kunna få en bra bild av hur vägledningssamtalet kan te sig annorlunda och påverkas av en digital miljö behöver vi också få förståelse för forskning kring de fysiska vägledningssamtalen. Detta hjälper

14

även senare när det gäller uppsatsens frågeställningar och syfte, då det kommer gå att analysera skillnader och likheter mellan det traditionella och det digitala vägledningssamtalet, samt dess för- och nackdelar. Vägledning är det individuella samtalet som sker i verksamheter där det finns karriärvägledare. Flest finns representerade inom skolvärlden, där de fortfarande benämns som studie- och yrkesvägledare (Lindh, 1997, 35). Syftet med vägledningen är att öka den sökandes självkännedom genom att prata om exempelvis valmöjligheter kring utbildning eller yrken. Samtalet ämnar ge den sökande ett bättre perspektiv på sin livssituation och att vidga deras handlingshorisont. Vägledaren ska dock inte försöka sig på att analysera allt den sökande berättar, utan bör hålla en horisontell relation där de strävar efter att vägledningssamtalet ska vara en utvecklande dialog där det är upp till den sökande att hitta lösningar, detta kan göras med exempelvis speglingar som innebär att vägledaren upprepar vissa nyckelord (Engquist, 2013, 16). Vägledaren bör också möta den sökande där den är och hitta det arbetssätt som känns naturligt både för vägledaren, men också för den sökande (Ibid., 17). Relationen mellan vägledare och den sökande blir viktig för den sökandes välmående, men också för att den ska våga öppna upp (Ibid., 177).

Den utbildning vägledare får baseras på fyra vetenskapliga inriktningar, pedagogik, psykologi, filosofi och sociologi. Grundtanken bakom god vägledning är att stötta den sökande att göra så vältänkta val som möjligt från deras egna utgångspunkter. För detta krävs att vägledaren arbetar med deras självkännedom, breddar kunskapen kring de alternativ som finns och skapar en bra grund gällande hur en kan tänka i valsituationer. Detta kan utföras antingen enskilt eller i grupp. Eftersom majoriteten utbildade vägledare arbetar inom skolväsendet, kommer den här delen mestadels fokusera på det, då det är här forskningen finns. En skolanställd vägledare behöver också tänka på att skapa ett bra samarbete mellan elev, sig själva, lärare, skolledare, elevens hem som exempelvis föräldrar, men också med arbetslivet. Med hjälp av bra vägledning kan det leda till färre studieavbrott, fler som går ut gymnasiet och fler som kommer ut i arbetslivet (LR, 2019).

Ett problem är att skolor ofta brister när det gäller att tillhandahålla en välfungerande vägledning. Detta då de inte riktigt vet vad de vill uppnå med vägledningen och kan därför inte förklara hur de ska nå de nationella målen, detta i sin tur gör att den anställda vägledaren står utan riktlinjer och väldigt lite resurser för att kunna utföra en god vägledning (Skolinspektionen, 2013, 7).

15

Vägledningen inom skolan styrs av Skollagen, skolförordningar, läroplaner och kurs- och ämnesplaner. Barnkonventionen tar också upp studierådgivning och yrkesorientering som någonting alla barn ska kunna få tillgång till, vilket innebär att skolor måste erbjuda vägledning. Ansvaret ligger inte enbart på den utbildade vägledaren, utan på alla inom skolväsendet. Vägledning för eleverna ska tillgodoses genom vägledningssamtal, som den utbildade vägledaren håller i, undervisning, som vägledare och lärare ansvarar för, och information, som vägledare, lärare och rektor ansvarar för. Vägledning utförs i vid och snäv bemärkelse, där den vida vägledningen innebär att tillgodose kunskaper och färdigheter för eleverna kring beslutsfattande när det gäller studie- och yrkesval. Det kan handla om praktik, studiebesök, CV-skrivande och undervisning. Den snäva vägledningen handlar om den individuella vägledningen, här ska även behörighets- och antagningsregler tas upp, samt information om olika utbildningar och yrkesvägar (Saco, 2019).

För att skapa god vägledning behövs en del metoder, det kan handla om att arbeta motiverande, coachande eller livsvägledande. Att hjälpa eleverna hitta en insikt om sig själva och kartlägga vem de är, men också en utsikt, hur omvärlden ser ut och vad vill de åstadkomma, här behöver vägledaren vidga perspektiv och skapa medvetenhet inom exempelvis genus-, klass- och kulturfrågor. Sedan kan en se på önskad framtidsbild och hur de kan gå tillväga, här ingår valkompetens och handlingsplaner. Vägledaren kan använda sig av olika verktyg och material, som tryckt material eller websidor, som de kan använda gemensamt i vägledningssituationen. Vägledning bör ske fortlöpande och är därför resurskrävande. Det kan också vara så att de sökande som frågar om vägledning egentligen är dem som klarar sig bäst själv, medan de som behöver den mest kanske inte vill komma in och att vägledaren därför aktivt behöver leta upp dem (Sveriges folkhögskolor, 2017).

Engquist (2013, 174-177) benämner fem huvudtyper av bra professionella samtal. Kartläggande samtal, där vägledaren hjälper den sökande att beskriva sin situation och formulera en önskad framtida situation. Här letas strategier upp för att kunna förverkliga detta. Motiverande samtal, där vägledaren hjälper den sökande att upptäcka sina genuina drömmar kring utbildning eller yrken, samt hjälpa dem att närmre undersöka vilka mål de kan formulera för att uppnå sin dröm. Stödjande samtal, där vägledaren hjälper den sökande att bli mer självgående, det kan handla om att den sökande är på en ny livsväg och för att behålla situationen behöver de träffas då och då för stöd i tillvaron. Problemlösande samtal, vilket egentligen oftast är en terapiform med syfte att

16

hitta en strategi ut från en oönskad situation. Behandlande samtal, vilket vägledare oftast inte arbetar med då den syftar att hjälpa den sökande att bota, lindra eller påskynda ett tillfriskande. Underlaget för goda samtal finns alltså, men finns de kvar i digital vägledning?

