Till empirin har totalt 253 fonder ingått där antalet baseras på att fonderna hade ett ESG score på Refinitiv Eikon. Från dessa fonder har NAV-kurserna inhämtats avseende perioden 2016 – 2020. Med dessa NAV-kurser som beroende variabel har sedan regressionsanalys tillsammans med Fama-French trefaktormodell som oberoende variabler utförts för varje fond med syftet att analysera om fonden i fråga genererat alpha eller inte. För dessa 253 fonder kommer först ett övergripande resultat presenteras. Sedan kommer fonderna delas in i fyra kvartiler utifrån ESG-score där de olika kvartilerna jämförs mot varandra. Här ska den översta kvartilen representera de mest hållbara alternativen sett till att den kvartilen har högst ESG-score och de övriga kvartilerna de mindre hållbara alternativen då dessa har lägre ESG-score.
Utifrån figur 1 presenteras ett spridningsdiagram avseende fondernas intercept och p-värde. Varje punkt i diagrammet är resultaten från regressionen för varje specifik fond. Det framgår att av dessa 253 fonder är det enbart fem fonder som uppvisar ett intercept statistiskt skilt från noll med en signifikansnivå på fem procent. Av dessa fem fonder är det sedan två med ett positivt intercept och resterande tre uppvisar ett negativt intercept. Fonderna med ett intercept skilt från noll är rödmarkerade i figur 1 och plottas till vänster i figuren.
Interceptet är som tidigare diskuterat fondens alpha. Ett positivt intercept innebär att fonden har ett positivt alpha medan ett negativt intercept innebär att fonden har ett negativt alpha. Samtliga fonder som det har gjorts regressionsanalyser på har ett positivt eller negativt intercept och således då också ett positivt eller negativt alpha, men för att dessa intercept ska kunna betraktas som att inte vara lika med noll måste p-värdet vara mindre än 0,05 eftersom studien använder en signifikansnivå på fem procent, vilket endast fem fonder i studien har. I figur 1 syns också tydligt att när fondens intercept närmar sig noll stiger också p-värdet, vilket är förväntat då chansen att interceptet är skilt från noll bör minska när interceptet närmar sig noll.
27
Figur 1 - Spridningsdiagram över fondernas intercept & p-värde
4.1.2 Resultat av gruppering utifrån ESG-score
Som tidigare presenterats i första avsnittet av empirikapitlet ska den totala mängden fonder grupperas in i fyra kvartiler. De fonder som används i studien presenterar ett ESG-score som löper från 31,3 - 78,4, vilket motsvarar en total skillnad om 47,1 i ESG score. Uppdelat i fyra kvartiler ger detta ett intervall på 11,78.
Den första kvartilen avser intervallet 31,3 – 43,08 och omfattar följande fonder:
Tabell 1 - Sammanställning fonder i kvartil 1 -1.20 -1.00 -0.80 -0.60 -0.40 -0.20 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 0.000.050.100.150.200.250.300.350.400.450.500.550.600.650.700.750.800.850.900.951.00 In te rce p t P-värde
28
Figur 2 - Spridningsdiagram kvartil 1 - Fondernas intercept & p-värde
Figur 2 uppvisar den första kvartilens resultat där en fond i urvalet har ett intercept som är negativt och statistiskt skilt från noll. Fonden har således ett negativt alpha och en avkastning som är lägre i förhållande till avkastningen fonden bör ha utifrån Fama-French trefaktormodellen. Den riskjusterade avkastningen för en av nio fonder i kvartil ett är följaktligen negativ och resterande fonder kan antas ha en riskjusterad avkastning som är noll. Fondens negativa riskjusterade avkastning är - 1,1%, det syns även vid den rödmarkerade datapunkten ovan i figur 2. Även om resterande fonders alpha inte är statistiskt skilt från noll är det ändå noterbart att inga av fondernas alpha är positivt innan det statistiska testet med p-värde utförs.
