I vår studie undersöker vi implementeringen av K3-regelverket och utifrån det empiriska materialet har vi utformat en trestegsmodell över implementeringsprocessen.
Då det finns brist på tidigare forskning kring hur en redovisningsstandard implementeras kan liknande studier göras på andra redovisningsförändringar.
Exempelvis kan studier utformas på ett sätt som kan utveckla modellen ytterligare.
Studien utgår från skillnader i implementeringsprocessen för att sedan urskilja om faktorerna struktur, bransch, historia, storlek, erfarenhet, ledarskap, motivation, revisor och intressenter, kan förklara varför implementeringsprocessen skiljer sig åt. En vidareutveckling av detta skulle kunna vara att fokusera på andra faktorer eller separera en faktor. Exempelvis separera faktorn intressenter och då mer detaljerat studera varje enskild intressent. Vi gjorde detta med faktorn revisor då vi separerade revisorer från intressenter. Genom att göra detta kan det vara lättare att se specifika skillnader som annars är svåra att urskilja. En annan vidareutveckling av studien skulle vara att basera faktorerna på andra teorier för att kunna se om ytterligare aspekter kan förklara skillnaderna i tillvägagångssättet vid implementeringen.
En annan idé kan vara att basera studien på ett annat urval. Exempelvis välja andra branscher än fastighets-, industri- och energibranschen. Genom att studera andra branscher kan det leda till ytterligare aspekter kring tillvägagångssättet vid implementeringen av redovisningsförändring. Då våra resultat indikerar mot att bransch var en dominerande faktor skulle det vara intressant att enbart studera företag inom en bransch för att kartlägga implementeringsprocessen på detaljnivå. Detta för att undvika att bransch påverkar andra faktorer som annars kan försummas. En ytterligare idé kan vara att undersöka företag i ett annat geografiskt område för att få andra perspektiv.
Avslutningsvis kan man göra en mer omfattande studie som inkludera fler intervjupersoner inom organisationen för att få en djupare förståelse från respektive företag. Detta skulle generera en ökad trovärdighet av studien då forskaren får fler perspektiv att tolka. Ett alternativ skulle även vara att studera redovisningsförändringen under och efter implementeringen. Det vill säga att studera hur företagen implementerar och effekterna av implementeringen. Detta för att se om det finns ett samband mellan hur företag väljer att implementera en redovisningsförändring och effekterna av den. En mer omfattande studie skulle därmed skapa en helhetsbild av företags implementeringsprocesser.
9 Referenser
Abrahamsson, G., Arnell, G. & Overud, M. (2011). Kan BFN:s K3-regelverk lyfta svensk redovisning? Balans, (3), ss. 42-44.
Ahmed, K. & Alam, M. (2012). The Effect of IFRS Adoption on the Financial Reports of Local Government Entities. Australasian Accounting Business & Finance Journal, 6, 3, ss. 109-120.
Albu, N. & Albu, C., N. (2012). Strategies for and Implications of the IFRS for SMEs Implementation in Emerging Economies. Comptabilités et innovations,
Grenoble.
Alon, A. (2013). Complexity and Dual Institutionality: The Case of IFRS Adoption in Russia. Corporate Governance: An International Review, 21, 1, ss. 42-57.
Amburgey, T., Kelly, D. & Barnett, W. (1993). Resetting The Clock: The Dynamics of Organizational Change and Failure. Administrative Science Quarterly, 38, 1, ss.
51-73.
Aubert, F. & Grudnitski, G. (2011). The Impact and Importance of Mandatory Adoption of International Financial Reporting Standards in Europe. Journal Of
International Financial Management & Accounting, 22, 1, ss. 1-26.
Barnett, W. & Freeman, J. (2001) Too Much of a Good Thing? Product Proliferation and Organizational Failure. Organization Science, 12, 5, ss. 539-558.
Beer, M., Eisenstat, R., A. & Spector, B. (1990). The Critical Path to Corporate Renewal. Boston: Harvard Business School Press.
Beer, M. & Nohria, N. (2000). Breaking The Code Of Change. Boston, Mass.: Harvard Business School, cop. 2000.
BFN (2004). Information: Ändrad inriktning på normgivningsarbetet (Dnr 28-04).
Stockholm: Bokföringsnämnden.
BFN (2010a). Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning (Dnr 07-30).
