Frågor och funderingar för andra inriktningar på studien har fluktuerat under arbetsprocessen. Det fanns tidigt en klar vision om hur studien skulle utformas och hur resultatet skulle kunna förklaras samt analyseras. Det var inte förrän i slutskedet av arbetet som flertalet av dessa frågor väcktes hos författarna. Några av de områden som har diskuterats mest är följande:
Ett likadant tillvägagångssätt som studien utgått ifrån bör användas på aktier i stället för fonder. Det hade varit intressant att analysera om enskilda bolag uppvisar ett positivt Jensens Alpha i större utsträckning än vad fonder gör. Detta motiveras genom att fonderna måste placera i så pass många bolag att om de träffar rätt med ett bolag som presterar bättre än marknaden försvinner möjligtvis den effekten i och med fondernas diversifiering. Om aktierna uppvisar positiva eller negativa alpha i högre utsträckning bör det givetvis också analyseras om ESG-score har någon effekt.
En annan intressant riktning studien kan ta är att med samma fonder i stället för riskjusterad avkastning använda lämpliga jämförelseindex och jämföra fondernas avkastning i procent mot jämförelseindexet. Detta för att se om ESG-score har någon inverkan när man bortser från den riskjusterade avkastningen. Detta blir förmodligen ett mer arbetsintensivt tillvägagångssätt att på ett korrekt sätt välja lämpliga jämförelseindex för fonderna men är underlag för en intressant studie.
Följande förslag har ingen koppling med riskjusterad avkastning att göra men ESG-score är fortsatt centralt. När fonderna delades in i olika kvartiler uppmärksammade författarna att flera av de mindre hållbara fonder i till exempel kvartil två innehöll ordet ”Hållbar” i namnet medan det var flera fonder i den översta kvartilen som inte nämnde något om hållbarhet i namnet. Det hade varit intressant med en kartläggning av fonders namnsättning och genom detta se hur namnet korrelerar med deras ESG-score.
42
7 Referenser
Avanza, (2021a). Om oss.
https://investors.avanza.se/om/om-avanza/ (Hämtad 2021-02-11)
Avanza, (2021b). Alla fonder.
https://www.avanza.se/fonder/lista.html?sortField=developmentOneYear&sortDirection=DES CENDING&selectedTab=overview (Hämtad 2021-02-11)
Avanza, (2021c). Vad är NAV-kurs?
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/fonder/vad-ar-nav-kurs.html (Hämtad 2021-02-11)
Auer, R., B. & Schumacher, F., (2016). Do socially (ir) responsible investments pay? New evidence from international ESG data. The Quarterly Review of Economics and Finance, 59: 51-62.
Arai, M., Lanz, D., O´Connor, S., Oulton, W. & Woll, L., (2018). Global Sustainable Investment Review. Global Sustainable Investment Alliance
Bahl, B. (2006). Testing the Fama and French three-factor model and its variants for the Indian stock returns. Available at SSRN 950899.
Boffo, R. & Patalano, R., (2020). ESG Investing: Practices, progress and challenges. Technical
report, OECD Paris.
Brakman, R., D. & Tucker, A., (2020). Buyer Beware: Variation and Opacity in ESG and ESG Index Funds. Cardazo law review, 41(5): 1921-2018.
Brealy, R., Myers, S. & Allen, F. (2017). Principles of Corporate Finance. 13. Uppl. New York: McGravHill Education.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Business Research Methods. 3. uppl. Oxford: University Press
Chouinard, Y., Ellison, J. & Ridgeway, R. (2011). The sustainable economy. Harvard Business
review, 89(10): 52-62.
Corporate Finance Institute, (u.å) What is the Fama French Three Factor Model?
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/fama-french-three- factor-model/ (Hämtad 2021-02-28)
Cosack, M. & Shilling, H., (2020). Sustainable Investing Growth – We´ve Made it!....or Have we?
https://www.sustainableinvest.com/wp-content/uploads/Download-Part-2-of-2.pdf (Hämtad 2021-02-08)
43
de Freitas Netto, S. V., Sobral, M. F. F., Ribeiro, A. R. B., & da Luz Soares, G. R., (2020). Concepts and forms of greenwashing: a systematic review. Environmental Sciences Europe, 32(1): 1-12.