Den andra kvartilen avser intervallet 43,08 – 54,86 och omfattar följande fonder:
Tabell 2 - Sammanställning fonder i kvartil 2 -1.10 -1.20 -1.00 -0.80 -0.60 -0.40 -0.20 0.00 0.20 0.000.050.100.150.200.250.300.350.400.450.500.550.600.650.700.750.800.850.900.951.00 In te rce p t P-värde
29
Figur 3 - Spridningsdiagram kvartil 2 - Fondernas intercept & p-värde
Figur 3 uppvisar den andra kvartilens resultat där en fond i urvalet har ett intercept som är negativt och statistiskt skilt från noll. Fonden har således ett negativt alpha och en avkastning som är lägre i förhållande till avkastningen fonden bör ha utifrån Fama-French trefaktormodellen. Den riskjusterade avkastningen för en av 28 fonder i kvartil två är följaktligen negativ och resterande fonder i kvartilen kan antas ha en riskjusterad avkastning som är noll. Fondens negativa riskjusterade avkastning är - 0,9% vilket även syns vid den rödmarkerade datapunkten i figur 3.
Även om resterande fonders alpha inte är statistiskt skilt från noll är det ändå noterbart att 22 av 28 fonder i kvartilen har negativa intercept och endast fem har ett positivt intercept. Det innebär att cirka 18% av fonderna har ett positivt alpha innan det statistiska testet med p-värde utförs och interceptet bör betraktas som noll. I första kvartilen hade inga fonder ett positivt intercept innan p-värdes test utfördes vilket leder till att det är cirka 18 procentenheter fler fonder i kvartil två som har positiva intercept än kvartil ett.
-0.90 -1.00 -0.80 -0.60 -0.40 -0.20 0.00 0.20 0.40 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35 0.40 0.45 0.50 0.55 0.60 0.65 0.70 0.75 0.80 0.85 0.90 0.95 1.00 In te rce p t P-värde
30
Den tredje kvartilen avser intervallet 54,86 – 66,64 och fonderna presenteras under bilaga två då tabellen ansågs vara för stor för att ha med löpande i texten.
Figur 4 - Spridningsdiagram kvartil 3 - Fondernas intercept & p-värde
Figur 4 uppvisar den tredje kvartilens resultat där ännu en gång endast en fond i urvalet har ett intercept som är negativt och statistiskt skilt från noll. Fonden har således ett negativt alpha och en avkastning som är lägre i förhållande till avkastningen fonden bör ha utifrån Fama-French trefaktormodellen.
Den riskjusterade avkastningen för en av 113 fonder i kvartil tre är på så sätt negativ och resterande fonder i kvartilen kan antas ha en riskjusterad avkastning som är noll. Fondens negativa riskjusterade avkastning är - 1,03% vilket även syns vid den rödmarkerade datapunkten i figur 4. Även om resterande fonders alpha inte är statistiskt skilt från noll är det noterbart att 87 av 113 fonder i kvartilen har negativa intercept och 25 har ett positivt intercept innan det statistiska testet med p-värde utförs och interceptet bör betraktas som noll. Det innebär att innan p-värde testet utförs har cirka 22% av fonderna i kvartil 3 ett positivt alpha vilket är fyra procentenheter högre än i kvartil 2 och 22 procentenheter högre än i kvartil 1.
-1.03 -1.20 -1.00 -0.80 -0.60 -0.40 -0.20 0.00 0.20 0.40 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35 0.40 0.45 0.50 0.55 0.60 0.65 0.70 0.75 0.80 0.85 0.90 0.95 1.00 In te rce p t P-värde
31
Den fjärde kvartilen avser intervallet 66,64 – 78,4 och finns som bilaga tre i slutet av arbetet.
Figur 5 - Spridningsdiagram kvartil 4 - Fondernas intercept & p-värde
Figur 5 uppvisar den fjärde kvartilens resultat där två fonder i urvalet har ett intercept som är positivt och statistiskt skilt från noll. Dessa två fonder har således ett positivt alpha och en positiv riskjusterad avkastning. Den riskjusterade avkastningen för två av 105 fonder i kvartil fyra är följaktligen positiv och resterande fonder i kvartilen kan antas ha en riskjusterad avkastning som är noll. Fondernas positiva riskjusterade avkastning är 0,56 respektive 0,66%, vilket även syns vid de rödmarkerade datapunkterna i figur 5.
Även om resterande fonders alpha inte är statistiskt skilt från noll framgår det att 69 av 105 fonder av urvalet i kvartilen har negativa intercept och 36 fonder har ett positivt intercept innan det statistiska testet med p-värde utförs och interceptet bör betraktas som noll. Det innebär att kvartil fyra har högst andel positiva intercept innan p-värdes test utförs. Andelen uppgår till cirka 34% vilket är högre än samtliga tidigare kvartiler och 12 procentenheter högre än kvartil tre.