- Tydliga manifestationer av motstånd som kan observeras under implementering av en jämställdhetsintegrering är inte nödvändigtvis signaler om fientlighet mot
jämställdhet utan kan vara tecken på en oförmåga hos aktörerna.
- Om aktörernas oförmåga förekommer i mer generell skala är detta en sannolik indikator på att det existerar ett institutionellt motstånd mot jämställdhetsintegrering
Motivering av val av teoretiskt ramverk och teoretiska utgångspunkter
Utifrån det som presenterats i detta avsnitt så bedöms feministisk institutionell teori med fokus på manifestationer av motstånd att vara lämpligt med anledning av studiens syfte och frågeställningar, liksom att applicera på studiens resultat och författande av analys. Detta för att teorin bidrar till att skapa förståelse för hur individuella och institutionella motstånd samspelar och hur de kan försvåra förutsättningarna för att implementera
jämställdhetsintegrering inom lärosätet.
Metodval för datainsamling och analys
I detta avsnitt kommer uppsatsens metodval att presenteras. De förstå två underrubrikerna beskriver vilken typ av studie som genomförs i denna uppsats. Det redogörs vilka val som gjorts och utifrån vilka metoder dessa grundar sig på samt hur det empiriska materialet har inhämtats. Det redogörs även kring valet av informanter till studien och hur valet gått till.
Sedan följer en underrubrik kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt ett avsnitt om forskningsetiska aspekter.
24 Intervjuer
Studien genomfördes som en kvalitativ studie och baserades på semistrukturerade intervjuer med elva informanter på ett lärosäte i Sverige. Syftet med kvalitativa intervjuer är att
upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något (Patel & Davidson 2019), i detta fall om informanternas livsvärld eller uppfattning vad gäller policyn om
jämställdhetsintegrering. Detta innebär att den som intervjuar inte kan avgöra vad som är det
”sanna” svaret på en fråga som ställs till informanten och på så sätt är valet av kvalitativa intervjuer med koppling studiens syfte och frågeställningar genomsyrat av ett induktivt arbetssätt (ibid). Intervjuerna kommer utföras i semistrukturerad form vilket innebär att forskaren för en lista över specifika teman som ska beröras och där intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren. Frågorna kan komma i bestämd eller obestämd ordning (ibid) och tillvägagångssättet för att skriva en intervjuguide i denna studie kommer att utformas utifrån vilken tjänstefunktion informanterna har.
Förberedelserna för en kvalitativ intervju kan ske genom att börja med pilotintervjuer, studiebesök eller deltagande observation för att orientera sig och successivt kunna utveckla underlag för den egentliga intervjustudien. I denna studie har pilotintervju skett med en dekan för en fakultet samt en chef inom förvaltningen. Mailkonversationer för att inhämta underlag för att utforma studiens syfte och frågeställningar har även skett med prodekaner samt tjänstefunktioner inom verksamhetsstöd.
Abduktiv ansats
Studien utgick från en abduktiv forskningsansats som innebär en kombination av induktion och deduktion man som forskare kombinerar teori och empiri tillsammans. Exempelvis; Som ett första steg utifrån ett enskilt fall formulerar forskaren ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet, det vill säga ett förslag till en teoretisk djupstruktur (Patel & Davidson 2019).
Detta steg är induktivt. I nästa steg prövas denna hypotes eller teori på nya fall och detta steg är således deduktivt. Vad som då händer är att den ursprungliga hypotesen eller teorin kan utvecklas och utvidgas för att bli mer generell. Abduktion kan generellt sett anses vara induktivt i sitt synsätt men Bryman (2018) menar att det är värt att skilja mellan dessa
begrepp genom att abduktionen förlitar sig till förklaring och förståelse av deltagarnas synsätt och perspektiv.
25
Genom att använda sig av en abduktiv ansats så låser sig heller inte forskaren i så hög grad vilket kan bli fallet när forskaren arbetar uteslutet induktivt eller deduktivt (ibid).
Då denna studie inriktade sig mot att studera vilka typer av motstånd mot
jämställdhetsintegrering som kan identifieras och hur dessa manifesteras samt med vilka konsekvenser så anses den abduktiva forskningsansatsen lämpa sig väl för detta.