Dimson, E., Karakas, O. & Li, X., (2015). Active Ownership. The Review of Financial Studies, 28(12): 3225-3268.
Dorfleitner, G., Halbritter, G. & Nguyen, M. (2015). Measuring the level and risk of corporate responsibility - An empirical comparison of different ESG rating approaches. Journal of Asset
Management, 16(7), 450–466.
Esty, D., & Cort, T. (2017). Corporate sustainability metrics: what investors need and do not get. Journal of Environmental Investing, 8(1): 11–53.
European Commission. (2011). Communication from the commission to the European parliament, the council, the European economic and social committee and the committee of the regions. Brussels: European Commission.
Fama, E. F., & French, K. R. (1993). Common risk factors in the returns on stocks and bonds.
Journal of financial economics, 33(1), 3-56.
Fama, E. F., & French, K. R. (2004). The capital asset pricing model: Theory and evidence. French, F. (u.å), Fama-French 3 factor model
https://mba.tuck.dartmouth.edu/pages/faculty/ken.french/data_library.html (Hämtad 2021- 03-16) Journal of economic perspectives, 18(3): 25–46.
Fernandez, P. (2015). CAPM: an absurd model. Business Valuation Review, 34(1): 4-23.
Fondbolagens förening, (u.å., a). Så blev Sverige världsbäst på fonder
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/sa-blev-sverige-varldsledande-pa-fondsparande/
(Hämtad 2021-02-08)
Fondbolagens förening, (u.å., b). Hållbara fonder.
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/hallbara-fonder/ (Hämtad 2021-02-08)
Frederiksen, C., S., & Nielsen, M., E., J., (2013). The ethical foundations for CSR. Corporate Social Responsibility.
Gujarati, D.N. 2004. Basic Econometrics. 4. uppl. New York: McGraw-Hill Companies. Springer, Berlin, Heidelberg.
Gaunt, C. (2004). Size and book to market effects and the Fama French three factor asset pricing model: evidence from the Australian stockmarket. Accounting & Finance, 44(1): 27–44.
44
affects equity valuation, risk and performance. The Journal of Portfolio Management, 45(5): 69- 83.
Griffin, J. M. (2002). Are the Fama and French factors global or country specific? The Review of Financial Studies, 15(3), 783-803.
Huber, B. M., Comstock, M. (2017). ESG reports and ratings: What they are, why they matter.
Harvard Law School Forum on Corporate Governance and Financial Regulation (Vol. 44).
Håkansson, A. (2013). Portal of Research Methods and Methodologies for Research Projects and Degree Projects, Proceedings of the International Conference on Frontiers in Education: Computer Science and Computer Engineering FECS’13, pp. 67–73.
Hård, F. & Pettersson, H., (2020). Årsrapport: Fondsparandet 2020. Fondbolagens Förening.
https://www.fondbolagen.se/globalassets/faktaindex/manadsstatistik/arsrapport_2020.pdf
(Hämtad 2021-02-08)
Jacobsen, D. I., Sandin, G., & Hellström, C. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur AB.
Jensen, Michael C. 1968. The Performance of Mutual Funds in the Period 1945–1964. Journal of
Finance, 23(2): pp. 389–416
Johansson, S., (2015). Hållbara fonder slår konkurrenterna. SvD Näringsliv.
https://www.svd.se/hallbara-fonder-slar-konkurrenternas-index (Hämtad 2021-02-05)
Jørgensen, P., & Rienecker. (2014). Att skriva en bra uppsats (3rd ed.). Liber AB.
Kahneman, D., (2011). Thinking, fast and slow. New York: Farrar, Straus & Giroud
Kantar SIFO & Prospera (2020). Fondsparar undersökning.
https://www.fondbolagen.se/globalassets/faktaindex/studier-o-
undersokningar/fondspararundersokningen/fondspararundersokning-2020.pdf (Hämtad 2021- 01-28)
Kempf, A. & Osthoff, P., (2007). The Effect of Socially Responsible Investing on Portfolio Performance. European Financial Management, 13(5): 908-922.
Kim, M., Shukla, R. & Tomas, M., (2000). Mutual fund objective misclassification. Journal of
Economic & Business, 52(4): 309 - 323.
Laufer, W. S. (2003). Social accountability and corporate greenwashing. Journal of business
ethics, 43(3): 253–261.
