Genomförande av databearbetning

Första steget i databearbetningen var att beräkna den logaritmiska avkastningen utifrån fondernas tidsseriedata i form av NAV-kursen vilket gjordes i Excel. Sedan laddades Fama- Frenchs trefaktormodellsdata ner till Excel och den riskfria räntan som är inkluderad där subtraherades från den beräknade avkastningen för fondernas månadsvisa NAV kurs för att få avkastningen utöver den riskfria räntan.

Vidare importerades samtliga data till statistikprogrammet R där regressionsanalyserna gjordes genom en funktion som automatiskt sparade intercept och p-värden för samtliga fonder

23

samtidigt, värdena fördes sedan över till ett separat Excelark. De fem tidigare presenterade felkällorna för regressionsanalys testades också med hjälp av programmet R med samma tillvägagångssätt som för regressionerna. Värden från tester eller resultat från visuell granskning av grafer noterades för samtliga fonder och tester i samma Excelark som för regressionsanalysen. Detta gav en tydlig överblick över resultatet av databearbetningen. Alla grafer och resultat från tester sparades också i R för att kunna återbesöka och på nytt granska om frågetecken uppstår under arbetet med analysen.

För att kunna analysera eventuella skillnader mellan fonders riskjusterade avkastning baserat på dess ESG-score delades det totala urvalet från Refinitiv Eikon upp i fyra kvartiler. De fyra kvartilerna bildar tillsammans grupper med olika intervaller avseende ESG-betyg vilket möjliggör en enklare jämförelse.

3.5 Kvalitetsförsäkran

Vid kvantitativa studier behöver de bakomliggande faktorerna reliabilitet och validitet tas i beaktning för att säkerställa kvaliteten på arbetet (Bryman & Bell, 2017). Kopplat till reliabilitet kan data med syfte att användas i studien uppvisa ett annat resultat om arbetet utgår ifrån varierande mätperioder (Bryman & Bell, 2017). I det här arbetet kan de fem år som ska tas i beaktning klassas som ett komprimerat tidsintervall som kan ge en skev bild av verkligheten. Å andra sidan motiveras detta val av tidsperiod i att undersökt ämnesområde haft en kraftig utveckling under de senaste åren (Hård & Pettersson, 2020). Författarna bakom det här arbetet anser därför att det inte är relevant för denna studies ändamål att gå tillbaka längre i tiden och fem år klassas som tillräckligt för att nå en välgrundad slutsats utifrån studiens syfte.

En annan problematik som Bryman och Bell (2017) lyfter fram kopplat till reliabilitet är att den data som inhämtas kan innehålla felaktiga värden. Som tidigare nämnt kommer all data i detta arbete att hämtas från samma källa, Refinitv Eikon, för att säkerställa att all data hanterats och presenterats på ett identiskt sätt. För att sedan verifiera reliabiliteten i materialet från Refinitiv Eikon kommer det utföras slumpmässiga urval där dessa utvalda fonders NAV-kurser kontrolleras manuellt gentemot Avanza för att säkerställa att kurserna är identiska.

Vidare vad gäller validitet handlar detta om att studera relevansen bakom utförda mätningar för att se i hur stor grad det som vill mätas uppnås (Bryman & Bell, 2017). Eftersom det handlar om en kvantitativ studie behöver det läggas stor vikt vid val modeller som kan mäta vilken prestation som förekommit i tillgängliga data (Bryman & Bell, 2017). I det här arbetet kommer välrenommerade modeller inom finans användas som Fama-French trefaktormodell för att bidra till en ökning av validiteten. De olika mätinstrument som används fungerar både som en brygga mellan varandra vid kombinerad användning genom fördjupning, men också vid enskild användning som specifika variabler att mäta utifrån.

En annan aspekt som Bryman och Bell (2017) diskuterar är vad för bakomliggande faktor som ligger till grund för upprättandet av arbetet. Om det är på uppdrag av extern aktör med specifikt intresse av visst resultat eller det samma hos skribenterna själva kan detta ifrågasätta

24

objektiviteten och underminera reliabiliteten i studien (Bryman & Bell, 2017). I denna studie finns det ingen efterfrågan från vare sig skribent eller extern aktör på specifikt resultat. Undersökningen avser enbart att bidra till ett befintligt forskningsområde med nya resultat och infallsvinklar samt ge upphov till vidarestudier. För att vidarestudier ska vara möjligt att utföra bör arbetets tillvägagångssätt noga beskrivas och hur det leder fram till resultatet. Det ska finnas möjlighet för andra forskare att kontrollera resultatet om det uppstår frågetecken. Bryman och Bell (2017) menar att skulle det uppstå svårigheter med att återskapa studien kan det skada dess reliabilitet och validitet och resultatet kan enkelt slås hål på av framtida forskning.

Dessa två ovan presenterade aspekter ska genomsyra hela arbetet för att ge en hög grad av objektivitet och minimera möjlighet till ifrågasättande av resultatet.