Stockholm: Bokföringsnämnden
BFN (2010b). Bilaga: Konsekvensutredning avseende nytt allmänt råd för upprättande av årsredovisning (Dnr 07-30). Stockholm: Bokföringsnämnden
BFN (2014). Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 - RR 29 och tillhörande URA 1 - URA 41. Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/radet/radet.aspx [2014-02-21]
BFNAR (2012:1). Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisnings och koncernredovisning. Stockholm: Bokföringsnämnden
Bischof, J. (2009). The Effects of IFRS 7 Adoption on Bank Disclosure in Europé.
Accounting In Europe, 6, 2, ss. 167-194
Bruzelius, L. & Skärvad, P. (2011). Integrerad Organisationslära. Lund:
Studentlitteratur AB
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. uppl. 2, Stockholm: Liber
Byard, D., Li, Y. & Yu, Y. (2011). The Effect of Mandatory IFRS Adoption on
Financial Analysts' Information Environment. Journal Of Accounting Research, 49, 1, ss. 69-96.
Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.
Chen, C., Danqing, Y. & Zili, Z. (2013). Externalities of Mandatory IFRS Adoption:
Evidence from Cross-Border Spillover Effects of Financial Information on Investment Efficiency. Accounting Review, 88, 3, ss. 881-914.
Christensen, H., Hail, L. & Leuz, C. (2013). Mandatory IFRS reporting and changes in enforcement. Journal Of Accounting & Economics, 56, ss. 147-177.
Coetzee, S. & Schmulian, A. (2013). The Effect of IFRS Adoption on Financial
Reporting Pedagogy in South Africa. Issues In Accounting Education, 28, 2, ss.
243-251.
Collin Yrjö, S-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. (2009).
Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations.
Critical perspectives on accounting, 20(2) ss. 141-174.
Connolly, C. & Hyndman, N. (2006). The actual implementation of accruals accounting: Caveats from a case within the UK public sector. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 19, 2, ss. 272-290.
Cushing, B.E. (1969). An Empirical Study of Changes in Accounting Policy. Journal Of Accounting Research, 7, 2, ss. 196-203.
Daske, H., Hail, L., Leuz, C. & Verdi, R. (2008). Mandatory IFRS Reporting around the World: Early Evidence on the Economic Consequences. Journal Of Accounting Research, 46, 5, ss. 1085-1142.
Dent, E. & Goldberg, S. (1999). Challenging Resistance to Change. Journal Of Applied Behavioral Science, 35, 1, ss. 25-41.
Dharan, B. & Lev, B. (1993). The Valuation Consequence of Accounting Changes: A Multi-Year Examination. Journal Of Accounting, Auditing & Finance, 8, 4, ss.
475-494.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited, Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Association, 48(2) ss. 147-160.
Donaldson, L. (2001). The Contingency Theory Of Organizations. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Eliasson, K. (2010). Remissyttrande: Upprättande av årsredovisning (K3). Stockholm:
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO.
Engström, S. (2007). Från folkvandringstid till Bokföringsnämnden, Balans, (10), ss.
42-45.
Eriksson, C. (2010). Upprättande av årsredovisning (K3). Bokföringsnämnden.
Tillgänglig:
https://www.deloitte.com/assets/Dcom-Sweden/Local%20Assets/Documents/se_Deloitte_Tax_Sthlm_Redovisning_bes kattning_BFN_101208_v2.pdf [2014-02-20]
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring. Malmö:
Liber.
Far (2011). Förtroendet för revisorer. En undersökning om hur stort förtroendet bland företagsledare, politiker och allmänhet. Tillgänglig:
http://www.far.se/PageFiles/2174/FORTROENDEUNDERSOKNINGEN.PDF [2014-03-01]
Fox, A., Hannah, G., Helliar, C. & Veneziani, M. (2013). The costs and benefits of IFRS implementation in the UK and Italy. Journal Of Applied Accounting Research, 14, 1, ss. 86-101.
Francis, J.R. (2004). What do we know about audit quality? British Accounting Review, 36, 4, ss. 345-368.
Fredelius, A. (2011). K3-reglerna dröjer - dags att förbereda sig, CFO World, 2011- 01-26. Tillgänglig: http://cfoworld.idg.se/2.13965/1.365270/k3-reglerna-drojer---dags-att-forbereda-sig/sida/1/1 [2014-01-28]
Garrido-Moreno, A. & Padilla-Meléndez, A. (2011). Analyzing the impact of knowledge management on CRM success: The mediating effects of
organizational factors. International Journal Of Information Management, 31, 5, ss. 437-444.