45
equity mutual funds: Evidence from Sweden. Business Ethics: A European Review, 27(2): 108- 126.
Lintner, J. (1965). Security prices, risk, and maximal gains from diversification. The journal of
finance, 20(4): 587-615.
Major, S. (2021). ESMA letter to EC on ESG ratings. ESMA
https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/esma30-379- 423_esma_letter_to_ec_on_esg_ratings.pdf (Hämtad 2021-02-22)
Malkiel, B. G. (2003). The efficient market hypothesis and its critics. Journal of economic perspectives, 17(1): 59–82.
Malkiel, B. G. & Fama, E. F., (1970). Efficient capital markets: A review of theory and empirical work. The journal of Finance, 25(2): 383-417.
Markowitz, H. M., & Todd, G. P. (2000). Mean-variance analysis in portfolio choice and capital markets (Vol. 66). John Wiley & Sons.
Morningstar, (2019). Morningstar Sustainability Rating.
https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/Company/Trends/Sustainabili ty/Detail/Documents/SustainabilityRatingMethodology2019.pdf (Hämtad 2021-02-05)
Mossin, J. (1966). Equilibrium in a capital asset market. Econometrica: Journal of the econometric society, 768-783.
Nofsinger, R.J. (2018). The Psychology of Investing. 6. Uppl. London: Routledge.
Nordea, (2018). Nordeas Klimatundersökning.
https://mb.cision.com/Public/434/2637391/872de088a48c14da.pdf (Hämtad 2021-02-01)
Nordström, (u.å.). Den svenska fondmarknaden idag.
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/fondmarknadens-utveckling/ (Hämtad 2021-02-15)
Phuoc, L. T., (2018). Jensen's alpha estimation models in capital asset pricing model. The Journal
of Asian Finance, Economics, and Business, 5(3): 19–29.
Porter, M., E., Serafeim, G. & Kramer, M., (2019). Where ESG Fails. Institutional Investor, 1-50.
Redhead, K., (2008). A behavioral model of the dotcom bubble and crash
http://cw.routledge.com/textbooks/9780415428620/downloads/model.pdf (Hämtad 2021-03- 16)
46
governance: The performance of socially responsible mutual funds. Journal of Corporate
Finance, 14(3): 302-322.
Samuelsson, H., (2021). Stockholmsbörsen historik – Börsens utveckling 1984–2021.
https://samuelssonsrapport.se/stockholmsborsens-historik/ (Hämtad 2021-02-15)
Sharpe, W. F. (1964). Capital asset prices: A theory of market equilibrium under conditions of risk. The journal of finance, 19(3): 425-442.
Shefrin, H., & Belotti, M. L. (2007). Behavioral finance: biases, mean-variance returns, and risk premiums.
In CFA Institute Conference Proceedings Quarterly (Vol. 24, No. 2, pp. 4-12).
Shiller, R. J. (2000). Irrational Exuberance. Princeton, NJ: Princeton University Press
Sjöström, E., (2011). The Performance of Socially Responsible Investment-A Review of Scholarly Studies Published 2008-2010. Available at SSRN 1948169.
Taffler, R., Tuckett D., (2007). Emotional Finance: understanding what drives investors. Professional Investor, Autumn 2007: 18-20
Telford, J. & Silvola, H., (2018). Lönar det sig att placera hållbart – så säger forskningen.
https://nordeafondmagasinet.se/innehaall/lonar-det-sig-att-placera-hallbart-sa-sager- forskningen (Hämtad, 2021-02-07)
Thaler, R., H., (2015). Misbehaving. The making of behavioral economics. New York: W.W. Norton & Company
United Nations Industrial Development Organization, (u.å.). What is CSR?
https://www.unido.org/our-focus/advancing-economic-competitiveness/competitive-trade- capacities-and-corporate-responsibility/corporate-social-responsibility-market-
integration/what-csr (hämtad 2021-03-16)
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Watson, S., (2015). Capital Asset Pricing Model still widely used.
https://accountingweekly.com/capital-asset-pricing-model-still-widely-used/ (hämtad 2021-02- 22)
Özsoy, T., & Avcilar, M. Y. (2016). An investigation of the effects of consumers’ envinronmental attitudes on perceptions of green ads and attitudes toward the brand. Journal of Academic Research in Economics, 8(1).