Urval
Intervjuerna genomfördes utifrån ett så kallat snöbollsurval- eller kedjeurval. Det innebär att forskaren i urvalsprocessen initialt får kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för studien och använder därefter dessa för att få kontakt med ytterligare
informanter (Bryman 2018). Detta tillvägagångssätt är vanligt och lämplig inom kvalitativa studier (Patel & Davidson 2019). I denna studie har urvalet varit akademiska chefer på central-, fakultet- och institutionsnivå på ett lärosäte i Sverige. Baserat på vad som framkom i intervjuerna och utifrån tidsutrymmet så kunde fler personer inom lärosätet att bli aktuella helt i enlighet med ett snöbollsurval. Detta inbegriper intervjuer med olika tjänstemän så som samordnare och lärosätets personalchef inom förvaltningen som kunde bidra med värdefull information om arbetet med jämställdhetsintegrering. I studien deltog totalt 11 informanter, åtta män och tre kvinnor. Informanterna kontaktades via mejl med en förfrågan om att delta i studien. Urvalet vad gäller fakultet- och institutionsnivå har varit en STEM-fakultet i enlighet med studiens syfte. Varje intervju har varit 60–80 minuter lång och dessa har genomförts både fysiskt och digitalt beroende på vad informanten har föredragit med åtanke av existerande Covid-19 pandemi.
Insamling och bearbetning av material
För att söka relevant forskning och vetenskapliga artiklar i relation till studiens syfte och frågeställningar så har det använts databaser som SocINDEX, Google Scholar samt Umeå universitetsbiblioteks egen sökmotor. Sökorden som användes var exempelvis gender mainstreaming, gender equity, higher education, academia, STEM, female professor, jämställdhetsintegrering etcetera. För att säkerställa en viss kvalité av den insamlade
forskningen så innefattade det att artiklarna skulle vara peer-reviewed samt helst publicerade under det senaste decenniet. Initialt fokuserades det på att hitta forskning generellt om
26
jämställdhetsintegrering för att sedan fokuseras tillsammans med myndigheter till att slutligen fokusera på jämställdhetsintegrering tillsammans med STEM. För att urskilja vilka artiklar som var relevanta för uppsatsen så lästes sammanfattningar igenom. Vidare så användes även artiklar som funna artiklar refererade till om de visade sig ha relevans utifrån studiens syfte.
Resultatet i studien baseras på intervjuer med elva informanter som återfinns på central-, fakultet- och institutionsnivå inom universitetet och inbegriper policyaktörer såsom rektorer, dekan, prefekt men även tjänstefunktioner inom förvaltningen såsom personalchef,
samordnare av jämställdhetsintegreringen etcetera. Valet att även intervjua personer inom förvaltningen motiveras av skälet att de bedöms viktiga för att bland annat förstå hur arbetet med implementeringen av jämställdhetsintegreringen har planerats.
Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys har tillsammans med det teoretiska ramverket använts för att analysera empirin. Kvalitativ innehållsanalys är en metod som är lämplig för att analysera innehåll i texter som utifrån kategorier som utformats i förväg (Bryman 2018). Metoden lämpar sig även väl för att analysera manifest och latent innehåll i texter och i fallet för denna studie, intervjumaterialet, efter att de har transkriberats. Metoden fokuserar på ämnet och sammanhanget och betonar skillnader och likheter inom koder och kategorier (Bryman 2018;
Graneheim och Lundman 2004). Detta gör att det skapar en lämplig kombination med det teoretiska ramverket för att undersöka explicit och implicit motstånd vad gäller
jämställdhetsintegrering.
Tillvägagångssättet i en kvalitativ innehållsanalys är att: 1. Identifiera meningsbärande enheter efter upprepad genomläsning av datamaterialet. 2. De meningsbärande enheterna går igenom en kondensering och koncentreras till olika koder. 3. Koderna sammanfattas till subkategorier och kategorier utifrån vad forskaren i förväg bestämt vad som är av intresse. 4.
Utifrån kategorierna växer sedan teman fram, vilket sammanfattar innehållet i texten på en högre nivå och hur olika aspekter av det som undersöks förhåller sig till varandra. (Bryman 2018; Graneheim och Lundman 2004).
27 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
De vetenskapsteoretiska utgångspunkter som studien utgick från är fenomenologin och
hermeneutiken. Fenomenologin är en filosofisk inriktning som befattar sig med frågan om hur individer skapar mening i den värld de lever i och framför allt hur filosofen ska sätta sina egna förutfattade meningar inom parentes när det gäller att förstå den världen (Bryman 2018).