2.3 För- och nackdelar med digital vägledning

Det finns en del forskning på ämnet, särskilt i andra länder. Galliot (2017, 192) skriver en forskning vars syfte och forskningsfråga är att se hur funktionellt det är med digital karriärinformation när det gäller att stödja ungas förvirring gällande karriärval. Metoden är en tvärsnittsstudie, där en situation undersöks från ett tillfälle, på en del av ett större blandmetodsprojekt. Denna mindre del är kvantitativ i form av enkätutskick. Urvalet var oproportionerligt stratifierat urval, grupper delades upp utifrån attribut som ålder, sedan gjordes ett slumpmässigt urval från grupperna. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte kände till olika vägledningssidor. Av de som visste och använde sådana sidor var majoriteten kvinnor. Det fanns också skillnad i vilka hemsidor som användes kopplat till kommunala eller privata skolor. Även ålder spelade in, de i årskurs 12 visste mer än de i årskurs 9 (Ibid., 196, 198, 200).

Sampson och Makela (2014, 145) undersöker och summerar de etiska problem som finns med att använda IKT i vägledning, samt ser över vad IKT-vägledare gör för att kunna arbeta mer etiskt. Undersökningen delas upp i kategorierna socialt kapital, resurser och tjänster. Metoden är kvalitativ textanalys med diskussion kring etiska problem och den etiska standard som finns (Ibid., 135). Slutsatsen är att IKT behöver utföras med etisk försiktighet, men att det finns fördelar med IKT och att användandet blir mer vanligt och integrerat i samhället. De föreslår en anpassning och förändring av den etiska standarden, samt att vägledare borde fundera över etisk implementering i arbetet (Ibid., 145).

Ghamrawi, Ghamrawi och Shal (2016, 78) undersöker användandet av IKT och om det kan leverera effektiva karriärvägledningsprogram. Frågeställningen är vilken påverkan IKT-vägledningsprogrammet haft på studenterna. Metoden är en fallstudie på en allmän skola i Beirut, Lebanon, med ett bekvämlighetsurval då författarna utgått från om skolrektorn varit positivt inställd. Studenterna går ett karriärvägledningsprogram i

17

årskurs 10 på 14 timmar och där de haft 6 timmar av sitt vanliga program och 6 timmar IKT-baserat program. De har också utfört test både före och efter programmet (Ibid., 77, 80-81, 83). Resultatet visade att studenterna ansåg att programmet var på gränsen till acceptabelt vid för-testet. 94 % uttryckte ovisshet gällande karriärväg. Efter utförd fallstudie gick denna procentenhet ned till 57 % (Ibid., 89). Studien var begränsad med enbart en skola, men de drar slutsatsen att det gav ett bra resultat och att fortsatta studier i större skala bör utföras. Att IKT gett en snabb och kostnadseffektiv lösning på studenternas behov gällande karriärval och vägledning (Ibid., 93).

Bimrose, Kettunen och Goddard (2015, 8) tar upp att efterfrågan på olika typer av karriärvägledning ökat på grund utav arbetslöshet, vilket gör att karriärvägledning behöver förändras bland annat genom IKT. De nämner att staten vill utöka IKT för att det är mer flexibelt men också mindre kostsamt än den traditionella vägledningen, men att studier på den faktiska effekten IKT har inte är tillräckliga och att det också skapat en osäkerhet i vad det egentligen ska kallas (Ibid., 9). Att ta upp tidigare forskning kring digital vägledning i olika former gör också att det går att se på olika för- och nackdelar som upptäckts tidigare. Det är av vikt för våra frågeställningar, syfte samt analys då det kommer gå att se på hur dagens digitala vägledning tagit vara på, förändrat eller eventuellt slutat fokusera på de här delarna. Allt från att förstå hur en ska nå ut till rätt målgrupp och vara tillgängliga, till att arbeta med den etiska problematiken.

2.4 Sammanfattning

Underlaget för goda samtal finns alltså, men finns de kvar i digital vägledning? För att kunna studera vikten av ett fysiskt och ett digitalt vägledarsamtal, behöver en också se på andra professionella samtal som idag går att utföra digitalt. Detta för att kunna jämföra med digital karriärvägledning, och för att se användbara delar. Användandet av den tidigare forskningen från stycke 2.1 hjälper med att se på användandet av IKT och digitala medel i andra sammanhang och yrkeskategorier som ändå är liknande vägledaryrket. Det vill säga att det är yrken där det sociala samtalet står i fokus.

När det gäller stycke 2.2. har det forskats en del på vägledningsområdet när det gäller det traditionella rummet och att mötas ansikte mot ansikte. För att kunna få en bra bild av hur vägledningssamtalet kan te sig annorlunda och påverkas av en digital miljö

18

behöver vi också få förståelse för forskning kring de fysiska vägledningssamtalen. Detta hjälper även senare när det gäller uppsatsens frågeställningar och syfte, då det kommer gå att analysera skillnader och likheter mellan det traditionella och det digitala vägledningssamtalet, samt dess för- och nackdelar.

