Studien har gett intressanta synvinklar utifrån det specifika lärosätets organisering och ledarskap. Det hade varit intressant att bredda framtida studier till att innefatta fler lärosäten och liknande fakulteter för att jämföra vilka institutionella och individuella motstånd som kan identifieras gällande jämställdhetsintegrering samt hur lärosätets organisering och
ledarskapets påverkar strategin. Detta bör med fördel göras genom kvalitativa intervjuer, likt denna studie, för att kunna urskönja explicit och implicit motstånd hos akademiska chefer som kan ha en påverkan på policyn om jämställdhetsintegrering och på vilket sätt akademiska chefer och andra som arbetar med ledningsarbete inom akademin omfamnar policyn.
47
Referenser
Alnebratt, K. and Rönnblom, M. 2016. Feminism som byråkrati: jämställdhetsintegrering som strategi. Stockholm: Leopard.
Alvesson, M. 2015. Organisationskultur och ledning 3., [omarb.] uppl. Malmö: Liber.
Alvesson, M. and Sköldberg, K. 2017. Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. and Sveningsson, S. 2019. Organisationer, ledning och processer Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Amundsdotter, Eva., Ericson, Mathias., Jansson Ulrika., Linghag, Sophie.,.2015. Motstånd och strategier i jämställdhetsarbete. Karlstads universitet. Universitetstryckeriet, Karlstad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:868851/FULLTEXT01.pdf
Bacchi, C.L. 2009. Analysing policy : what’s the problem represented to be? . Frenchs Forest, N.S.W: Pearson.
Bryman, A. and Nilsson, B. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder tredje upplagan.
Stockholm: Liber.
Christensen, T. and Ivarsson Westerberg, A. 2005. Organisationsteori för offentlig sektor 1.
uppl. Malmö: Liber.
Dahlerup, D. (2017). Politik och kön - feministiska perspektiv på statsvetenskap. L.
Danell, R. and Hjerm, M. 2013. Career prospects for female university researchers have not improved. Scientometrics. 94(3), pp.999–1006.
Díaz González, Olga Sofía (2001) Gender and Change in the Organisational Culture: Tools to Construct a Gender-Sensitive Organisation (Eschborn: Deutsche Gesellschaft für Technische Zusammenarbeit)
Eaton, A.A., Saunders, J.F., Jacobson, R.K. and West, K. 2020. How Gender and Race
Stereotypes Impact the Advancement of Scholars in STEM: Professors’ Biased Evaluations of Physics and Biology Post-Doctoral Candidates. Sex roles. 82(3-4), pp.127–141.
Ekonomistyrningsverket. 2020. Regleringsbrev 2021 Myndighet universitet och högskolor.
Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=21362
Europarådet 1998. Conceptual Framework, Methodology and Presentation of Good
Practices: Final report of Activities of the Group of Specialists on Mainstreaming. Council of Europé, Strasbourg.
48
Freidenvall, Lenita (2011). Bakom lyckta dörrar – politisk nominering och feministisk nyinstitutionell teori. I: Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red.) (1997). Politik och kritik:
En feministisk guide till statsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. ss. 135-155.
Freidenvall & M. Jansson (Red.), När svenska partier blev ”feminister” – om skillnader i dansk och svensk jämställdhetsdebatt Lund: Studentlitteratur. ss. 193–212.
Graneheim, U.. and Lundman, B. 2004. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today. 24(2), pp.105–112.
Hayek, F.A. von, Ahlström, B. and Ljungberg, C.J. 1999. Frihetens grundvalar 1. pocketuppl.
Stockholm: Timbro.
Hill, M.J. (Michael J. and Winqvist, T. 2007. Policyprocessen 1. uppl. Malmö: Liber.
Jordansson, B. and Peterson, H. 2019. Jämställdhetsintegrering vid svenska universitet och högskolor. Det politiska uppdraget återspeglat i lärosätenas planer. Kvinder, Køn og Forskning. 28(1-2), p.58–.
Jämställdhetsmyndigheten, 2021. Jämställdhetsintegrering. Angered:
Jämställhetsmyndigheten.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhetsintegrering/jamstalldhetsintegrering Jämställdhetsmyndigheten, 2020. Slutredovisning av jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet – programperioden 2016-2019. Angered: Jämställdhetsmyndigheten.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/files/2020/04/Jämställdhet-i-akademin-2020.pdf Jämställ. 2013. Ordlista. https://www.jamstall.nu/fakta/ordlista/
Kanter, R. (1977). Men and women of the corporation (2. pr.). Basic Books.
Kenny, M. and Mackay, F. 2009. Already Doin’ It for Ourselves? Skeptical Notes on Feminism and Institutionalism. Politics & gender. 5(2), pp.271–280.
