Urval och genomförande

Urvalet styrs av vilka studiens forskningsfrågor är och Svensson och Ahrne (2015) menar att forskaren bör ställa sig frågan om var svaren på dessa frågor går att finna. Eftersom studiens syfte är att få mer kunskap om något som specialpedagogerna förväntas ha kunskap om har vi valt att intervjua specialpedagoger. Vi har valt att avgränsa oss till specialpedagoger som har en specialpedagogexamen och är verksamma i förskolan. Det kan också vara betydelsefullt för vår studies resultat att ta i beaktande vilken form av utbildning de har i handledning. Utifrån denna studies omfattning ansåg vi att åtta

intervjuer med specialpedagoger kunde ge oss tillräcklig information för att kunna besvara vårt syfte. Denscombe (2016) lyfter fram det kumulativa tillvägagångssättet när det handlar om små kvalitativa studier. Det handlar om att forskaren ökar på urvalet till den punkt uppnås där ytterligare intervjuer inte tillför något nytt eller då forskaren fått in ett tillräckligt stort empiriskt material.

Urvalsprocessen kan sammanfattas med det som Denscombe (2016) beskriver som ett explorativt urval och ett subjektivt urval. Ett explorativt urval förknippas mer med småskaliga projekt och kvalitativa data. Där är syftet att hitta de personer som anses ha

27 mycket att berätta om det fenomen man undersöker. Av relevans har varit att de har en specialpedagogisk examen samt av särskild vikt att de har erfarenhet av handledning vilket kan härledas till det Denscombe (2016) benämner som ett subjektivt urval. Där söker forskaren efter personer som anses ha erfarenhet och relevant kunskap om ämnet som undersöks. Av vikt var också att de har anställning som specialpedagog i förskolan

eftersom det är en del av studiens utgångspunkt. Det som har varit av mindre vikt är vilket typ av område de arbetar i eftersom det inte ansågs relevant utifrån studiens syfte. Samtliga åtta specialpedagoger som deltagit i intervjun har sökts genom kontakter i

specialpedagogiska nätverk i en kommun där kontakt tagits i skriftlig form genom mail eller chatt i Teams. Detta urval kan även liknas med det Denscombe (2016) kallar ett snöbollsurval där en hänvisar till nästa person som kan tänkas passa i urvalet och den i sin tur till nästa person som kan passa i undersökningen. De intervjuade har varit verksamma mellan 4–16 år som specialpedagoger och de flesta har en bakgrund som enbart

specialpedagoger i förskolan men några har även en erfarenhet från skolan. Deras

erfarenhet av handledning i förskolan är varierande och de beskriver allt från handledning av arbetslag till handledning av enskilda pedagoger samt olika handledningsuppdrag från skolledaren. Gemensamt för samtliga åtta intervjuade är att de har fått sin utbildning i handledning som en del av sin specialpedagogexamen. Enbart några få beskriver att de har fått någon form av kompetensutveckling inom området samtal/handledning efter sin examen på eget initiativ eller på annat sätt till exempel en gemensam satsning av kommunen.

En intervjuguide med fyra bakgrundsfrågor samt sex huvudfrågor har formulerats och denna intervjuguide har använts som utgångspunkt i intervjuerna. (Se bilaga 2). Steinar Kvale och Svend Brinkman (2014) menar att en intervjuguide ofta finns med som stöd för forskaren under intervjun. Intervjuguiden är således i första hand ett stöd och frågorna måste inte ställas i en specifik ordning. Det är möjligt för intervjuaren att ställa följdfrågor och även att leda intervjupersonen tillbaka till det som är relevant utifrån studiens syfte. För att säkerställa att intervjufrågorna skulle ge den data i en analys som svarar mot studiens syfte genomfördes en testintervju. Denna testintervju gjorde att intervjufrågorna justerades och strukturerades om för att tydliggöra att de svarar mot syftet samt att renodla

bakgrundsfrågorna som finns i syftet att få intervjupersonerna att känna sig mer bekväma i intervjusituationen. De åtta genomförda intervjuerna har vi delat upp emellan oss och vi har

28 inte deltagit i varandras intervjuer utifrån att skapa ett mer avspänt samtalsklimat samt med hänsyn till tidsaspekten. Samtliga intervjuer tog cirka 30–45 minuter att genomföra och utifrån det rådande läget med restriktioner på grund av pandemin har samtliga åtta

intervjuer genomförts i form av digitalt videosamtal i Teams. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att det är alltmer vanligt förekommande att genomföra intervjuer digitalt. Att genomföra intervjuer digitalt kan spara både tid och resurser för forskaren som exempelvis inte påverkas av långt avstånd till den intervjuade. Detta lyfter Kvale och Brinkmann fram som en fördel. Denscombe (2016) menar att en negativ effekt av att intervjuer genomförs digitalt utan direkt visuell kontakt kan vara att det uppstår ett psykologiskt avstånd utifrån det långa fysiska avståndet. Samtliga åtta intervjuer av specialpedagoger som genomförts har under omständigheterna fungerat bra utifrån teknik och att intervjupersonerna har uppfattats som avslappnande trots en digital form av intervjun. Att genomföra intervjuer i form av videosamtal menar Denscombe (2016) möjliggör samma personliga interaktion som vid ett fysiskt möte. Att stora delar av samhället fått ställa om till digitala möten under det senaste året kan ha påverkat att våra intervjupersoner samt vi själva kände oss

avslappande med teknik samt denna form av digitala möten. Intervjupersonerna kan dessutom själva i en digital intervju välja själva var de vill att intervjun ska äga rum på sin arbetsplats eller hemma vilket kan ha inverkat på den avslappnade karaktären under intervjuerna. Denscombe (2016) menar att det är viktigt att den intervjuade ska känna sig till rätta och avslappande och därför är den första frågan viktig i intervjun vilken hänsyn har tagits till i utformningen av frågorna. De första frågorna i vår intervjuguide kan ses som kontrollfrågor men även frågor för att få intervjupersonerna att slappna av och börja prata om något välbekant som sin bakgrund som specialpedagog samt olika

handledningsuppdrag denne mött i sin yrkespraktik. En stimulerade fråga enligt Denscombe (2016) som får diskussionen att gälla något konkret.

Intervjupersonerna fick efter att ha tackat ja till intervju och en överenskommelse om tid avtalats mottaga ett missivbrev (se bilaga 1). I missivbrevet fanns det mer information om syftet med vår studie samt att deltagandet är frivilligt. Intervjuerna har spelats in efter muntligt samtycke av samtliga intervjupersoner och de inspelade intervjuerna lagras på ett USB minne som raderas efter en godkänd examination vilket är i enlighet med Örebro Universitets policy. Samtliga intervjupersoner har även tackat ja till att ta del av

29 syftet menar Kvale och Brinkman (2014) är upp till intervjuaren att ta ställning till inför intervjun.