Stycke 2.3 tar upp forskning på ämnet digital vägledning i olika former, och dess för- respektive nackdelar. Att ta upp tidigare forskning kring digital vägledning i olika former gör också att det går att se på olika för- och nackdelar som upptäckts tidigare. Det är av vikt för våra frågeställningar, syfte samt analys då det kommer gå att se på hur dagens digitala vägledning tagit vara på, förändrat eller eventuellt slutat fokusera på de här delarna. Allt från att förstå hur en ska nå ut till rätt målgrupp och vara tillgängliga, till att arbeta med den etiska problematiken.

19

3. Teori

3.1 Kommunikation

En av de viktigaste utgångspunkterna för ett lyckat samtal är att alla samtalsparter förstår varandra. Maltén (1998, 11-16) beskriver hur kommunikation fungerar och förmedlas mellan de olika aktörerna, exempelvis vägledaren, den sökande och eventuellt andra som föräldrar, lärare med mera. För att förenkla kan vi se det som ett samtal mellan två personer, där Maltén beskriver den informerande parten som sändaren och den som lyssnar för mottagaren. Dessa roller kan skiftas flera gånger under ett samtal. Båda parter kodar dessutom om informationen utifrån den egna sinnesstämningen vid kommunikationstillfället, samt utifrån egna erfarenheter, upplevelser och värderingar. Detta kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren och att feltolkningar kan uppstå. Ett sätt att arbeta för att kringgå detta är genom att återkoppla till det som sagts, samt undersöka så att man förstått varandra rätt. Vid all kommunikation är det viktigt med någon form av återkoppling, det är då vi får veta hur vi blivit uppfattade. Det finns två olika sätt att ge denna respons, den personinriktade feedbacken som redogör för hur andra uppfattar en, samt den funktionsinriktade feedbacken som visar på hur resultatet av det egna beteendet togs emot. Feedbacken kan kvalificeras som verbal och icke-verbal (Ibid., 13). Angelöw och Jonsson (2000, 117) betonar även dem att den icke-verbala kommunikationen sker i kommunikationsprocessen i form av kroppspråk, ansiktsuttryck och symboler (exempelvis materiella ting) som kodas och avkodas av parterna som deltar i kommunikationen. Lindh (1997, 240) belyser också vikten av det icke-verbala i kommunikationen. Den visar sig i tonfall, röstläge, kroppshållning och gester. Det innebär att flertalet av de icke-verbala kommunikationsmedlen fungerar bäst om de dialogförande individerna kan se varandra. Teorier kring kommunikation kommer att användas då vikten av god kommunikation genomsyrar all vägledning, samt hur det fungerar i en digital kontext och hur delarna påverkas.

20

3.2 Vägledningsmodeller och professionella samtal

Karriärvägledare använder sig utav flertalet olika vägledningsmodeller som anpassas beroende på kontext och den sökande. Något av det första som vägledare får lära sig är Egans (2010, 81) trestegsmodell, som används för att vidga den sökandes perspektiv genom att hjälpa denne att utforska möjliga vägar och överblicka sina valmöjligheter. Samtalsmodellen består av tre steg som i sin tur innehåller ytterligare tre faser. Steg ett är den sökandes nuvarande situation och används för att hjälpa dem att berätta sin historia, se nya perspektiv och se över sina värderingar (Ibid., 72-75). Steg två handlar om den föredragna bilden, det vill säga vad den sökande anses sig behöva eller vilja ha ut ifrån exempelvis sitt arbetsliv. Här hjälper vägledaren den sökanden att se möjligheter, fundera på sin förändringsagenda och se om de kan komma fram till hur mycket engagemang de är villiga att lägga på ett förändringsarbete (Ibid., 75-78). Steg tre handlar om vägen framåt. Här handlar det om att se tänkbara strategier och arbeta för att se vilken eller vilka av dessa strategier som är bäst lämpade. Efter det hjälper man den sökande att utforma en plan för att gå framåt (Ibid., 78-80). Dessa olika steg behöver inte utföras i någon särskild ordning utan vägledaren behöver anpassa samtalet efter den sökande. Är syftet till exempel gymnasievalet kanske vägledaren börjar samtalet med att prata om den sökandes möjligheter, för att sedan diskutera bakgrund eller värderingar (Ibid., 84).

Ett flertal viktiga kommunikationsfärdigheter nämns i modellen, som att ge rum för ett interaktivt samtal där båda får prata (Ibid., 129), ha empati (Ibid., 131), att aktivt lyssna och fokusera på den sökandes berättelse (Ibid., 136, 138-139). Vägledarens självkännedom är viktig för att kunna se förbi sina egna värderingar och lägga uppmärksamhet på den sökande utan att vara dömande. Det betyder inte att vägledaren ska sluta lyssna på sin egen inre dialog, men behöver lära sig att använda den som ett hjälpmedelsverktyg (Ibid., 154-155).

Vägledaren bör kunna omformulera och sammanfatta det som sagts, samt kunna hitta kärnan i den sökandes berättelse för att kunna besvara, förtydliga och bygga vidare på det. Detta för att vidare kunna bredda den sökandes handlingshorisont (Ibid., 176-177). Mycket av det Egan skriver om går att koppla till stycke 2.2 i tidigare forskning, där fokus låg på vägledningssamtalet i en traditionell aspekt, det fysiska mötet. Även där tas vägledarens olika kunskaper och kompetenser upp på ett liknande sätt som Egan

21

nämner. Egans modell beskrivs utifrån det fysiska mötet, men upplägget är relativt förståeligt där vägledaren följer vissa samtalssteg och samtalsfärdigheter som går att använda även i en digital kontext. Det går alltså att följa med i de olika stegen i modellen, trots att man inte sitter i samma rum och kanske inte ens ser varandra. Det gör att modellen fungerar bra kopplat till den här uppsatsens syfte.

