Det har under lång tid saknats evidensbaserade metoder för den akuta och mellanfasen för krisstöd vid allvarliga och extraordinära händelser. Detta läge bekräftas också av våra intervjupersoner. Samtidigt som avsaknaden av evidensbaserade metoder är stor ser vi att krisstödspersonernas egen upplevelse av deras trygghet för arbetet också är stor. Vidare forskning kring de metoder som idag används skulle därför vara av intresse för att utvärdera hur effektiva metoderna och förhållningssätten är. Det skulle vara spännande att se vad resultatet av forskningen skulle komma fram till. Har flera av de metoder och förhållningssätt som används idag chans att bli evidensbaserade i framtiden? Och vilken betydelse har ett tidigt evidensbaserat krisstöd för den drabbade på lång sikt?
En av intervjupersonerna nämnde att det skulle vara intressant med mer forskning kring hur krisstöd vid allvarliga händelser kan följa med i den digitalisering som samhället står inför. Detta blev för oss författare särskilt intressant eftersom vi ställdes inför en sådan utmaning när våra studier var tvungna att anpassas till distansundervisning. Detta anser vi därför skulle kunna vara ett förslag till vidare forskning. Hur kan sociala medier och digitala verktyg användas för att förmedla krisstöd vid allvarliga händelser?
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 8–16.
Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arvidsson, B., Löfgren, H. & Fridlund, B. (2000). Psychiatric nurses’ conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence. Journal of Nursing Management, 8(3), ss. 175–185. DOI: 10.1046/j.1365–2834.2000.00166.x.
Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Bisson, J. I., Brayne, M., Ochberg, F. M. & Everly, G. S. (2007). Early Psychosocial Intervention Following Traumatic Events. Treatment in Psychiatry,164:7, ss. 1016–1019. DOI: 10.1176/ajp.2007.164.7.1016
Brymer, M., Jacobs, A., Layne, C., Osofsky, J–P., Pynoos, R., Ruzek, J., Steinberg, A.,
Vernberg, E. & Watson, P. (2008). Innovations in Disaster Mental Health: Psychological First Aid. Professional Psychology: Research and Practice, 39:4, ss. 381–388. DOI:
10.1037/a0012663
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber
Cabassa, L. (2016). Implementation Science: Why It Matters for the Future of Social Work, Journal of Social Work Education, 52:1, ss. 38–50. DOI: 10.1080/10437797.2016.1174648 Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. 5:e uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Dempsey, M. & Halton, C. (2017). Construction of Peer Support Groups in Child Protection Social Work: Negotiating Practicalities to Enhance the Professional Self. Journal of Social Work Practice, 31(1), ss. 3–19. DOI: 10.1080/02650533.2016.1152958.
Dyregrov, K., Kristensen, P., Johnsen, I., & Dyregrov, A. (2015). The psycho–social follow– up after the terror of July 22nd 2011 as experienced by the bereaved. Scandinavian
Psychologist, 2, e1. https://doi.org/10.15714/scandpsychol.2.e1
Dyregrov, A., Dyregrov, K., Straume, M., & Grønvold Bugge, R. (2014). Weekend family gatherings for bereaved after the terror killings in Norway in 2011. Scandinavian
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34–54.
Frans, Ö., Rimmö, P–A., Åberg, L. & Fredrikson M. (2005). Trauma exposure and post- traumatic stress disorder in the general population. Acta Psychiatrica Scandinavia, 111:4, ss. 291–299. DOI: 10.1111/j.1600–0447.2004.00463.x.
Graneheim, U. H., Lindgren, B–M & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, ss. 29–34. DOI: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur & Kultur.
Helsedirektoratet (2011). Veileder for psykososiale tiltak ved kriser, ulykker og katastrofer. IS–1810. ISBN 978–82–8081–233–9.
Helsedirektoratet (2016). Mestring, samhørighet og håp. Veileder for psykososiale tiltak ved kriser, ulykker og katastrofer. IS–2428. ISBN 978–82–8081–428–9.
Heiwe, S., Gåfvels, C., Larsson, K., Nilsson–Kajermo, K., Olsson, M. & Wengström, Y. (2013). Evidence–Based Practice Among Swedish Medical Social Workers. Social Work in Health Care, 52:10, ss. 947–958. DOI: 10.1080/00981389.2013.834029
Hobfoll, S. E., Watson, P., Bell, C. C., Bryant, R. A., Brymer, M. J., Friedman, M. J., m.fl. (2007). Five essential elements of immediate and mid–term mass trauma intervention: Empirical evidence. Psychiatry, 70:4, ss. 283–315. DOI: 10.1521/psyc.2007.70.4.283
Hübner, L. (2016) Reflections on knowledge management and evidence based practice in the personal social services of Finland and Sweden. Nordic Social Work Research, 6:2, ss. 114– 125. DOI: 10.1080/2156857X.2015.1117985
Hugelius, K. & Tapani, J. (2017). Krishantering i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25, ss. 16–35. Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B & Granskär M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården. Lund: Studentlitteratur, ss. 219–233.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2016). Vad är socialt arbete? I Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (red.) Socialt arbete: En grundbok. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 29–71.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2010). Vad är ett socialt problem? I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 23–53.