Leo-Rhynie, E. (1999). Gender mainstreaming in education: A reference manual for government and other stakeholders. Gender management system series. Commonwealth Lindholm, K. and Callerstig, A.-C. 2011. Det motsägelsefulla arbetet med
jämställdhetsintegrering. Tidskrift för genusvetenskap. (2/3), pp.79–96.
Lombardo, E. and Mergaert, L. 2013. Gender Mainstreaming and Resistance to Gender Training: A Framework for Studying Implementation. NORA : Nordic journal of women’s studies. 21(4), pp.296–311.
Longwe, S.H. 1997. The evaporation of gender policies in the patriarchal cooking pot.
Development in practice. 7(2), pp.148–156.
Lundquist, L. 1992. Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
49
Madison, G. 2019. Explicating Politicians’ Arguments for Sex Quotas in Sweden: Increasing Power and Influence Rather Than Increasing Quality and Productivity. Frontiers in
communication. 4.
Mergaert, Lut (2012), ‘The Reality of Gender Mainstreaming Implementation. The Case of the EU Research Policy’, Radboud Universiteit Nijmegen
https://repository.ubn.ru.nl/bitstream/handle/2066/93602/93602.pdf?sequence=1&isAllowed=
y
Mergaert, L. and Lombardo, E. 2014. Resistance to implementing gender mainstreaming in EU research policy. European integration online papers. 18.
Moors, A.C., Malley, J.E. and Stewart, A.J. 2014. My Family Matters: Gender and Perceived Support for Family Commitments and Satisfaction in Academia Among Postdocs and Faculty in STEMM and Non-STEMM Fields. Psychology of women quarterly. 38(4), pp.460–474.
Norén, K. and Wallin, M. 2018. Akademisk chef : hur fungerar det? Upplaga 1. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, E.J. and Stilhoff Sörensen, J. 2020. What Price Equality? The Academic Cost of Government Supervised Gender Mainstreaming at Swedish Universities. Societies (Basel, Switzerland). 10(4), p.87–.
Parker, M. 2000. Organizational culture and identity : unity and division at work . London:
SAGE.
Patel, R. and Davidson, B. 2019. Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Pitton, V.O. and McKenzie, M. 2020. What moves us also moves policy: the role of affect in mobilizing education policy on sustainability. Journal of education policy., pp.1–21.
Regeringskansliet, 2021. Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. Stockholm:
Regeringskansliet. 2019. Regleringsbrev - så funkar det. [Video]..
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/regleringsbrev-for-2020/infofilm-regleringsbrev---sa-funkar-det/
Regeringskansliet, 2021.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhetsintegrering/sarskilt-stod-till-larosaten-myndigheter. Stockholm:
Rönnblom, M. (2017). Politik och kön - feministiska perspektiv på statsvetenskap. L.
Freidenvall & M. Jansson (Red.), Jämställdhetsintegrering Lund: Studentlitteratur. ss. 135–
146.
Seierstad, C. and Healy, G. 2012. Women’s equality in the Scandinavian academy: A distant dream? Work, employment and society. 26(2), pp.296–313.
50
Tinnerholm Ljungberg, H. (2017). Politik och kön - feministiska perspektiv på statsvetenskap.
L. Freidenvall & M. Jansson (Red.), Familjen är omöjlig. Lund: Studentlitteratur. ss. 79–94.
UKÄ 2020. Universitet och högskolor. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor.html
UKÄ, 2020 Så styrs högskolesektorn. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/sa-styrs-hogskolesektorn.html
UNESCO. 2003. UNESCO’s gender mainstreaming implementation framework 2002–2007, Paris: UNESCO. http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001318/131854e.pdf
Universitetskanslersämbetet (UKÄ). (21 december 2017). Kvinnornas universitetshistoria.
Stockholm: Universitetskanslersämbetet.https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html
Universitetskanslersämbetet (2020). Universitet och högskolor, årsrapport 2020. Stockholm:
Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/download/18.13d29c3f172ea949c23130db/1597823121709/UKÄs%20År srapport%202020.pdf
Universitetskanslersämbetet (2020). Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017–
2019. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/download/18.224b0bb7171ac322a8ee693/1591250510175/rapport-2020-06-04-Uppföljning%20av%20rekryteringsmål%20för%20professorer%202017-2019.pdf
Utbildningsdepartementet, 2016. Ministern: 2030 ska hälften av de nya professorerna vara kvinnor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/05/2030-ska-halften-av-de-nya-professorerna-vara-kvinnor/
Utbildningsdepartementet, 2020. Nya styrelser för 30 universitet och högskolor. Stockholm:
Universitetskanslersämbetet.https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/nya-styrelser-for-30-universitet-och-hogskolor/
Unterhalter, E. and North, A. 2010. Assessing gender mainstreaming in the education sector:
depoliticised technique or a step towards women’s rights and gender equality? Compare.
40(4), pp.389–404.