3.3 Hägg & Kuoppa

Ytterligare en vägledningsmodell är Hägg och Kuoppas (2007, 30) som är inspirerad av Egan. De beskriver en samtalstrappa som visar hur privata samtal skiljer sig från professionella samtal. Ett karriärvägledande samtal hamnar på den professionella änden, då vägledaren är utbildad och anställd i sin profession. De beskriver olika strategier för att kunna handskas med möjliga vägar i den sökandes rådande livssituation. Modellen är också i tre steg, med tre olika faser. Dessa liknar dem som finns i Egans (2010, 81) modell och det framkommer att vägledaren bör eftersträva att ha en respektfull och personlig kontakt med den sökande och stötta denne i att få sin historia berättad. Vidare bör vägledaren leda samtalet så att en helhetsbild och tydlighet skapas i berättelsen samt att hjälpa klienten utforma en handlingsplan. Den sökande bör även få hjälp med att hitta nya kunskapsstrategier, men också formulera en plan och anpassa sina strategier. Vägledaren bör avsluta samtalet med att säkerställa att den sökandes samtalsförväntningar har uppfyllts (Hägg & Kuoppa, 2007, 45). Hägg och Kuoppas modell fungerar väl då den går att överföra till en digital kontext. Detta då trappan går att använda i flertalet professionella samtal och uppbyggnaden blir densamma digitalt.

3.4 Vägledarens färdigheter

En skicklig samtalsledare behärskar vissa samtalsmetodiska kunskaper samt går på känsla över hur samtalet bör utföras. Engquist (2013, 252) beskriver vilka förhållningssätt en god samtalsledare bör besitta i det professionella samtalet. Dessa innefattar att samtalsledaren, vägledaren i det här fallet, bör grunda sig i flera teorier men hitta tekniker som tilltalar, samt vara mottaglig för nya metoder och modeller för

22

att kunna utvecklas ytterligare. Även att vara en samtalspartner som hjälper den sökande att se och förstå sig själv, med balans i sina egna faktakunskaper, den egna självkännedomen samt god insikt i sina medmänniskor. Vägledaren bör också se till att möta sitt eget behov i form av egen utveckling och stimulans även utanför yrket, men inte förväntas kunna lösa andras problem, däremot att kunna bidra med att vidga den sökandes handlingshorisont. Det innebär att kunna sätta gränser utan att verka kylig eller reserverad mot den sökande. Att vara medveten om att värderingar kan se olika ut och fokusera mindre på att tänka på vad som ses som rätt eller fel är också av vikt. Vägledaren bör inte se det som enkelt att förstå individers inre liv, utan ska istället fråga, med synsättet att det den sökande säger för det mesta är subjektivt sant. Sist anser Engquist att språket är viktigt, och ska anpassas efter individen samt vara på svenska. Det här stycket går att likna vid stycke 2.2 samt till både Egan och Hägg och Kuoppa, då Engquist också pratar om samtalskunskaper en samtalsledare bör besitta. Här ligger fokus mer på samtalsledaren, i det här fallet karriärvägledaren, i ett mer generellt sammanhang. Dessa samtalskunskaper är av vikt även i en digital kontext, beroende på samtalets funktion. Självfallet är inte alla bitar lika användbart vid ett informationssamtal som vid ett motiverande samtal, men vägledaren bör ändå stanna i sin professionella roll trots samtalets fokus.

3.5 När det traditionella samtalet byter kontext

Det traditionella samtalet bedrivs oftast i vägledarens rum med fokus på hur rummet ser ut samt hur och var vägledaren sitter i förhållande till den sökande (Thomsen, Boelskifte Skovhus & Buhl, 2015, 155). Hägg och Kuoppa (2007, 59) påpekar att icke-verbala redskap i det professionella samtalet bland annat utgörs av det rumsliga arrangemanget, vilket innebär att rummet är inrett på ett sätt som gör att vägledaren och den sökande kan sitta med ett lagom avstånd mellan sig samt sitta mitt eller snett emot varandra. En inbjudande möblering är viktig, samt att vägledaren sitter vid samma bord som den sökande och inte bakom exempelvis ett skrivbord. Däremot ska rummet inte se ut som ens privata bostad, utan som ett faktiskt tjänsterum. Det är viktigt att rummet speglar professionalitet och kan ses som ansiktet utåt för verksamheten (Andergren, 2015, 119). Det är också viktigt att skapa en någorlunda neutral miljö. Engquist (2013,

23

165) nämner också viktiga rumsliga delar att tänka på i samtalssituationen, bland annat att vägledaren undviker att sitta högre än den sökande, undvika att titta på klockan och eventuellt stressa den sökande, att inte ha personliga saker framme och att stänga av mobiltelefonen. Att skapa ett rum utan störande moment.

Lovén (2015, 34) skriver om det traditionella rummet och dess kontext, där han menar på att studie- och yrkesvägledarutbildningen fokuserar på samtal som sker i denna kontext, det vill säga ansikte mot ansikte i ett fysiskt rum, och lägger mindre fokus på vilken eventuell potential en tillämpning av digital vägledning samt nyttjandet av sociala medier kan ge. Att överföra rummets påverkan till en digital kontext är av intresse för att se hur det anpassas, men också om vägledarna lägger fokus på det. Det kan vara viktigt att skapa ett välkomnande rum som inte känns för personligt.

3.6 Anonymitet och individens masker

Det dramaturgiska perspektivet av Goffman (2009, 25) beskriver hur individer bär olika masker i olika kontexter för att visa omvärlden vem de vill vara och därmed försöka övertyga andra om att de är just den personen. De kan också välja att ta av sig sina masker om de känner sig säkra. Teorin är vald för att ge en inblick i hur digital vägledning kan bidra till att den sökande tar av sig masken när de kan förbli anonyma, men också hur digitala medel kan påverka den sökande utifrån vägledarens perspektiv och vilken av de två regionerna detta sker i, främre eller bakre.

