Sammanfattning företag C

Företaget är ett familjeföretag och verkar inom industribranschen. Företaget har brutet räkenskapsår, första september till sista augusti. Målet är att vara klara med implementeringen hösten 2014. Det är vid intervjutillfället oklart om hur mycket företaget kommer att påverkas av det nya K3-regelverket. Företagets mål är att vara klara med komponentindelningen under våren 2014. Det är två personer från företaget som har varit på informationsmöte hos företagets revisorer.

– Fastighetsbranschen

– Företaget grundades år 1945 – 93 anställda

– Omsatte cirka 410 miljoner kronor år 2012

– Intervjuade ekonomichefen (hädanefter intervjuperson D)

Företag D 6.4

Presentation företag D.

6.4.1 Implementeringsprocessen

Företaget hade vid årsskiftet 2013/2014 genomgått en fusion vilket innebar att de båda företagen till tidpunkten för fusionen gjort implementeringen var för sig. Företagen var därmed tvungna att genomföra processen på liknande sätt för att underlätta sammanslagningen. Intervjupersonen har svårt att svara på om företaget genomgått någon liknande förändring som K3. Kanske i mindre skala men inte i klass med detta, då hen anser att detta är en stor förändring.

Intervjupersonen konstaterar att införandet av ett nytt regelverk varit på gång i flera år, men att det skjutits fram flera gånger. Det var först år 2012 som intervjupersonen fick reda på att ett nytt regelverk skulle tillämpas. Företaget har bland annat rådfrågat experter, bland annat inom branschorganisationen som tagit fram både bra information och utbildning enligt intervjupersonen. Hen berättar att företaget har utgått från denna vägledning då de planerat och utfört förändringen. Företag D började våren 2013 fundera över komponentindelningen vilket företaget anser som den mest krävande förändringen. Intervjupersonen upplever att tillvägagångsättet vid implementeringen varit fri, det har inte varit någon som säger specifikt hur det ska se ut. På grund av att företaget har systerföretag har bolagen försökt att samarbeta för att använda liknande komponentuppdelning.

Information kring regelverket har företag D hämtat från branschorganisationen, redovisningsexperter och företagets revisionsbyrå. Intervjupersonen berättar att de har haft utbyte med revisorer men att det framför allt är branschorganisationen som har varit drivande. Branschorganisationen har bland annat visat exempel på hur företag som frivilligt valt att tillämpa komponentavskrivning tidigare gjort. De har också utformat en broschyr i samarbete med redovisningsexperter, som ska vara vägledning vid komponentindelningen. Sedan har företaget anpassat denna modell till företagets

förutsättningar. De har även reflekterat över hur de har gjort innan och hur det kommer att se ut i framtiden gällande komponentavskrivningen. Intervjupersonen menar att revisorerna inte direkt gett någon vägledning.

“Det är god redovisningssed som utvecklas bland företagen.”

Det var först sommaren 2013 som företaget praktiskt började planera processen. Vid implementeringen valde företaget att hyra in en extra person via ett bemanningsföretag.

Denna person började under hösten 2013 och agerade som en extra resurs. Exempelvis hjälpte hen företag D med det praktiska arbetet, såsom lägga in det nya anläggningsregistret i företagets system och föra in information i systemen.

Anläggningstillgångarna skulle först delas upp i byggnader och sedan i komponenter.

Processen var tidskrävande och skapade administrativt arbete. Företaget är inte klara med genomgången av anläggningsregistret vid intervjutillfället. Intervjupersonen kommenterade också att företaget måste upprätta en årsredovisning för jämförelseåret 2013 vilket innebär att de måste räkna om ingående balans. Därför måste företaget också gå igenom underhållsprojekten som de har haft under 2013. De måste alltså systematiskt gå igenom och korrigera bokföringen. Intervjuperson D menar att de måste göra detta innan företagets tertiärbokslut, den sista april.

Den förändring som har varit mest krävande är komponentavskrivning. På grund av att företag D verkar inom fastighetsbranschen är företagets viktigaste tillgång deras fastigheter. Under hela processen har ekonomiavdelningen haft ett nära samarbete med fastighetsavdelningen. Intervjupersonen menar att det framför allt är de som kan företagets fastigheter och hjälpte till att utforma modellen som behövdes för komponentindelningen. När fastighetsavdelningen i framtiden gör stora underhållsprojekt måste de nu reflektera över hur komponenterna ska delas upp vilket påverkar planeringen och budgeten. Andra förändringar är exempelvis marknadsvärderingen. Företaget har tidigare marknadsvärderat fastigheterna enligt en egen modell, men nu ska även det totala marknadsvärdet för företaget redovisas i not.

Intervjupersonen upplever att det finns en osäkerhet kring hur de ska planera kommande år med hänvisning till det nya regelverket.

Intervjuperson D upplever att företaget varit ute i god tid inför implementeringen. Hen har också haft kontakt med andra bolag inom branschen som inte har kommit lika långt.