De samhällsvetare som befattar sig med fenomenologin lägger tyngdpunkt på det starka fenomenologiska draget att det är forskarens uppgift att skaffa sig tillgång till människors idéer om ”sunt förnuft” och på grundval av det tolka deras handlingar och sociala värld utifrån deras perspektiv (ibid).
Inom hermeneutiken utgör förförståelsen en naturlig utgångspunkt i tolkningsprocessen fram mot förståelse. I detta sammanhang ingår såväl forskarens teoretiska kunskaper som
subjektiva och känslomässiga erfarenheter som en naturlig del för att kunna genomföra en kvalitativ intervju. Här finns en gradvis skillnad mellan hermeneutiska forskare som anser att man inte kan bortse från förförståelsen och de som arbetar med mera empirinära ansatser vilka antar att forskaren kan ”sätta parantes” kring sin förförståelse. Om forskaren kan göra detta krävs det dock av denne att i möjligaste mån bli medveten om sin förförståelse av denne att i möjligaste mål bli medveten om sin förförståelse så att denna färgar den kvalitativa intervjun i så låg grad som möjligt (Patel & Davidson 2019).
Min förförståelse för ämnesområdet i denna studie är att jag som tidigare
studentkårsordförande på ett lärosäte fick en djup inblick i lärosätets organisation, dess struktur och organisation. På så sätt finns en viss förförståelse och det måste jag som forskare å ena sidan vara medveten om så att den inte färgar och påverkar de kvalitativa intervjuerna i studien. Å andra sidan kan man tänka att den förförståelse som jag har vad gäller lärosäten och dess styrning vara till en fördel i intervjuerna för att få informanter att känna förtroende för mig samt kan berätta saker utan att behöva förklara i detalj. Detta är något som många utifrån externt upplever problematiskt när de ska studera eller samarbeta med ett lärosäte i en viss kontext då lärosäten har en organisation och hierarki som är unik och inte helt enkelt att förstå sig på.
28 Forskningsetiska aspekter
Studien utgick och förhöll sig till Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer gällande de etiska aspekter som ska tas i beaktning vid forskning. De fyra huvudkraven utifrån de etiska
aspekterna i riktlinjerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Utefter informations- och samtyckeskravet så har alla informanter delgivits inför och under intervjun deras roll och studiens syfte samt möjlighet att när de önskar få avbryta sin medverkan i studien. Genom att informanterna väljer att delta i intervjun så anses deras val att de ger samtycke till medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt
konfidentialitetskravet som avser att så långt möjligt skydda informanternas integritet vad gäller innehåll och personliga uppgifter så har dessa anonymiserats i redovisning av empirin samt förvarats på ett säkert sätt. Även lärosätets namn har anonymiserats i empirin vilket även fakulteten har gjorts. Valet av att benämna fakulteten som en STEM-fakultet är för att inte härleda till fakultetens faktiska namn då det i Sverige existerar olika namn på STEM-fakulteter.
Informanterna har dock informerats om att även om de är anonyma samt att universitetets namn inte uppges i studien så kan forskaren ej garantera till fullo att det inte går att spåra till en specifik individ. Enligt nyttjandekravet som innebär att de uppgifter om enskilda personer som insamlats bara använts för forskningens ändamål så har detta uppfyllts och empirin har ej använts till andra icke-vetenskapliga syften eller kommersiellt bruk.
Validitet och reliabilitet
I en kvalitativ studie som denna så motsvarar begreppet validitet ambitionen att upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av människans livsvärld, att beskriva uppfattningar eller en kultur. Det gäller hela forskningsprocessen (Patel & Davidson 2019).
Vad gäller reliabiliteten i studien och till skillnad från en kvantitativ studie där det i en intervju med en informant och denne ger olika svar på samma fråga flera gånger, vilket då är ett tecken på låg reliabilitet, så är det i en kvalitativ studie nödvändigtvis inte fallet.
Reliabiliteten i en kvalitativ studie bör ses mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället (Patel & Davidson 2019).