Goffmans (Ibid., 101) begrepp om de främre och bakre regionerna innebär de platser där individer antingen upprätthåller den bild av sig själva de vill att andra ska se, eller de platser där de kan vara sig själva. De främre regionerna är alltså de platser där människan vill bibehålla bilden av sig själva och vad andra ser, tycker och tänker om dem. Det betyder att de väljer att betona sin aktivitet och sin personlighet i andras närvaro genom att visa eller undertrycka vissa sidor av sig själva (Ibid., 97). De bakre regionerna är istället de platser eller tillstånd där individen kan vara sig själv, dessa är avskilda från andra och här kan därför undertryckt fakta komma fram (Ibid., 101). Teorin är användbar för uppsatsens syfte då man kan fundera på hur den digitala kontexten påverkar vad individer vill och inte vill visa upp, särskilt vid anonymitet.

24

3.7 Sammanfattning

Stycke 3.1 handlar om kommunikation, vad det innebär och vikten av både verbal och icke-verbal sådan. Teorier kring kommunikation kommer att användas då vikten av god kommunikation genomsyrar all vägledning, samt hur det fungerar i en digital kontext och hur delarna påverkas.

Stycke 3.2 handlar om Egans samtalsmodell samt vilka samtalsfärdigheter och kompetenser en vägledare bör ha. Mycket Egan skriver om går att koppla till stycke 2.2 i tidigare forskning, där fokus låg på vägledningssamtalet i en traditionell aspekt, det fysiska mötet. Även där tas vägledarens olika kunskaper och kompetenser upp på ett liknande sätt som Egan nämner. Detta beror säkerligen på att Egans samtalsmodell är välanvänd. Egans modell beskrivs utifrån det fysiska mötet, men upplägget är relativt simpelt där vägledaren följer vissa samtalssteg och samtalsfärdigheter som går att använda även i en digital kontext. Det gör att modellen fungerar bra kopplat till den här uppsatsens syfte.

Hägg och Kuoppas samtalstrappa tas upp i stycke 2.3, som tar upp vad modellen går ut på. Hägg och Kuoppas modell fungerar väl då den går att överföra till en digital kontext. Detta då de samtalsfärdigheter modellen kräver, fungerar i de flesta former av kommunikation.

Stycke 3.3 handlar om vägledarens färdigheter och går att likna vid stycke 2.2 samt till både Egan och Hägg och Kuoppa, då Engquist också pratar om samtalskunskaper en samtalsledare bör besitta. Här ligger fokus mer på samtalsledaren, i det här fallet karriärvägledaren, i ett mer generellt sammanhang. Dessa samtalskunskaper är av vikt även i en digital kontext.

Stycke 3.4 handlar om rummets påverkan, där det talas om det fysiska rummet. Att överföra till en digital kontext är av intresse för att se hur det anpassas, men också om det läggs fokus på från vägledarnas håll.

Stycke 3.5 handlar om Goffmans dramaturgiska perspektiv som beskriver hur individer bär olika masker i olika kontexter, och hur anonymitet kan skapa ett rum där maskerna försvinner. Teorin är användbar för uppsatsens syfte då man kan fundera på hur den digitala kontexten påverkar vad individer vill och inte vill visa upp, särskilt vid anonymitet.

25

4. Metod

4.1 Metodval

I den här uppsatsen har en kvalitativ metod valts, där halvstrukturerade intervjuer utförts med examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med digital vägledning i någon form. Med halvstrukturerade intervjuer kan de individuella, djupgående upplevelserna komma fram, vilket behövs då uppsatsen undersöker ett delvis outforskat område. Till hjälp framställdes ett frågeformulär med färdiga frågor, där följdfrågor ändå kunde ställas (Kvale & Brinkmann, 2014, 172). Dock mer struktur än spontanitet för att öka chansen för ett likvärdigt, jämförbart materialunderlag (Larsen, 2009, 83-84). Valet av metod gjordes för att få en djupdykande, mångfasetterad bild av den digitala vägledningen i Sverige. Men också för att mer grundligt kunna samtala med studie- och yrkesvägledare som arbetar med den här formen av vägledning. En kvantitativ metod valdes bort av ovan anledningar, men även för att det inte verkar finnas tillräckligt många respondenter för att få fram ett nyanserat underlag. Fördelen med ett kvalitativt tillvägagångssätt var att urvalet kunde baseras på kunskap. Nackdelen var att materialet inte blir tillräckligt för att kunna generaliseras. Samtidigt kan det ge en grund till fortsatt forskning, samt ge en bild av hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med digital vägledning ser på tillvägagångsättet, tekniken och verktyget.

4.2 Urval

Urvalet blev ändamålsenligt, där respondenterna handplockades utifrån vem som kunde ge mest för studien. Detta baserades på sådant som kravet på en studie- och yrkesvägledarexamen och att de arbetar med digital vägledning i någon form, men baserades också på deras kunskap kring ämnet och deras erfarenhet. Nio intervjuer utfördes, där några letades upp och några rekommenderades eftersom de visste att dessa personer bar på rätt kunskap kring ämnet (Denscombe, 2014, 41).

