Genomfört arbete har övergripande haft som syfte att undersöka om svenska hållbara fonder mätt utifrån dess ESG-score kunnat generera överavkastning i förhållande till mindre hållbara alternativ. Syftet med studien har uppnåtts genom att med hjälp av Refinitiv Eikon inhämta data avseende hela utbudet av fonder som uppfyller studiens syfte och avgränsningar. Detta utbud uppgick till 253 fonder som sedan fördelades in i fyra olika kvartiler där varje kvartil baserades på olika intervall vad gäller ESG-score. Genom utförd uppdelning blev det enklare och tydligare att kunna analysera om det fanns några tendenser till skillnad mellan de olika kvartilerna.
Efter genomförd databearbetning och sammanställning av resultatet framgår det att endast fem av 253 fonder har en riskjusterad avkastning utifrån Fama-French trefaktormodell som är statistiskt skilt från noll, varav tre har negativ avkastning och två har positiv avkastning. Efter att indelningen i kvartiler gjordes framgick det att fonderna med positiv riskjusterad avkastning var placerade i kvartil fyra, det vill säga den kvartil med högst ESG score. Av de tre fonderna med negativt alpha var en placerad i kvartil ett, en i kvartil två och en i kvartil tre. När urvalet av fonder med statistiskt säkerställd alpha är så pass litet går det konstatera att det råder stark effektivitet på marknaden. En mer dynamisk synvinkel är om det statistiskt säkerställda resultatet bortses ifrån, då finns det tydligare skillnader mellan kvartilerna. Andelen fonder med ett positivt alpha stiger för varje kvartil från 0% i första kvartilen, 18% i andra kvartilen, 22% i tredje kvartilen och 34% i fjärde kvartilen. Här går det följaktligen att se tydliga skillnader mellan ESG-score och alpha men det är då viktigt att komma ihåg att dessa resultat inte är statistiskt säkerställda.
Studien kommer således fram till att ESG-score inte har någon statistiskt säkerställd påverkan på riskjusterad avkastning när Fama-French trefaktormodellen används. Vissa delar av resultatet pekar ändå på att ESG har någon slags inverkan på avkastningen då de två fonder som uppvisar positiv riskjusterad avkastning befinner sig i kvartil fyra, där även högst andel fonder med positiva intercept befinner sig vilket kan peka på att ESG har någon slags inverkan på avkastningen men som inte går att säkerställa statistiskt i det här arbetet.
Tidigare studier som är genomförda med syfte att studera ESG och dess påverkan på eventuell överkastning av bland annat Kempf och Osthoff (2007), Leite et al (2018) samt Renneboog et al (2008) uppvisar alla olika resultat vad gäller möjligheten till att uppnå överavkastning vid val av investering utifrån ESG-score och hållbarhet. Resultatet som detta arbete gett upphov till påvisar att det av 253 fonder enbart presenterats två fonder som haft ett positivt intercept vilket med andra ord innebär en överavkastning och som sedan även varit statistiskt säkerställt.
36
Kvartil ett, två och tre är de kvartilerna som har uppvisat fonder med statistiskt säkerställda alfa som är negativa. De här tre kvartilerna har även lägre andel fonder med ett positivt intercept vilket återigen då kan vara en antydan till att avkastningen kan vara lägre för de nedre kvartilerna avseende ESG-score.
Som tidigare presenterat grundar sig den effektiva marknadshypotesen i antaganden om att investerare är rationella och att finansiella marknader är effektiva. Detta innebär att all tillgänglig information återspeglas i prissättningen på finansiella tillgångar. Således ska det inte finnas någon möjlighet till att med jämna mellanrum uppnå överavkastning (Malkiel & Fama, 1970). Det resultat som genomförd studie lett fram till stärker den effektiva marknadshypotesen då i princip varje fond som vägts in i studien uppvisat en avkastning som inte avviker från en effektiv marknad. De fonder som lyckats uppnå ett positivt alpha i kombination med en statistisk säkerställdhet är så få i relation till total mängd att det skulle kunna klassas som slumpen. Resultatet i studien kan då konstatera att det inte funnits någon information som har kunnat utnyttjas för att generera överavkastning för 251 av de 253 fonderna i studien, således har all information om de tillgångar som fonderna placerat i funnits tillgänglig för samtliga aktörer på marknaden samtidigt, då ingen kunnat utnyttja information till att genera alpha i fonderna som ingått.
Malkiel och Fama (1970) belyser även att det finns möjlighet för investerare att generera högre avkastning än marknaden under vissa tidsintervall, vilket kan vara orsaken till de två fonderna som uppvisade överavkastning. Vid en framtida analys av samma fonder är det därför möjligt att denna överprestation kan ha justerats i form av lägre avkastning. Samtidigt ska det poängteras att det är enbart i den fjärde kvartilen där ESG intervallet är som högst det presenterats fonder som uppvisat en positiv riskjusterad avkastning som är statistiskt säkerställd. Noterbart är att den här kvartilen utgör ett omfång av fonder som är större än kvartil ett och två, vilket ökar chansen för någon av innehållande fonder ska uppnå vad studien ämnar undersöka. Samtidigt är den tredje kvartilen störst och här presenteras ingen fond med en positiv riskjusterad avkastning som är statistiskt säkerställd. Det resultat som studien lägger fram går även att koppla ihop med de olika nivåer av effektivitet som kan råda på marknaden (Malkiel & Fama, 1970).
Malkiel och Fama, (1970) menade på att när stark effektivitet föreligger har all tillgänglig information räknats in i priset på tillgången, både den som finns tillgänglig för offentligheten och den offentligheten inte vet om. När stark effektivitet råder finns det ingen information som skulle kunna ge investeraren ett övertag på marknaden. Det syns tydligt i studien att stark effektivitet på marknaden har förekommit då endast två av 253 fonder har genererat ett positivt Jensens Alpha. Resultatet i studien förstärker även antagandet kring homo economicus att investerare är rationella och inte avviker från rationella beslut.
Genomförd studie förstärker således det tidigare presenterade påståendet framfört av Leite et al (2018) att Sverige har utvecklat en hög integration av hållbara alternativ och anses som en mogen marknad vad gäller dessa investeringar. Sverige är ett land som i hög grad fokuserar på social påverkan från dess investeringar, det skulle kunna vara en förklaring till varför majoriteten
37
av fonderna i den fjärde kvartilen med högst ESG-score inte presterar bättre än de mindre hållbara alternativen i den första kvartilen. Med ett medvetet samhälle skapas den rådande starka effektiviteten där investerare värderar information kopplat till ESG påverkande faktorer i hög utsträckning. Detta skulle innebära att priset på tillgångar redan reflekterar hållbarhetsaspekter och prisjusteringar enbart skulle uppstå vid en reaktion på oförutsägbara händelser kopplat till CSR. I en annan social kontext där medvetenheten kopplat till CSR är lägre än i det undersökta Sverige skulle det kunna uppstå situationer där marknaden reagerar långsammare på värdeskapande nyheter och det således skapas investeringsmöjligheter som ger upphov till överavkastning tills marknaden hinner justeras. Ytterligare en synvinkel analysen kan ta är att investerare inte bryr sig om hur hållbar en fond är utan endast tar hänsyn till fondens potentiella avkastning utifrån den risknivå som väljs, stort fokus ligger i forskningen på om hållbara investeringar presterar bättre, resultatet visar att de inte gör det, en anledning kan då vara att som en del av en effektiv marknad tar investerare inte hänsyn till hållbarhetsaspekter utan agerar enligt homo economicus och endast tar rationella beslut utifrån riskpreferens.