3.6 Etiska beaktanden

Med hjälp av Vetenskapsrådet (2002) går det att belysa forskningsetiken i detta arbete utifrån de fyra huvudområdena: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som alla bör tillgodoses. I det här arbetet som enbart grundar sig i sekundärdata blir implementeringen av dessa principer mindre relevant och applicerbart. Det första huvudområdet, informationskravet, innebär att den som ämnar att utföra studien informerar de som berörs av syftet med arbetet (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom detta arbete till stor del baseras på framtagna data ur ett historiskt perspektiv som även är offentlig finns det ingen specifik aspekt som informationskravet behöver tillämpas på. Det andra huvudområdet, samtyckeskravet, grundar sig i att de som deltar i en studie själva får förfoga över deras medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Likt det första kravet blir heller inte samtyckeskravet relevant i detta arbete när det ej ingår några direkta medverkande (Vetenskapsrådet, (2002). Fortsättningsvis kommer likaså det tredje huvudområdet, konfidentialitetskravet inte att appliceras då det ej behöver genomföras någon säker insamling och därefter hantering av konfidentiella data som detta krav berör. Den data som utgör fundamentet för detta arbete är av offentlig härkomst och omfattas således inte av detta krav (Vetenskapsrådet, (2002). Vad gäller det sista kravet, nyttjandekravet, appliceras inte heller detta i och med att det ej samlas in någon data berörande särskilda personer, med bakomliggande anledning att användas med syftets avseende för undersökningen (Vetenskapsrådet, (2002).

Eftersom arbetet går att genomföra utan att inkludera material avseende enskilda individer försvinner således kravet på dessa fyra typer av individskydd. Den etik som i stället berör denna studie avser empirin som används. Det skapas en viktig aspekt i att hantera tillgängliga data på rätt sätt för att kunna bidra ytterligare inom forskningsområdet och skapa nya infallsvinklar för framtida arbeten (Bryman & Bell, 2017).

25

3.7 Metodkritik

En stor del av det bakomliggande arbetet baseras på det metodval som implementeras. Oavsett vilket val av metod som sedan ligger till grund för arbetet går detta att ifrågasätta vilket således bör diskuteras. Jacobsen (2002) har diskuterat och kritiserat användandet av den deduktiva ansatsen som grund för att genomföra en studie. Vid implementeringen av en deduktiv ansats menar Jacobsen (2002) att författarna enbart strävar efter att hitta sådan information som är relevant för studien. Genom detta tillvägagångssätt kan annan relevant information för arbetet försummas och fokus hamnar endast på material som kan styrka författarnas framtagna tes (Jacobsen, 2002). Bryman & Bell (2011) hävdar dock att den deduktiva ansatsen är den mest frekvent använda vid en kvantitativ undersökning. Den deduktiva ansatsen möjliggör att välja ut den data som anses mest relevant för arbetet och som därigenom effektiviserar studien (Bryman & Bell, 2011). Med det taget i beaktning betraktar författarna den deduktiva ansatsen som den mest relevanta för arbetet trots presenterad kritik.

Vidare vid genomförande av en studie av detta omfång finns det risk för att subjektivitet och att personliga bias kan avspegla sig i arbetets kvalitet (Bryman & Bell, 2011). Bryman & Bell (2011) förklarar att det finns risk för att åsikter eller hypoteser av personlig karaktär påverkar studien och således gör den mindre objektiv. Samtidigt menar Bryman & Bell (2011) att en personlig involvering i ämnet från författarnas sida kan göra studien mer intresseväckande för läsaren. Eftersom detta arbete baseras på en kvantitativ metod minskar risken för en rådande subjektivitet, detta då studien ej innehåller några intervjufrågor som kan vinklas.

3.8 Källkritik

Rienecker & Jörgensen (2014) diskuterar betydelsen av att presentera god källkritik i ett arbete. De källor som väljs ut för att genomföra studien ska beaktas genom ett kritiskt förhållningssätt, oavsett om dessa källor kommer från en kvalitetssäkrad databas (Rienecker & Jörgensen, 2014). När källa ska väljas bör författarna bland annat kritiskt granska källans trovärdighet, metodval och objektivitet (Rienecker & Jörgensen, 2014). Det argumenteras för att källorna måste vara tillräckligt relevanta för att kunna besvara studiens syfte och dess problemformulering (Rienecker & Jörgensen, 2014). När källor har valts för detta arbete har författarna noggrant utgått från dessa råd och riktlinjer. Källorna ska ha framstått som trovärdiga och påvisat hög kvalitet för att ge ett bra underlag och stöd till att besvara studiens problemformulering och syfte.

26

4 Empiri

I kapitlet empiri presenteras de resultat som framkommit utifrån inhämtade data tillsammans med genomförda regressioner och statistiska tester. Initialt ges en övergripande sammanställning över studiens resultat som vidare preciseras med utgångspunkt i specifika data. Kapitlet avslutas sedan med en presentation över de statistiskt säkerställande tester som genomförts på resultatet.