26

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in med hjälp av utförda halvstrukturerade intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2014, 172). Valet av intervjufrågor (se Bilaga 1) gjordes baserat på de områden uppsatsen vill undersöka och täckte dessa samt tar upp flera sidor av fenomenet. Intervjuformuläret följdes i de flesta fall, men avveks från vid vissa frågor när det kändes som att dessa redan besvarats. Några av intervjuerna utfördes i samma rum som den intervjuade, men majoriteten utfördes digitalt, där samtalen hölls genom bland annat Skype och Google meet hangout, både på grund av det geografiska avståndet, men också på grund av den rådande Covid-19 situationen. Det fanns en medvetenhet kring tillvägagångssättet och att det kan skapas en viss bias då respondenterna eventuellt kan vara mer positivt, eller negativt, inställda för att det är vad de tror sig behöva säga, eller för att det handlar om deras nuvarande arbete. Genom att tillgodose anonymitet kan detta delvis motarbetas. Eftersom författarna till den här uppsatsen ser olika på digital vägledning, kan detta motarbeta exempelvis konfirmationsbias. Ordningen på hur frågorna ställs eller att ledande frågor kan uppstå och påverka det empiriska materialet, är också någonting som beaktas (Sarniak, 2015).

4.4 Validitet och reliabilitet

När det gäller validitet och reliabilitet ser det annorlunda ut vid användandet av kvalitativ metod än vid kvantitativ. Validitet vid en kvalitativ studie handlar om att undersökningen går att bekräfta, är trovärdig och går att överföra till andra situationer. Det vill säga att det finns ett värde i resultatet. För att skapa en kvalitativ undersökning som är valid behöver en samla in data som är relevant för vald problemformulering, för att få gångbara slutsatser. Det handlar om att författarna tolkar det insamlade materialet på ett giltigt sätt som går att överföra på verkligheten (Larsen, 2009, 129).

Reliabilitet handlar om att studien utförs noggrant och pålitligt. I en kvalitativ studie är det svårare att uppnå hög reliabilitet, då intervjusvaren påverkas av kontext, intervjuare och respondent genom bland annat plats, mående och vad man minns eller frågar om just då. Även här läggs det vikt på studiens trovärdighet, samt att insamlandet utförts systematiskt. För att arbeta mot en högre reliabilitet behöver frågorna vara

27

tydliga och inte ledande, samt att de bör transkriberas och kodas noggrant (Ibid., 131-132). Allt detta kommer att beaktas, särskilt när det gäller vikten av trovärdighet och noggrannhet vid datainsamlandet, databehandlingen och dataanalysen.

4.5 Analysform

Analysformen meningskodning kommer användas, där nyckelord i intervjusvaren upptäcks och kategoriseras. Det innebär att materialet bryts ned för att få en bättre överblick av de teman och resultat som kan verka dolt i den större transkriberingen. Det finns en del kritik mot kodning, bland annat risken med att reducera saker till en kategori (Brinkmann & Kvale, 2014, 241-243). Hänsyn tas till detta, men det finns en vinning med meningskodning i den här uppsatsen, då det skapar en bättre överblick på digital vägledning och dess funktion. Det gör också att man kan se om svar är typiska för alla informanter eller en individuell uppfattning. Två analysformer kommer också att kombineras, induktiv och abduktiv. Med induktion kan empirin studeras och kopplas till förklarande teorier, medan abduktion tillåter en att testa svaren mot teoretiska begrepp och tidigare forskning för att skapa en förståelse (Ibid., 239).

4.6 Etiska ställningstaganden

Den goda forskningseden följs gällande respondenternas anonymitet, där namn och ord som kan kopplas till dem tas bort (Vetenskapsrådet, 2017, 41). Konfidentialitetskravet, att de inspelade intervjuerna raderas när studien är klar (Vetenskapsrådet, u.å, 12), informationskravet, där de informerats om undersökningens syfte (Ibid., 7), samtyckeskravet, där de själva får bestämma över sin medverkan (Ibid., 9) samt nyttjandekravet, där det som sägs enbart får användas för denna uppsats (Ibid., 14). Även språket tänks på, där skriftspråk istället för talspråk kommer att användas för att ta bort eventuellt stigma (Brinkmann & Kvale, 2014, 227-228).

28

5. Resultat och analys

Kapitlet sammanfogar resultat och analys eftersom det empiriska materialet hela tiden analyseras i en kvalitativ undersökning. Uppdelningen är gjord utifrån de två frågeställningarna, som analyseras utifrån informanternas svar, teorierna och den tidigare forskningen. Syftet är att undersöka den svenska digitala karriärvägledingen.

5.1 Informanterna

Intervjuer har utförts med nio yrkesverksamma karriärvägledare (studie- och yrkesvägledare) som arbetar med digital vägledning i någon form. Av dessa nio var två män och sju kvinnor. Dessa informanter hålls anonyma och kommer att kallas informant 1 till 9. Informationsbilden av den digitala vägledningen har varit bred då informanterna arbetar med olika målgrupper på olika verksamheter så som grundskola till universitet.

Informant 1 arbetar med unga vuxna och vuxna. Informant 2 arbetar med unga vuxna och vuxna. Informant 3 arbetar med grundskoleelever. Informant 4 arbetar med unga vuxna och vuxna. Informant 5 arbetar med unga vuxna och vuxna.

Informant 6 arbetar med grundskole- och gymnasieelever.

Informant 7 arbetar med grundskole- och gymnasieelever. Har arbetat med vuxna. Informant 8 arbetar med universitetsstudenter.

Informant 9 arbetar med grundskole- och gymnasieelever.

Två av de nio informanterna har varit yrkesverksamma som karriärvägledare sedan ett år tillbaka, medan resterande sju har varit yrkesverksamma i flera år som vägledare, men har arbetat med digital vägledning de senaste åren, där majoriteten ligger på runt fyra till fem år. En av dessa informanter var en av de första att implementera digital vägledning som en vägledningsform i Sverige. Tre av de andra informanterna har varit med och implementerat digital vägledning i den egna verksamheten.