Gilley, A., Dixon, P. & Gilley, J. (2008). Characteristics of Leadership Effectiveness:
Implementing Change and Driving Innovation in Organizations. Human Resource Development Quarterly, 19, 2, ss. 153-169.
Ginsberg, A. & Abrahamson, E. (1991). Champions of Change and Strategic Shifts: The Role of Internal and External Change Advocates. Journal Of Management Studies, 28, 2, ss. 173-190.
Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. (2010). Principbaserad redovisning. Uppl.
4:1. Lund: Studentlitteratur.
Hall, G., Rosenthal, J. & Wade, J. (1993). How to Make Reengineering Really Work.
Harvard Business Review, Nov.-Dec. 1993.
Haller, A., Nobes, C., Cairns, D., Hjelström, A., Moya, S., Page, M. & Walton, P.
(2012) The Effects of Accounting Standards – A Comment. Accounting In Europe, 9, 2, ss. 113-125.
Hamberg, M., Paananen, M. & Novak, J. (2011). The Adoption of IFRS 3: The Effects of Managerial Discretion and Stock Market Reactions. European Accounting Review, 20, 2, ss. 263-288.
Hassan Al-Tamimi, H.A. (2008). Implementing Basel II: an investigation of the UAE banks' Basel II preparations. Journal Of Financial Regulation & Compliance, 16, 2, ss. 173-187.
Hawley, A. (1968). Human ecology. Ss. 328-37 in David L. Sills (ed.), International Encyclopedia of the Social Sciences. New York: Macmillan.
Hayes, J. (2007) The Theory And Practice Of Change Management. Basingstoke:
Palgrave.
Hellman, N. (2011). Soft Adoption and Reporting Incentives: A Study of the Impact of IFRS on Financial Statements in Sweden. Journal Of International Accounting Research, 10, 1, ss. 61-83.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D.I. (2012). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jermakowicz, E. & Gornik-Tomaszewski, S. (2005). The Brave New World of IFRS.
Financial Executive, 21, 9, ss. 52-54.
Jermakowicz, E. & Gornik-Tomaszewski, S. (2006). Implementing IFRS from the perspective of EU publicly traded companies. Journal Of International Accounting, Auditing And Taxation, 15, ss. 170-196.
Justitiedepartementet (2001). Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet.
(Regeringens proposition 2000/01:146). Stockholm: Regeringskansliet.
Knopf Brüde, K. & Knopf Brüde, T. (2013). Implementering av ledningsbeslut i
familjeföretag. Magisteruppsats, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet. Växjö:
Universitetet.
KPMG (2012). Nytt huvudregelverk om Årsredovisning och koncernredovisning (K3) från Bokföringsnämnden. Tillgänglig:
https://www.kpmg.com/SE/sv/tjanster/radgivning/Risk-Consulting/Documents/Nytt%20huvudregelverk%20om%20K3.pdf [2014-02-19]
Lawson-Body, A., Mukankusi, L., Willoughby, L. & Logossah, K. (2011). The Critical Success Factors For Public Sector CRM Implementation. Journal Of Computer Information Systems, 52, 2, ss. 42-50.
Lee, T. H., Ali, A. Md, & Bien, D (2009) Toward an Understanding of the Audit Expectation Gap. Journal of Audit Practice, 6 (1), ss. 7-35
Liao, Q., Sellhorn, T., & Skaife, H. (2012). The Cross-Country Comparability of IFRS Earnings and Book Values: Evidence from France and Germany. Journal Of International Accounting Research, 11, 1, ss. 155-184.
Lundqvist, P., Marton, J., Pettersson, A.K. & Rehnberg, P. (2008) IFRS Implementation in Listed Companies – Identification of Factors Leading to Inconsistent
Application. Conference paper. School of Business, Economics and Law, Gothenburg University.
McAdam, R. (2000). Quality models in an SME context: A critical perspective using a grounded approach. International Journal of Quality & Reliability Management.
Vol. 17 Iss: 3, ss.305 – 323.
Meyer, J. & Allen, N. (1991). A Three-Component Conceptualization of Organizational Commitment. Human Resource Management Review, 1, 1, s. 61.
Miller, S. (1997). Implementing Strategic Decisions: Four Key Success Factors.
Organization Studies, 18, 4, s. 577.
Mintzberg, H. (1978). The Structuring Of Organizations. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.
Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn: Oberoende, ansvar, sekretess. Stockholm:
Norstedts juridik
Morris, R., Gray, S., Pickering, J. & Aisbitt, S. (2014). Preparers' Perceptions of the Costs and Benefits of IFRS: Evidence from Australia's Implementation Experience. Accounting Horizons, 28, 1, ss. 143-173.
Moscariello, N., Skerratt, L. & Pizzo, M. (2014). Mandatory IFRS adoption and the cost of debt in Italy and UK. Accounting & Business Research, 44, 1, ss. 63-82.
Nadler, D., Shaw, R. & Walton, A.E. (1995). Discontinuous Change: Leading Organizational Transformation. San Francisco: Jossey-Bass.
Nilsson, P. (2010). K3 - allmänt råd eller vägledning? Balans, (11), ss. 37-39.
Oakland, J. & Tanner, S. (2007). Successful Change Management. Total Quality Management & Business Excellence, 18, 1/2, ss. 1-19.
Pautsch, G. (2014). Det obligatoriska valet, K2 eller K3? Tillgänglig:
http://www.startaforetag.nu/entreprenorskap/det-obligatoriska-valet-k2-eller-k3 [2014-01-28]
Pettigrew, A., Woodman, R. & Cameron, K. (2001). Studying Organizational Change and Development: Challenges for Future Research. Academy Of Management Journal, 44, 4, ss. 697-713.
PwC (2012). K3 i praktiken - Pwc:s handbok vid tillämpning av K3. Studentlitteratur och PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. uppl. 1.
Ruder, D., Canfield, C. & Hollister, H. (2005). Creation of World Wide Accounting Standards: Convergence and Independence. Northwestern Journal Of
International Law & Business, 25, 3, ss. 513-588.
Ryan, N., Williams, T., Charles, M. & Waterhouse, J. (2008) Top-down organizational change in an Australian Government agency. International Journal of Public Sector Management, Vol. 21 Iss: 1, ss. 26 – 44.
Sabatier, P., A. (1986). Top-down and Bottom-up Approaches to Implementation Research: A Critical Analysis and Suggested Synthesis. Journal of Public Policy, Vol. 6, No. 1, ss. 21-48.
Sandquist, E. & Sidorsson, C. (2006). Implementeringen av IFRS i fem svenska börsbolag: En jämförande studie av Aspiro, Sigma, PartnerTech, Nolato och Höganäs. Magister-/Kandidatuppsats, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.
Göteborg: Universitetet.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. 5. uppl., Harlow: Financial Times Prentice Hall
Scott, J. (1989). History in Crisis? The Others' Side of the Story. American Historical Review, 94, 3, s. 680.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Spector, B. & Beer, M. (1994). Beyond Total Quality Management Programmes.
Journal of Organizational Change Management, 7, nr.2.
Stensaker, I. & Meyer, C. (2012). Change experience and employee reactions:
developing capabilities for change. Personnel Review, 41, 1, ss. 106-124.
Stent, W., Bradbury, M. & Hooks, J. (2010). IFRS in New Zealand: effects on financial statements and ratios. Pacific Accounting Review, 22, 2, ss. 92-107.
Sucher, P. & Jindrichovska, I. (2004). Implementing IFRS: A Case Study of the Czech Republic. Accounting In Europe, 1, ss. 109-141.
Thompson, A., A., Jr. & Strickland, A., J. III (1992). Strategy Formulation and Implementation – Tasks of the General Manager. Boston: Irwin
Touron, P. (2005). The adoption of US GAAP by French firms before the creation of the International Accounting Standard Committee: an institutional explanation.
Critical Perspectives on Accounting, 16(6) ss. 851-873.
Trombetta, M., Wagenhofer, A. & Wysocki, P. (2012). The Usefulness of Academic Research in Understanding the Effects of Accounting Standards. Accounting In Europe, 9, 2, ss. 127-146.
Van de Ven, A. (1992). Suggestions for studying strategy process: A research note.
Strategic Management Journal, 1(3), ss. 169-188.
Van de Ven, A. (2007). Engaged scholarship: A Guide for Organizational and Social Research. Oxford: Oxford University Press.
Van de Ven, A. & Poole, M. (1995). Explaining Development and Change in Organizations. Academy of Management Review, 20(3), ss. 510-540.
Van Dijk, R. & Van Dick, R. (2009). Navigating Organizational Change: Change Leaders, Employee Resistance and Work-based Identities. Journal Of Change Management, 9, 2, ss. 143-163.
