7. Resultat
7.1 Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner
I detta avsnitt redovisas vårt resultat utifrån de centrala kategorier som vi i vårt analysarbete identifierat i relation till studiens första frågeställning. Kategorierna
samtalsledning och olika samtalsstrategier, förväntningar och handledningens syfte - rådgivning eller reflektion? används som underrubriker.
34
7.1.1 Samtalsledning och olika samtalsstrategier
I samtliga intervjuer lyfter specialpedagogerna fram olika samtalsstrategier som centrala när de beskriver sin roll som kvalificerad samtalspartner i handledning. Att ansvaret för samtalet, styrningen och dess innehåll ligger på specialpedagogen i egenskap av
samtalsledare är samtliga specialpedagoger eniga om.Flera specialpedagoger beskriver hur det kan vara en utmaning i uppdraget att vara en kvalificerad samtalspartner.
Man har ju ansvaret för att styra samtalet så det hamnar där syftet är. Syftet i fokus, men det måste vara en balansgång med det också. Att lyssna in, följa och samtidigt leda.
(specialpedagog 6)
Specialpedagog 4 lyfter fram komplexiteten i uppdraget att vara samtalsledare i handledning, men betonar samtidigt vikten av samtalsledarens betydelse.
Jag skulle nog säga att rollen som samtalsledare är oerhört komplex. Det är nog den viktigaste rollen som vi specialpedagoger har, om jag säger så. (Specialpedagog 4)
Specialpedagog 8 beskriver rollen som kvalificerad samtalspartner så här:
Jag tänker att man får vara det här bollplanket. Den som leder samtalet framåt och man kan
problematisera det som sägs. Man ger möjlighet till reflektion och eftertanke hos dem som man
pratar med. (Specialpedagog 8)
Specialpedagogerna betonar alla vikten av att vara tydlig som samtalsledare, hålla på strukturen i samtalet och att låta alla samtalsdeltagare komma till tals. Att sammanfatta det som sagts och återknyta till samtalets syfte om samtalet hamnar i något annat än det som var avsett nämns också av några specialpedagoger. Specialpedagogerna nämner också att de i rollen som samtalsledare har ett viktigt uppdrag i att verka för positiva relationer mellan alla samtalsdeltagare. Specialpedagog 3 uttrycker det enligt följande:
Det första jag tänker på är respekt och lyhördhet, att man lyssnar in vad de står i. Och så tänker jag också på det här när man träffar ett helt arbetslag, även om de ofta är ganska små, men att man ser till att alla får komma till tals det tycker jag är viktigt i handledning. (Specialpedagog 3)
35 Specialpedagog 1 betonar också vikten av att specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner i handledning är tydlig med strukturen för samtalet. Vad kommer samtalet att innehålla, hur lång tid har avsatts och hur kommer samtalet att följas upp.
7.1.2 Förväntningar
Specialpedagogerna pratar återkommande om vilka förväntningar de möter från pedagoger och skolledare i rollen som kvalificerad samtalspartner. Flera specialpedagoger beskriver en komplexitet och en otydlighet, både i rollen som specialpedagog och i
handledningsuppdraget. Specialpedagog (2) beskriver det på följande sätt och uttrycker också att det är svårt att möta förväntningarna som finns i handledningssituationer:
Hm uppdraget att vara specialpedagogisk handledare. Det är trixigt. Jag tycker att det är trixigt. Det är precis som med allting inom specialpedagogik det är lite halvflummigt egentligen. Det handlar så mycket om förväntningar. Vad jag förväntar mig. Vad deltagarna förväntar sig. Vad rektor förväntar sig och vad rektor tänker att handledning är.
(Specialpedagog 2)
Några av specialpedagogerna menar att de påverkas av de förväntningar som finns på dem i rollen som kvalificerad samtalspartner. De menar att det är lätt att ställa höga krav på sig
själv och känna sig otillräcklig när de inte känner att de kan leva upp till de förväntningar
som finns. En specialpedagog menar att det specialpedagogiska fältet är så brett och att det är svårt att ha en fördjupad kunskap inom samtliga områden. Flera specialpedagoger menar att det krävs en fördjupad kunskap inom många olika områden för att kunna möta de förväntningar som finns. En specialpedagog menar att det inte i första hand handlar om att specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner behöver leverera svar och
lösningar utan att den fördjupade kompetensen krävs föra att kunna leda samtalet och
utmana pedagogerna vidare.
Jag upplever att de förväntar sig att jag ska komma och säga hur de ska göra för att det ska bli bättre. Fast också att det här med förväntningar kan mötas lite genom bekräftelse. Det är många som säger efteråt att det är skönt att få höra att vi är inne på rätt spår, och att de får bli
36 Skolledarens syn på handledning och specialpedagogens roll och uppdrag har inverkan på vilken form av samtal och handledning som förekommer i förskolans verksamhet. Några specialpedagoger uttrycker att de är fria att i sin yrkesprofession forma detta medan en uttrycker att det i organisationen i nuläget inte finns utrymme för planerad handledning. Två specialpedagoger lyfter fram att skolledare kan använda specialpedagogen och handledning i syfte att komma till rätta med samarbetssvårigheter i personalen.