29

5.2 Fördelar och nackdelar med digital vägledning

”Vad finns det för fördelar och nackdelar med implementeringen av digital karriärvägledning?”

5.2.1 Implementering av digital karriärvägledning

För att få ett bra och djupdykande vägledningssamtal även i det traditionella fysiska mötet behöver karriärvägledaren en viss kunskap bakom sig. Denna kunskap innebär att bereda vägledningssökande med en valkompetens samt hjälpa dem att se nya möjligheter, därför behöver karriärvägledaren vara objektiv i sin vägledning (Skolverket 2013, 32-34). God etik och professionalism är av stor vikt för en karriärvägledare (Skolverket, 2013) och karriärvägledarens treåriga utbildning (Saco, 2020) rustar dem dessutom med samtalskunskaper, metoder och teorier. Vägledaren vill bredda den sökandes handlingshorisont, vilket innebär att man försöker hjälpa dem att se vad de kan och vill göra kopplat till värderingar, kompetens och kunskap, och sedan försöker vägledaren öppna upp för fler valmöjligheter samt arbeta för att ta bort stigman kring exempelvis bortval pågrund utav kön, status eller rädsla (Lovén, 2010, 9).

När det gäller dagens situation med spridningen av Covid-19 där flertalet skolor behövt övergå till olika distanslösningar (Skolverket, 2020) behöver vi än mer se på hur vägledningssamtalet överförs, eller kan överföras, från en fysisk till en digital miljö. Särskilt då tillgången till professionell vägledning är av stor vikt, inte enbart för elever men också för andra vägledningssökande då det för tillfället är många som befinner sig i en orolig situation arbetsmässigt. Genom den tidigare forskningen i uppsatsen kan vi se att professionella samtal i andra yrkeskategorier har fungerat fint i en digital miljö, bland annat där internetbaserad KBT (kognitiv beteendeterapi) ansågs vara effektiv, lättillgänglig och lönsam (Vernmark et al., 2010, 369-370).

I vägledning behövs alltså en del metoder, det kan handla om att arbeta motiverande, coachande eller livsvägledande. Vägledaren arbetar även med att hjälpa den sökande att kartlägga vem de är, samt se på hur omvärlden ser ut och vad de vill åstadkomma. Användbara medel kan vara tryckt material och olika websidor och vägledning bör egentligen ske mer än en gång (Sveriges folkhögskolor, 2017).

30

Informant 3 berättar att hen arbetar med vuxna och att det blir mer informationsrelaterade frågor som hen får svara på, istället för rena vägledningssamtal där en försöker vidga den sökandes perspektiv och gå på djupet gällande studie- och karriärval. Oftast sker kontakten med Informant 3 per mail med en specifik fråga som den sökande önskar svar på. Därför tillämpar hen inte heller vägledningsmodeller och karriärteorier på samma sätt. Angående vilka modeller och teorier hen använder i verksamheten i samband med digital vägledning svarar hen:

Alltså egentligen, om man ska vara ärlig så … är det ju ganska mycket informationsvägledning som går via onlinevägledning. Vi på […] jobbar jättemycket med information. Vi förklarar liksom hur man söker, ska du gå med gymnasieexamen vilka regler gäller så vi sitter och räknar och sådär. Det här mer karriärvägledning, det har jag inte haft så mycket online, och det är ju så generellt sätt inom […], eller väldigt mycket med experimentell vägledning eller hur man ska säga. Det är därför som vi håller på att utveckla mobilanpassade digitala vägledningskort, för att få in mer av den processen i det här. [Informant 3]

Detta skulle kunna göra att viss information misstolkas. Maltén (1998, 11-16) beskriver att en viktig utgångspunkt i lyckade samtal är att alla som deltar förstår varandra, och att vi kodar information utifrån sinnesstämning, erfarenheter, upplevelser och värderingar. För att undvika misstolkningar behöver alltså en återkoppling göras, vilket kan vara svårare genom rent informationsarbete över mail. Det kan också ses som att majoriteten av den icke-verbala kommunikationen försvinner, då båda parter enbart blir en kommunikativ text, där de i och för sig kan använda sig av symboler, men även dessa kan kodas olika beroende på individens kontext (Angelöw och Jonsson, 2000, 117).

Resterande åtta informanter berättar att de tillämpar olika vägledningsmodeller och karriärteorier för att få ett professionellt, kvalitativt vägledningssamtal som vilar på en vetenskaplig grund. Att tillämpa olika modeller och teorier är av stor vikt för att kunna upprätthålla ett godartat vägledningssamtal. De påpekar också vikten av karriärvägledarens färdighet och kreativitet, vilket de anser är vad som påverkar kvalitén på vägledningssamtalet oavsett kontext.

Som samtalsmodeller nämns Egans modell (2010, 81) och Hägg och Kuoppa flertalet gånger, där tre av de åtta även använder en omarbetad version av Hägg och Kuoppas (2007, 30) samtalstrappa. Denna samtalstrappa är från början baserad på Egans modell och fokus ligger på NU-VILL-HUR, men är förenklad för att underlätta för den sökande i att förstå vad syftet med samtalet är, men också för att de sökande ska kunna få likvärdig vägledning där modellbasen är densamma. Modellen går ut på att stötta den sökande i sin berättelse och hur det ser ut nu, var de vill komma någonstans och hur de

31

ska ta sig dit. För att nå till detta hjälper vägledaren den sökande att skapa en helhetsbild med tydlighet, arbeta för att skapa nya kunskapsstrategier och bygga på en handlingsplan (Ibid., 45).