Vetenskapsrådet, 2021. Hur jämställt är det i högskolan, kvinnors och mäns förutsättningar att bedriva forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2021-06-16-hur-jamstallt-ar-det-i--hogskolan-kvinnors-och-mans-forutsattningar-att-bedriva-forskning.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Walby, S. 2005. Gender Mainstreaming: Productive Tensions in Theory and Practice. Social politics. 12(3), pp.321–343.
51
Williams, D. A., J. B. Berger, and S. A. McClendon. 2005. Toward a Model of Inclusive Excellence and Change in Postsecondary Institutions [Online]. Washington, DC: Association American Colleges and Universities. Hämtad 10 april 2021.
Winroth, K. (1999). När management kom till advokatbyrån: om professioner, identitet och organisering . BAS.
World Health Organisation. 2009. Women and health, Geneva: World Health Organisation.
Wittbom, E. 2018. Jämställdhetsintegrering med styrning bortom New Public Management.
Tidskrift för genusvetenskap. (2/3), pp.91–114.
Wittung-Stafshede,Pernilla. Akademin i Sverige är inte så jämställd som du tror. Tidningen Curie. 16 maj. https://www.tidningencurie.se/debatt/akademin-i-sverige-ar-inte-sa-jamstalld-som-du-tror/
52
Bilaga 1: Missivbrev
Förfrågan om att delta i en studie om jämställdhetsintegreringsuppdraget Jag läser sista terminen på masterprogrammet i ledarskap och organisation vid Umeå universitet. Jag skriver för närvarande en uppsats med syfte att studera hur nyckelaktörer på Umeå universitet förstår, tolkar och prioriterar det uppdrag som regeringen har gett lärosätet vad gäller jämställdhetsintegrering.
Jag har tänkt genomföra intervjuer med personer som anses vara viktiga vad gäller att implementera uppdraget på lärosätet för att skapa en djupare förståelse kring hur uppdraget upplevs. Jag planerar att dessa intervjuer kommer att genomföras under vecka 15–16 och varje enskild intervju beräknas ta max 60 minuter. Intervjuerna kommer att genomföras via videomöte på Zoom där vi gemensamt kommer överens om en passande tidpunkt.
Den information som samlas in via intervjun kommer ingen annan än jag som student och min handledare ta del av. I uppsatsen kommer jag att avidentifiera de personer jag intervjuat och jag kommer ej heller ange universitetets namn.
Min förhoppning är att denna uppsats ska kunna hjälpa lärosätena i sitt vidare arbete kring uppdraget om jämställdhetsintegrering. Med bakgrund av detta så undrar jag om du utifrån din roll som X kan ställa upp på en intervju.
Om du har frågor eller funderingar så får du gärna kontakta mig.
Hanna Lundin Jernberg (kontaktuppgifter)
Om du har frågor eller funderingar kan du även kontakta min handledare Katarina Roos (kontaktuppgifter)
53
Bilaga 2: Exempel på intervjufrågor
Berätta väldigt kort om din bakgrund/yrkeserfarenhet?
Berätta kort om din nuvarande roll?
Vad har du för arbetsuppgifter/ansvarsområden? Beskriv kortfattat.
Nu ska vi komma till det här med jämställdhetsintegrering och lärosätets arbete med uppdraget. På vilket sätt i ditt arbete kommer du i kontakt med uppdraget?
Vilken roll har du i det uppdraget?
Hur kommer det sig att du fick det uppdraget?
Har ni tittat på hur andra lärosäten gör vad gäller ansvaret i uppdraget?
Hur har ni fördelat ansvaret?
Hur har lärosätet arbetat med jämställdhetsintegrering fram till nu? Hur har processen sett ut?
Inom vilka delar av processen har du (organisationen/verksamheten du representerar) varit delaktig? Fakulteterna?
Delegerade du uppdraget/delar av uppdraget till någon?
Hur tänkte ni?
Hur gjorde ni?
Hur tänker du kring det?
Hur säkerställer du i din roll att uppdraget uppfylls?
Upplever du att det finns något problem i uppdraget?
Hur hanterar du uppdraget utifrån konkurrensen med andra uppdrag?
Upplever du att det finns tvetydigheter i uppdraget eller i den lokala handlingsplanen?
Vad skulle behöva förändras för att det ska kunna fungera bättre/prioritera det mer etc?
54
Vilka faktorer försvårar implementering av jämställdhetsintegrering på universitetet?
Har det funnits frågor som olika parter inte varit eniga om generellt gällande handlingsplanen?
Myndighetens autonomi:
Jämställdhet som ett värde, står det i konflikt med några andra värden? Ex akademisk frihet?
Problematisera, hur viktigt är det i förhållande till andra värden. Ex forskares autonomi.
Vad tänker du om jämställdhetsintegreringen som projekt och krav? (Regleringsbrevet)
Vem/eller vilka tycker du att jag ska prata med härnäst?
Får jag ställa kompletterande frågor till dig om det finns sådana i efterhand?