Specialpedagogerna ger alla uttryck för att formen för handledningen varierar och några uttalar att de inte ägnar sig åt handledning primärt utan att det framför allt handlar om konsultation.
Ja om man tänker pedagogerna så är det nog lite blandat att man tror eller kanske förväntar sig att jag kommer med lösningar och då kan det nog bli lite jobbigt när jag ställer de här jobbiga frågorna. När man måste tänka en vända till och hur kan vi tänka det här och har man prövat det här och ja förväntar man sig då ett färdigt koncept då blir det jobbigt. (Specialpedagog 4)
Flera specialpedagoger menar att skolledaren behöver vara tydlig med i vilket syfte handledning och andra former av samtal sker i arbetslagen. Tydlighet från skolledaren medför också att det går att möta de förväntningar som finns på specialpedagogen från pedagoger på ett bättre sätt, menar en specialpedagog.
7.1.3 Handledningens syfte - råd eller reflektion?
Samtliga specialpedagoger beskriver att de uppfattar att det finns en önskan om att få snabba svar och enkla lösningar på de dilemman och utmaningar pedagogerna möter i sitt arbete i förskolan. Några specialpedagoger beskriver att deras uppdrag ofta har karaktären av att vara rådgivande samtal. Vid ett identifierat problem kallas specialpedagogen in för att i samtal möta arbetslag kring olika svårigheter. Samtliga specialpedagoger lyfter fram att det framför allt handlar om enskilda barnärenden. I de fallen är samtalen ofta av åtgärdande karaktär.
Vår empiri visar en tvetydighet avseende hur samtalets syfte ska tydliggöras för
samtalsdeltagarna. Några specialpedagoger menar att det är viktigt att det finns ett tydligt
37 samtalets innehåll styrs av pedagogernas behov och att syftet därav inte alltid är uttalat i
förväg.
Det är viktigt att klargöra från början vad syftet är och gemensamt komma fram till det. Varför sitter vi här och vad vill vi att det ska få för konsekvenser. Ja att man benar ut det.
(Specialpedagog 5)
Huruvida syftet med handledningen ska vara planerat eller mötas utifrån de behov
pedagogerna har vid handledningstillfället varierar. Specialpedagog 2, menar att hen leder samtal där det finns en tydligt preciserat syfte i förväg och samtal där hen är kallad till ett samtal utan att veta vad samtalet ska handla om. Specialpedagog 3 lyfter fram att det är viktigt att pedagogerna möts där de befinner sig och att de behov pedagogerna har lyssnas in och möts under handledningssamtalet.
Ja men jag tänker att det är deras frågeställningar. Jag är ganska noga med att det är deras tid. Sen tänker jag att själva handledningstillfällena, att vi lägger ut dem som vi gör är det
främjande. Vi tänker att det är främjande för alla att få handledning.(Specialpedagog 3)
Flera specialpedagoger menar att det finns ett behov av att handledningssamtal innefattar
både råd och möjlighet till reflektion. De beskriver att pedagogernas behov måste få styra
karaktären av samtalet.
…att man både ska finnas som den här rådgivande och stödjande, men också det här att man ska kunna utmana mycket med frågor för att driva något framåt… (Specialpedagog 1)
Specialpedagogerna beskriver i varierande grad att de har reflekterat kring vad som särskiljer rådgivning, konsultation och handledning. En specialpedagog menar att det framför allt är konsultation hen ägnar sig åt medan några specialpedagoger beskriver
handledningsuppdrag som tar sin utgångspunkt i identifierade utvecklingsområden och som sker över en längre tid.
Ja jag skulle säga att det handlar om att vara förberedd och fundera mycket på vad som är syftet i just det här samtalet. Ska det ske en utveckling för den här personen eller är det ett
38
gränssättande samtal eller är det ett stödjande samtal. Olika ingångar ger olika syften. (Specialpedagog 6)
Några specialpedagoger beskriver att de önskar få till reflekterande samtal, men att de ofta hamnar i rådgivning. Det kan handla om att möta de förväntningar som finns på råd och enkla lösningar. Samtidigt uttrycker flera specialpedagoger en medvetenhet om att de inte ska ha för bråttom med att komma med svar utan i stället våga stanna kvar i att ställa utmanande frågor i samtalen. Ordet tålamod återkommer från flera specialpedagoger
avseende att låta samtal bli en process och undvika att använda rådgivande samt åtgärdande samtal för mycket. Flera specialpedagoger lyfter fram vikten av att ha tålamod i processen och att det är när handledning sker över tid pedagogerna ges förutsättningar att reflektera kring sin egen yrkespraktik. Specialpedagog 8 menar att pedagoger måste ges tid för reflektion och det är när handledningen får utvecklas till en process detta kan ske.
Vissa kan man inte skynda fram heller i en process och har man inte en handledning där man kan följa upp den här processen så tappar man dom, pedagogerna, för ett litet råd här eller ett litet råd där ger ingen effekt. (Specialpedagog 8)