Informant 2 berättade att samtal som sker i det virtuella rummet inte skiljer sig nämnvärt från samtal som sker i det traditionella rummet. Hen nämner att det enbart är de tekniska bitarna och sättet en förbereder sig på som skiljer sig, annars är det likvärdigt. Hen förklarar:

Det är ju som ett vanligt vägledningssamtal att jag startar med att berätta att jag … vad jag är, att jag är studie- och yrkesvägledare, vad vi kommer att prata om, hur lång tid vi har på oss, ja, rama in sammanhanget som vi sitter i nu. Så då kommer man ju in lite på metoder och teorier, att … Ja, men som erfaren vägledare så använder man ju delar av olika vägledningsteorier i sin metodik, men det vanliga är ju att man följer liksom samtalets olika faser, och ja, man hanterar det så att säga. Jag har inget speciellt hållande test som jag gör eller … jag kan rekommendera att söka det jag gör, till exempel testet på arbetsförmedlingens hemsida eller något annat intressetest för att själv reflektera över hur stämde det här överrens med dig och vill du prata om det sen så är ni välkomna att göra det. Men annars är det som ett ganska vanligt vägledningssamtal i en vanlig skola. [Informant 2]

Vidare framkommer det att störst fokus vid digital vägledning läggs på hur kommunikation och information förmedlas till den sökande. Det nämns att en vägledare som arbetar genom digitala medier också arbetar med sådant som är viktigt i det fysiska samtalet, bland annat att rama in sammanhanget och sätta regler samt att anpassa metoderna och teorierna till individen.

Det påpekas även att den nyare generationen är mer vana vid tekniken och digitala verktyg samt vid den här typen av kommunikation, och att det faller sig mer naturligt att kommunicera på detta vis. Därför kan de säkerligen också avkoda och koda de verbala och icke-verbala signaler som sänds ut på samma sätt som de gör under ett fysiskt möte, även genom en webkamera och eventuell text. Lindh (1997, 240) nämner den icke-verbala kommunikationen i form av tonfall, röstläge, kroppshållning och gester. För vägledarens skull kan därför en webkamera underlätta så att den sökande syns, för att få fram fler fungerande kommunikationsmedel samt för att se så den sökande förstått den information som ges. Som komplement till kommunikationen kan vägledaren också använda andra hjälpmedel så som bilder, diagram, samtalskort och liknande även i en digital miljö.

De intervjuade vägledarna hade gemensamma tankar kring chat-användningen i digital vägledning, där det nämns att just chat blir ett sätt att utbyta information på, och inte ren vägledning. Informant 4 säger:

32

I en chatt blir det ju, kan det ju lätt bli väldigt mycket, jag frågar efter ett svar och får ett svar. Det är ju väldigt många idag som … eller jag tänker att vi fungerar så mycket mer i samhället idag, att man vill ha ett snabbt svar. […] vi vet ju av olika inlärningsteoretiker att för att befästa kunskap och lärande så är det egna sökandet, och den egna inre motivationen att hitta ett svar, mycket starkare i längden. Så visst kan chatt vara ett bra komplement där man slänger ur sig en fråga och vägledaren ska svara, men det är också ganska svårt för om jag får en fråga som är två dagar innan gymnasieansökan stänger, jag är osäker och jag vet inte vad jag ska söka för gymnasieprogram, var ska man börja som vägledare att svara i en chatt? Så ja, absolut, jag tänker att det kan vara ett komplement, men jag tänker att jag är lite orolig för kvalitén och tolkningen, hur tolkar man en skriven text? Blir det korrekt information som den som frågar får, eller tar emot så att säga. [Informant 4]

Chattanvändning bör alltså inte ses som ett rent vägledningsverktyg, utan som ett komplement för att utbyta information.

5.2.2 Fördelar och nackdelar

Informanterna är relativt överrens gällande att det finns flertalet fördelar med digital vägledning, men också att det finns begränsningar. Bland begränsningarna nämns en lägre möjlighet att läsa av det icke-verbala språket, men också att det kan ske tekniska problem. Tre av nio informanter ser många fördelar med digital vägledning, bland annat tillgängligheten och att mötet kan ske var- och närsomhelst utan fysiska hinder. Informant 3 nämner möjligheten att kunna ha gruppmöten och olika informationsmöten med hjälp av digitala verktyg och nå ut till flera samtidigt, oberoende av deras och vägledarens geografiska läge.

Informant 2 lyfter ytterligare en fördel med digital vägledning, det vill säga att det skapar en jämlikhet:

Alltså det finns ju en fördel, det är ju att vi är lite jämlika. De kan ju klicka sig ur det här mötet hur enkelt som helst, skylla på tekniken eller någonting. De kommer ju inte resa sig från stolen i mitt rum, så det finns en jämlikhetsaspekt i det hela. [Informant 2]

Detta är någonting som nämns även av Suler (2004, 324) att maktskillnader suddas ut. Två informanter belyser anonymiteten som en stor fördel, särskilt när kommunikation sker genom chatt eller mail. Informant 5 förklarar:

Det är så spännande för man kan tänka så att digital vägledning kanske tar bort lite av, att man kanske inte kan läsa av kroppspråket lika tydligt som när man sitter i samma rum och sånt där, men jag tycker att när jag kört digitala vägledningssamtal att folk öppnar upp mycket snabbare med sina problem, och liksom vad de har för vägledningsfrågor till mig. Det känns som att man går på djupet ganska snabbt och att på så sätt blir det mycket kvalité i vägledningen i form av att man får använda sina samtalsfärdigheter, mycket perspektivvidgande och så. [Informant 5]