29
Validiteten i denna studie uppnåddes genom att utformandet av intervjuguider baserades på teori och forskning vilket främjar det empiriska materialet samt kunde besvara studiens syfte och frågeställningar. Utöver detta bearbetades empirin noggrant och lästs upprepade gånger för att säkerställa att det fångar upp det essentiella i empirin. Reliabiliteten i studien uppnås genom att intervjuerna har spelats in och transkriberats noggrant som tillsammans med intervjufrågor utformats för att fånga informanternas upplevelser på ett så verklighetstroget sätt som möjligt vilket även bekräftar studiens pålitlighet. Genom att presentera citat från informanterna i presentation av resultat av empirin uppnås även starkare tillförlitlighet till studien. Utefter att intervjuer har genomförts med elva informanter så bedöms studiens resultat ha någorlunda visst mått av trovärdighet vilket även kan säga något om dess generaliserbarhet.
Metoddiskussion
Studien har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer vilket gav en djupare inblick i hur akademiska chefer inom akademin förstår, prioriterar och tolkar policyn om
jämställdhetsintegrering för att säga något om vilka typer av motstånd som kan identifieras mot implementering av jämställdhetsintegrering. Hade studien i stället genomförts med en kvantitativ metod hade det kunnat innebära en större generaliserbarhet men det hade inte kunnat ge de djupare svaren som studiens syfte och frågeställningar efterfrågar. Därav valet av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Då resultatet från denna studie baseras på frågor om vilka typer av motstånd som kan identifieras gällande jämställdhetsintegrering och konsekvenserna på detta så bedöms det finnas goda möjligheter att överföra det resultat och perspektiv studien framfört samt visa vägen för andra lärosäten gällande frågan om jämställdhetsintegrering och hur en policy och ett uppdrag kan få bra förutsättningar att implementeras inom organisationen. Att använda resultatet som en vägvisare för andra myndigheter än lärosätena anses dock vara försvårande då, likt det resultatet också visar, att lärosäten som myndigheter skiljer sig åt både vad gäller storlek, uppdrag och typ av
organisation från andra myndigheter i Sverige.
En positiv aspekt är att det inom ramen för studiens syfte och frågeställningar varit enkelt att hitta relevant forskning och rapporter och som dessutom är tidsmässigt relevanta då de är publicerade i närtid. En svaghet är dock att det finns få artiklar som berör
jämställdhetsintegrering inom akademin i en svensk kontext.
30
Med anledning av Covid-19 så kunde inte alla intervjuer genomföras på plats. Dock
genomfördes tre st intervjuer i fysisk form då dessa informanter möjliggjorde detta. Det finns en möjlighet att detta kan ha påverkat studiens resultat. Det som är positivt är att
informanterna själva har fått välja tid och plats vilket även kan ha möjliggjort att det har varit lättare att få informanterna att ställa upp på intervjuer. En negativ aspekt är att det i en digital intervju kan vara svårare att läsa av informanten och att få samtalet att på ett naturligt sätt flyta på. Vidare har det uppstått även viss svårighet att transkribera de digitala intervjuerna då ljud ibland har fallit bort.
Bearbetningen av empirin skedde med kvalitativ innehållsanalys samt det teoretiska ramverk vad gäller motstånd som har sin grund i feministisk institutionell teori. Analysen av empirin genomfördes grundligt och strukturerat för att på ett effektivt sätt besvara studiens syfte och frågeställningar.
Intervjuerna hade en bred ingång till ämnet så det resulterade i ett mycket stort och gediget datamaterial. Utefter studiens begränsningar i form av tid och textutrymme så behövde studien kraftigt avgränsas.
På grund av studiens tidsmässiga begränsningar så var det inte heller möjligt att ha ett större urval av informanter. Ett större urval av informanter hade kunnat bidra med en större
generaliserbarhet men även möjligtvis ge fler aspekter i resultatet, exempelvis jämförelser mellan lärosätena. Det hade varit intressant att inbegripa fler lärosäten i studien, vilket i studiens begynnelse fanns som ett alternativ. Studien blev dock koncentrerad till endast ett lärosäte då önskan var att få en djupare förståelse utifrån hela lärosätets hierarki, det vill säga från universitetscentral- till institutionsnivå. Detta bedöms i studiens slutskede vara helt rätt val. Det valdes att fokuseras särskilt på STEM-fakulteten på lärosätet då det bedömdes särskilt intressant utifrån att den skeva könsfördelningens har bedömts enligt tidigare forskning både nationellt som internationellt särskilt utmanande.
31