8. Diskussion
8.3 Slutdiskussion
8.3.1 Förslag vidare forskning
Utifrån vår studies resultat och vår resultatdiskussion väcks hos oss flera funderingar på specialpedagogiska frågor som vi anser vore intressant att studera vidare.
Specialpedagogens position i (för)skolans organisation har stor betydelse för hur
specialpedagogen kan verka inom sitt uppdrag, något som vi ser får konsekvenser för vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter. Vi ser att det finns ett behov av att vidare forska kring hur specialpedagogens position i organisationen samt roll och uppdrag kan tydliggöras. Vi har uppmärksammat att det finns mycket litteratur kring pedagogisk handledning i form av kollegialt lärande men där det saknas ett specialpedagogiskt
perspektiv. Det vore av intresse att forska vidare kring hur specialpedagogisk handledning kan förenas med andra former av pedagogisk handledning/kollegialt lärande som pågår i förskola/skola som ett led i skolutveckling. I vår genomgång av tidigare forskning anser vi
57 att det finns flera luckor att fylla avseende syfte och form för specialpedagogisk
58
Referenser
Ahlberg, Ann (2007). Handledning för förändring? I Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (Red.). Handledning i pedagogiskt arbete. (s. 241-268). Upplaga 1:13). Lund:
Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2016). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. (Andra upplagan): Stockholm: Liber.
Bjørndal, Cato R.P (2017). Konstruktiva stödsamtal. Perspektiv och redskap vid
handledning, rådgivning, mentorskap och coachning. Stockholm: Liber.
Bjørndal, Cato.R.P (2018). Det värderande ögat. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet). Hämtad
från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:5804/FULLTEXT01.pdf
Bladini, Kerstin (2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion. I Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (Red.). Handledning i pedagogiskt
arbete. (s. 199–222). (Upplaga 1:13). Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Rehn Alf (2009). Makt. Upplaga 1:8). Stockholm: Liber.
Colnerud, Gunnel (2017). Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. Stockholm: Liber.
Datainspektionen (2016). Dataskyddsförordningens grundläggande principer. Hämtad från: https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
59 Eriksson-Zetterqvist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s.34- 54). (Upplaga 2:4). Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.16-
43). (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier). I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.273- 295). (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Fitzgerald, Johanna & Radford, Julie (2017). The SENCO role in post-primary schools in Ireland: victims or agents of change? European Journal of Special Needs Education, Volume 32, 2017 - Issue 3. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2017.1295639
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Ett systemteoretiskt perspektiv på
handledning. (Upplaga 1:22). Lund: Studentlitteratur.
Groth, Erik (2020). Förskolor och skolor – verbala verksamheter på ständig resa. I Sternudd Groth & Evermark (Red.). Skolutveckling genom samtal. (s 39-65) Lund: Studentlitteratur.
Göransson, Kerstin, Gunilla Lindqvist & Claes Nilholm (2015). Voices of special
educators in Sweden: a totalpopulation study. Educational Research, 57:3, 287-304, DOI: 10.1080/00131881.2015.1056642
Handal, Gunnar (2007). Handledaren - Guru eller kritisk vän? I Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (Red.). Handledning i pedagogiskt arbete. (s. 19–31). (Upplaga 1:13). Lund: Studentlitteratur.
Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan (2016). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur.
60 Hilmarsson, Thor Hilmar (2012). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Upplaga 3:6) Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, Per, Hofgaard Lycke, Kirsten & Handal, Gunnar (2016). Kollegahandledning med
kritiska vänner. (Upplaga 2:2). Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005a). Handledning i mötet mellan högskola och skola. I Persson & Rönnerman (Red.). Handledningens dilemman och
möjligheter – erfarenheter från förskola och skola. (s 15-43) Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman Karin (2005b). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2005 årg 10 nr 1 s 35– 51 issn 1401-6788
Lindblom, Anne & Hansson, Susanne (2020). Dialog och reflektion – dialogiska
reflektionsmodellen. I Sternudd Groth & Evermark (Red.). Skolutveckling genom samtal. (s 203-225) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (2013). SENCOs: vanguards or in vain? Journal of Research in Special
Educational Needs 13(3), 198–207. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01249.x
Lindqvist, Gunilla, Nilholm, Claes, Almqvist, Lena & Wetso, Gun-Marie (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special need education. European
61 Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet. En vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven (2005). Den nya läraren eller makten över våra tankar. I Persson och
Rönnerman (Red.). Handledningens dilemman och möjligheter. Erfarenheter från förskola
och skola. (s133-159). Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Gerd & Ström, Kristina (2016). “Consultation in Special Needs Education in Rural School in Sweden – An act of Collaboration between Educators”
Journal of Education and Training. 2017, Vol. 4, No.1. DOI: 10.1111/1467-8578.12266
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220-234). (Upplaga 2:4). Stockholm: Liber.