Walker, H., Armenakis, A. & Bernerth, J. (2007). Factors influencing organizational change efforts: An integrative investigation of change content, context, process and individual differences. Journal Of Organizational Change Management, 20, 6, ss. 761-773.
Warren, E.D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the Saliency of the professional identity, Group Decision and Negotiation, 18, ss.
41-56.
Weick, K. & Quinn, R. (1999). Organizational Change and Development. Annual Reviews in Psychology, 50, ss. 361-386.
Wilson, I. (2004). Implementing Basel II: A case study based on the Barclays Basel II preparations. Journal Of Financial Regulation & Compliance, 12, 4, ss. 297-306.
Wiśniewska, M. & Szczepańska, K. (2014). Quality management frameworks implementation in Polish local governments. Total Quality Management &
Business Excellence, 25, 3/4, ss. 352-366.
Wu, J. & Boateng, A. (2010). Factors Influencing Changes in Chinese Management Accounting Practices. Journal Of Change Management, 10, 3, ss. 315-329.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Upplaga 1:2. Malmö: Liber AB.
Zeghal, D., Chtourou, S. & Fourati, Y. (2012). The Effect of Mandatory Adoption of IFRS on Earnings Quality: Evidence from the European Union. Journal Of International Accounting Research, 11, 2, ss. 1-25.
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade stigar. Luleå Tekniska Universitet, kap 1-2, 5-7.
Bilaga 1 – Intervjuguide förstudie
1. Beskriv din bakgrund. Din arbetsroll på byrån, företag du arbetar mot?
a) Hur har du involverats i det nya K3-regelverket?
2. Vilka anser du är de mest väsentliga skillnaderna mellan de tidigare regelverken och K3?
3. Hur stor andel av era klienter tillämpar K3?
a) Hur många av dessa har frivilligt valt K3? Varför tror du de har valt K3?
4. Beskriv hur era klientföretags implementeringsprocess av K3 har sett ut.
a) Vilka skillnader finns det mellan företagen?
5. När började företagen implementera K3?
a) Vilka företag har implementerat det nya K3-regelverket?
b) Vilka företag började tidigt/sent, någon typ av företag?
c) Varför tror du de började tidigt/sent?
d) Har ni varit drivande för att få klienter att implementera tidigt?
6. Vilka fördelar och nackdelar kan finnas vid implementering av K3, a) sett utifrån företagens perspektiv?
b) sett utifrån ert perspektiv?
7. Beskriv hur företagen har engagerat sig kring implementeringen av K3 i företaget.
a) Beskriv er/byråns roll i företags implementeringsprocess.
8. Hur kan implementeringen av K3 påverka företagen?
a) Vilka åtgärder kommer företagen behöva göra?
9. Vem i dina klientföretag har inflytande över implementeringen?
10. Är det något du vill tillägga om implementeringen av K3?
Bilaga 2 – Intervjuguide
1. Beskriv din bakgrund (utbildning och tidigare arbete) och nuvarande arbetsroll i företaget.
2. Beskriv organisationen.
3. Hur tas beslut om redovisningsförändringar inom företaget?
4. Finns det någon som har ansvaret för implementeringen av K3?
5. Vad har företaget för inställning till det nya K3-regelverket?
6. Hur har årsredovisningen tidigare upprättats och enligt vilka regelverk?
7. Beskriv implementeringsprocessen av K3 (hur, vad, när, och varför).
8. Har företaget tidigare hanterat liknande implementeringar som denna?
9. Vilka utmaningar har ni stött på och vad kan de bero på?
10. Vilka förändringar är eller har varit mest krävande?
11. Vilka interna eller externa faktorer kan ha påverkat implementeringsprocessen?
12. Vilka anser ni er årsredovisning är till för?
13. Finns det något eller någon i företagets omgivning som påverkar eller har påverkat företagets implementeringsprocess?
14. Om en redovisningsförändring inträffar igen, skulle ni implementera på samma sätt?
15. Finns det någon annan betydelsefull aspekt i sammanhanget som du anser vara viktig att ta upp?
Bilaga 3 – Förteckning över redovisningsstandarder
BFN R1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader
BFN R4 Uppgift om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar BFNAR 2000:4 Redovisning av leasingavtal
BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter
BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
RR 1:00 Koncernredovisning
RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip RR 6:99 Leasingavtal
RR 9 Inkomstskatter
RR 12 Materiella anläggningstillgångar RR 15 Immateriella tillgångar
RR 24 Förvaltningsfastigheter
RR 27 Finansiella instrument: upplysningar och klassificering