Eftersom företaget började så pass tidigt upplever intervjupersonen att företaget inte har

haft något problem med BFNs utsatta tidsram. Men hen påpekar att processen är en extra arbetsuppgift och att det löpande arbetet ska fortgå plus att företaget precis genomgått en fusion. Intervjupersonen säger att företaget har utsatta deadlines då vissa arbetsuppgifter måste vara klara vilket också personalen är medvetna om. Det är framför allt utefter dessa mål personalen arbetar. Men eftersom företaget genomfört den mest administrativa delen, komponentindelningen, känner de sig inte stressade inför det som är kvar av implementeringsprocessen. Intervjupersonen poängterar att företaget inte har något val med att tillämpa regelverket utan att de är tvungna att genomföra implementeringen under den utsatta tidramen.

Avslutningsvis menar intervjuperson D att år 2014 blir en prövning, företaget får pröva sig fram och sedan reflektera över hur det blev. Om två-tre år har företaget kommit in i detta och då kanske de tycker att det var en bra utveckling inom redovisningsområdet.

Intervjuperson D hävdar att företaget skulle implementera på samma sätt om en liknande förändring skulle inträffa. De skulle vara ute i god tid, planera hur företaget skulle göra och framför allt fundera över hur det påverkar redovisningen samt göra flerårsanalyser. Intervjupersonen avslutar med att säga att det är spännande med förändringar, det blir en utmaning för företaget och de anställda.

“Förhoppningsvis leder detta till det bättre, en mer rättvisande bild.”

6.4.2 Organisation

Företag D grundades år 1944 och är ett kommunalt fastighetsbolag i södra Sverige och ingår i en koncern med flera systerföretag. Företaget hade 93 anställda varav sex stycken arbetade på ekonomiavdelningen. Omsättningen var cirka 410 miljoner kronor år 2012. Intervjupersonen anser att företaget har majoritetsandelen av marknaden i orten men att de på senare år har sålt en del fastigheter till privata fastighetsbolag.

Beslut kring förändringar diskuteras ofta på ledningsgruppnivå. Intervjupersonen säger att det är ekonomiavdelningen som beslutar om implementeringsprocessen planering och genomförande. Om det är stora förändringar måste besluten fattas i styrelsen.

Intervjuperson D poängterar att K3 inte var ett beslut som fattades av styrelsen utan det fördes mer en diskussion för att informera om hur företagets redovisning skulle påverkas. Andra större beslut kan ske på moderbolagsnivå såsom investeringsbeslut.

Företag D har tidigare upprättat årsredovisningen enligt Bokföringsnämndens allmänna råd och Årsredovisningslagen. Tillvägagångsättet har varit traditionellt, ekonomiavdelningen har upprättat redovisningen efter rutinmässiga steg.

Intervjupersonen säger att branschorganisationen framhöll att det skulle bli en mer rättvisande bild av redovisningen, men intervjupersonen är tveksam till detta. Hen menar att om företaget genomför denna förändring blir det ingen större förändring rent avskrivningsmässigt, det vill säga totalt sätt blir det ingen skillnad. Företagets generella inställning är att det blir mer administration eftersom det är ett nytt tankesätt. Hen upplever att företaget har känt en viss osäkerhet kring hur det kommer att påverka deras redovisning. Ekonomiavdelningen har också upplevt mer administration och de har också funderat på hur det kommer att påverka ekonomin i framtiden. Det finns också en osäkerhet kring hur företaget praktiskt ska tillämpa regelverket.

6.4.3 Människor

Totalt har företaget 93 anställda varav ekonomiavdelningen består utav sex personer samt en extra inhyrd person. Det är framför allt intervjupersonen och två personer till som involveras i implementeringsprocessen förutom den extra resursen. Därutöver är cirka en till två personer från fastighetsavdelningen som också involveras.

Intervjuperson D har arbetat som ekonomichef på företaget i fem och ett halvt år.

Personen har studerat ekonomutbildningen med inriktning redovisning och har därefter bland annat arbetat på skatteverket, ekonomiavdelningar och innan nuvarande tjänst har hen arbetat som ekonomichef inom energibranschen. Intervjupersonen funderar över vad förändringen kommer att innebära, mer administration till vilken nytta. Hen upprepar att det är ett nytt sätt att se på redovisningen och att det är nytt för alla aktörer.

Intervjupersonen har det övergripande ansvaret över implementeringsprocessen.

Personen har inte tidigare varit med om en liknande förändring men hen ger exempel på en tidigare tjänst i ett företaget som ingick i en stor internationell koncern. Vid redovisningsarbetet i dessa komplexa organisationer kan det uppkomma problematik mellan svenska och internationella regler då exempelvis skatter och pensioner måste anpassas till de nationella reglerna.

6.4.4 Omgivning

Intervjupersonen anser att företagets årsredovisning är till för företagets kunder, hyresgästerna. Andra som kan ha intresse av redovisningen kan vara ägarna, långivarna

– Fastighetsbranschen

– Företaget grundades år 1942 – 137 anställda

– Omsatte cirka 590 miljoner kronor år 2012

– Intervjuade redovisningschefen (hädanefter intervjuperson E)

och allmänheten i stort. Intervjupersonen säger att dessa intressenter inte har påverkat implementeringsprocessen. Men att branschorganisationen har varit pådrivande med bland annat att företaget ska samarbeta med teknikerna i bolaget eftersom det är de som besitter kunskapen om fastigheterna. Företag D anlitar en av de större revisionsbyråerna men intervjupersonen menar att revisorn inte har påverkat processen.