Metoddiskussion

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i

handledning. Syftet är vidare att identifiera vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Syftet har varit styrande i valet av kvalitativ metodinsamling och valet av intervjuer föll väl ut då semistrukturerade intervjuer gav en flexibilitet i intervjustunden. Denna flexibilitet öppnade upp en möjlighet att få mer utvecklande och nyanserade svar av

specialpedagogerna i sina beskrivningar. En kvantitativ metod med enkäter anser vi inte skulle ha gett oss utvecklande svar och en nyanserad bild av specialpedagogisk

handledning som beskrivs av forskningen som ett komplext fenomen (se Bladini, 2004). Observationer som val av insamlingsmetod har aldrig varit aktuellt på grund av den rådande pandemin. Rådande restriktioner under pandemin påverkade även det sätt som intervjuerna genomfördes. Samtliga åtta intervjuer har skett digitalt via Teams i samråd med de intervjuade specialpedagogerna. Fördelarna med en fysisk intervju som sker

46 ”mellan fyra ögon” är många men trots detta så var upplevelsen med digitala intervjuer att de som blev intervjuade ändå kändes avslappnade och bekväma med situationen. Valet att ha frågor som ”värmer upp” i början av intervjun kan i efterhand ses som framgångsrikt då den digitala formen av intervjun kan bidra till ett psykologiskt avstånd enligt Denscombe (2016). Intervjuguidens utformning har diskuterats mellan oss för att det ansågs som viktigt att frågorna var i enlighet med studiens syfte och svarade mot forskningsfrågorna. Att vara två i designen av studien såg vi som en fördel då vi kunde diskutera och utmana varandras ståndpunkter genom hela processen. Vi hade med oss in i studien att vår förförståelse om det fenomen vi undersöker är viktigt eftersom vi finner oss inspirerade av hermeneutiken (Ödman, 2017). Genom studiens gång har det varit naturligt att diskutera vår förförståelse om specialpedagogisk handledning och det vi ”har med oss” in i studien dels som utbildade lärare/förskollärare dels som nya i yrket som specialpedagoger.

Vår intervjuguide fanns med som stöd i intervjuerna och denna hade även samtliga av de utvalda specialpedagogerna fått ta del av innan. För och nackdelar med att delge

intervjufrågorna innan intervjutillfället diskuterades med slutsatsen att vårt syfte med studien är att göra gott. Detta även i enlighet med Kvale och Brinkman (2014) som menar att det är upp till intervjuaren att ta ställning inför denna öppenhet med frågorna. Det faktum att informanterna kom förberedda till intervjutillfället anser vi har gynnat vårt resultat. Informanterna själva uttryckte att det kändes tryggt och bra att få ta del av frågorna innan och ha tid för att förbereda sig. Några av informanterna menade att de begrepp som förekommer i frågorna är något som de inte ”sätter ord” på i sitt vardagliga arbete.

När det gäller urvalet av informanter till studien sökte vi efter specialpedagoger som har erfarenhet av handledning som specialpedagog i förskolan vilket ansågs som viktigt utifrån studiens syfte. Urvalet har skett genom att vi fått förslag på namn på specialpedagoger som kan passa in i vår studie. Vi är medvetna om den snedvridning i urvalet som kan ha skett men vi anser dock att studiens resultat föll väl ut då de utvalda specialpedagogerna gett oss rikliga beskrivningar om deras uppfattningar om sitt uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner i handledning. Specialpedagogerna har även bidragit med sin syn på handledning som ett led i ett förändringsarbete samt möjligheter och hinder för att få mandat att bedriva detta. Känslan efter intervjuerna med de utvalda specialpedagogerna var att det finns ett behov att diskutera handledning som begrepp och vad handledning ska leda

47 till då några informanter uttryckte att detta sällan diskuteras på arbetsplatsen. Att rektorers syn på handledning blev ett tema i intervjuerna är intressant och motiverar att även deras ”röst” skulle ge tyngd åt studien. Att intervjua rektorer om deras syn på handledning var något som diskuterades flitigt innan studiens start eftersom vi i vår förförståelse hade med oss att skolledningen och förskolans organisation påverkar specialpedagogens uppdrag i handledning. Utifrån studiens syfte och tidsaspekten föll dock valet på att intervjua specialpedagoger.

Att analysera data kan vara utmanande enligt Denscombe (2016) vilket vi fick uppleva efter att transkriberingen ägt rum. Vi hade här hjälp av vårt syfte och våra forskningsfrågor som styrde oss att hålla fokus i tolkningsarbetet och i konstruerandet av kategorier. Vi har använt oss av hermeneutiken som metodansats vilket hjälpt oss i tolkningsarbetet att pendla från helheten till delarna (se Ödman, 2017) för att komma djupare i tolkningen. Även den hermeneutiska spiralen har påverkat oss i analysarbetet. Vi var medvetna om att vi präglas av våra tidigare erfarenheter och att dessa erfarenheter påverkar tolkningen (Ödman, 2017). Att förstå den hermeneutiska spiralen låter sig inte göras vid första anblicken. Men genom den process som vi gått igenom dels genom att läsa vår empiri, dels ta del av styrdokument, böcker, artiklar och avhandlingar men även genom diskussioner sinsemellan så har ny förförståelse skapats och en ny tolkning. Diskussionen vi haft om vad som skiljer

pedagogisk handledning från specialpedagogisk handledning är likt den spiral där vi borrar oss djupare in i förståelsen och förhoppningsvis tolkar vi begreppet på ett nytt sätt i och med ny kunskap.

Vårt syfte med studien är tudelat och berör både specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i handledning samt specialpedagogens möjligheter och hinder att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Detta innebar att en sökning i tidigare forskning gjordes utifrån två olika delar. I de avhandlingar vi funnit samt några av artiklarna i tidigare forskning angående specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner i handledning så är kvalitativ metod med intervjuer vanligt förekommande vilket talar för att intervjuer är en relevant metod i detta sammanhang. Det finns även forskningsstudier som kombinerar intervjuer och observationer. Värt att nämna är att artiklarna i tidigare forskning som är kopplat till specialpedagogens roll och uppdrag i skolutveckling så är de studierna baserade på en kvantitativ metod med enkäter. Detta kan problematiseras utifrån det vi tidigare har

48 nämnt att kvalitativ metod med intervjuer öppnar för mer utvecklande svar än enkäter och kan ge en mer nyanserad bild. Detta talar även för att vår studies design med kvalitativ metod med intervjuer kan bidra med ett relevant bidrag till forskningen angående specialpedagogers möjligheter samt hinder att bedriva handledning som ett led i skolutveckling.