Rönnerman, Karin (2007). Handledning i ljuset av aktionsforskning. I Kroksmark & Åberg (Red). Handledning i pedagogiskt arbete. (s 99-116). (Upplaga 1.13). Lund:
Studentlitteratur.
Sahlin, Birgitta (2005). UTMANING och OMTANKE. En analys av handledning som en
utvidgad specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser.
(Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande). Hämtad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:192375/FULLTEXT01.pdf
Sahlin, Birgitta (2010). Specialpedagogiskt ledarskap. I Helldin & Sahlin (Red.). Etik i
specialpedagogisk verksamhet. (s 73-97). (Upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur.
Scherp, Hans-Åke (2020). Lärande samtal. I Sternudd Groth & Evermark (Red). Skolutveckling genom samtal. (s 119-152). Lund: Studentlitteratur.
62 SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska
verksamheten. Kvalitetsgranskning 2012:1 Hämtad från:
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2012/rektor-2/slutrapport-rektors-ledarskap-2012.pdf
Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Sternudd Groth, Mia-Marie och Evermark, Monica (2020). Alla samtalar för hela verksamhetens utveckling I Sternudd Groth & Evermark (Red.). Skolutveckling genom
samtal. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, Christel (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om
specialpedagogisk handledning (Doktorsavhandling, Åbo akademi). Hämtad
från: https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/84814/sundqvist_christel.pdf?sequence=2
Sundqvist, Christel, von Ahlefeld Nisser, Désirée & Ström, Kristina (2014). Consultation in special needs education in Sweden and Finland:
a comparative approach. European Journal of Special Needs Education, 29:3, 297-312, DOI: 10.1080/08856257.2014.908022. Hämtad från: https://www-tandfonline-
com.db.ub.oru.se/doi/full/10.1080/08856257.2014.908022
Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17-
31). (Upplaga 2:4). Stockholm: Liber.
Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red) Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). (Upplaga 2:4). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. ISBN 978-91-7307-352-
63 von, Ahlefeld Nisser, Désirée (2009). Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie
om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. (Doktorsavhandling, Stockholms
Universitet). Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:208025/FULLTEXT02
von, Ahlefeld Nisser, Désirée (2013). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education.Vol. 34. pp. 246-264.
Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:723034/FULLTEXT01.pdf
von, Ahlefeld Nisser, Désirée (2021). Professionella pedagogiska samtal för en
inkluderande skolkultur. Lund. Studentlitteratur.
Westlund, Ingrid (2017). Hermeneutik. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.72-90). (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning. Skolledares perspektiv på
grupphandledning (Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation i
Jönköping). Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:290823/FULLTEXT01.pdf
Öquist, Oscar (2108). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå
resultat. (Fjärde upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning.
Ödman, Per-Johan (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och
64
Bilaga 1
Informationsbrev/Förfrågande
Hej!
Här kommer mer information som utlovats.
Vi heter Maria Eriksson och Pia Huss och vi skriver vårt examensarbete inom
specialpedagogik på Örebro Universitet. Examensarbetet pågår under
vårterminen 2021 och blir det sista vi gör innan vi är klara specialpedagoger.
Vi har intresserat oss för handledning och vårt syfte är att öka vår kunskap
om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner i handledning. För
att kunna undersöka detta så kommer vi att genomföra intervjuer. Vi söker
därför efter specialpedagoger i förskolan med examen inom specialpedagogik
som har erfarenhet av handledning. Vi kommer inte att granska en verksamhet
eller någons arbete.
Intervjuerna genomförs enskilt och beräknas ta ca 30-40 minuter. Frågorna
har vi utformat efter vårt syfte. För att underlätta bearbetningen av vårt
material kommer intervjun att spelas in och lagras på en usb minne. Allt
material kommer att behandlas konfidentiellt och ingen information kommer
att kunna härledas till respektive specialpedagog. Allt inspelat material
kommer att raderas efter examination vilket är i enlighet med Örebro
Universitets policy.
Deltagandet är helt frivilligt och kan närsomhelst avbrytas men vi uppskattar
att du tar dig tid till detta. Intervjuerna kommer i största möjliga mån
genomföras i februari månad och första halvan av mars månad. På grund av
den rådande pandemin erbjuder vi att intervjuerna genomförs digitalt via
Teams, Zoom eller per telefon.
Med vänlig hälsning
Maria Eriksson maria.a.eriksson@orebro.se
Pia Huss pia.huss@orebro.se
65