Morén, S., Perlinski, M. & Blom, B. (2015). En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor (2015). Socialvetenskaplig tidskrift, 22(1), ss. 22–43. ISSN: 1104–1420. National Child Traumatic Stress Network (NCTSN) and National Center for PTSD (NCPTSD) (2006). Psychological First Aid Field Operations Guide. 2:a uppl.
https://www.ptsd.va.gov/professional/treat/type/PFA/PFA_2ndEditionwithappendices.pdf Nationalencyklopedin (u.å.). Trauma. I nationalencyklopedin. Tillgänglig:
Nationalencyklopedin. [2020–04–17]
Olsson, M. (1997). Social Support in Bereavement Crisis—A Study of Interaction in Crisis Situations. Social Work in Health Care, 25:1–2, ss. 117–130, DOI: 10.1300/J010v25n01_12 Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Rose, S., Bisson, J. & Wessely, S. (2003). A Systematic Review of Single–Session Psychological Interventions (“Debriefing”) following Trauma. Psychotherapy and Psychosomatics, 72(4), ss. 176–184. DOI: 10.1159/000070781
Schön, D.A. (2003). The reflective practitioner: how professionals think in action. Reproduktion. Farnham: Ashgate Publishing Limited.
Serbati, S., Moe, A., Halton, C. & Harold, G. (2019). Pathways for practitioners’ participation in creating the practice–research encounter. European Journal of Social Work, 22:5, ss. 791– 804, DOI: 10.1080/13691457.2019.1582008
Shultz, J. M. & Forbes, D. (2013). Psychological first aid, rapid profileration and the search of evidence. Disaster Health, 2:1, ss. 3–12. DOI: 10.4161/dish.26006
Socialstyrelsen (2018). Krisstöd vid allvarlig händelse.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint–dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018– 10–9.pdf [Hämtad 2020–03–12].
Socialstyrelsen (2012). Om evidensbaserad praktik. ISBN 978–91–7555–004–6 Artikel nr 2012–12–20
Sohlberg, P. & Sohlberg, B–M. (2019). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. 4:e uppl. Stockholm: Liber.
SOSFS 2013:22 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap. Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 Stockholm: Socialdepartementet.
Stephen, A. I., Wimpenny, P., Unwin, R., Work, F., Dempster, P., MacDuff, C., Wilcock, S. E. & Brown, A. (2009). Bereavement and Bereavement Care in Health and Social Care: Provision and Practice in Scotland. Death Studies, 33:3, ss. 239–261,
DOI: 10.1080/07481180802671944
Svensson, P. (2015) Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 208–219.
Teater, B. (2017). Social Work Research and Its Relevance to Practice: “The Gap Between Research and Practice Continues to be Wide”. Journal of Social Service Research, 43:5, ss. 547–565, DOI: 10.1080/01488376.2017.1340393
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning AB
Bilagor
Bilaga 1: IntervjuguideIntervjuguide
Inledning • Välkomnande innehållandes: o Information om oss o Studiens syfteo Stämma av kring samtyckesblanketten o Sekretesshantering
o Anonymitet o Inspelning
o Möjligheten att avbryta hela intervjun eller att undvika delfrågor o Rätt att ta del av det transkriberade materialet
o Eventuella frågor innan vi börjar med intervjun
Inledande frågor
• Namn och utbildning
• Hur länge har du varit yrkesverksam? Och hur länge som krisstödsperson? • Hur kommer det sig att du är krisstödsperson?
• Var jobbar du annars?
Intervjun kommer bestå av tre teman: metoder för krisstöd, trygghet i arbetet och forskning inom krisstöd. När vi säger krisstöd så menar vi det arbete ni utför inom krisstödsgruppen. Vi kommer ta ett tema i taget och vi har förberett frågor, men du får gärna prata fritt kring temat också. Om det är något som du skulle vilja lägga till under ett tema så kommer vi att fråga dig det innan vi går vidare till nästa tema.
Vår första fråga är en öppningsfråga och handlar om hur uppdraget som krisstödsperson inom krisstödsgruppen kan se ut? Kan du beskriva lite kort kring hur ett arbetspass kan se ut?
Metoder för krisstöd
• Hur arbetar du i första mötet med en människa i kris?
o Hur förberedd är du kring den drabbades situation och behov inför det första mötet? o Finns det några särskilda metoder som du brukar använda dig av?
• Upplever du att du ställs inför särskilda situationer där metoderna inte räcker till? o Kan du ge något exempel?
o Hur agerar du om du känner att metoderna inte räcker till?
o Vilken typ av metod skulle kunna hjälpa dig i särskilt svåra situationer?
• Ser du någon skillnad på tillgången av metoder i ditt ordinarie arbete och ditt arbete inom krisstödsgruppen?
o Vill du lyfta fram några ytterligare/andra skillnader? • Har du något att tillägga till temat?
Trygghet för arbetet
Nu kommer vi att ställa några frågor som är kopplade till användandet av metoder för krisstöd. Det vi främst är intresserade av är hur särskilda metoder eller teorier påverkar din trygghet och säkerhet när du arbetar som krisstödsperson inom krisstödsgruppen, dvs. hur trygg du upplever att du är i utförandet av krisstöd.
• Vad innebär att känna sig trygg i arbetet för dig inom krisstödsgruppen? • Finns det tillfällen där du känner dig särskilt trygg med det krisstöd du ger?
o Kan du ge något exempel?
• Finns det tillfällen där du känner dig mindre trygg med det krisstöd du ger? o Kan du ge något exempel?
• Vad skulle kunna bidra till att ditt krisstödsarbete blir ännu tryggare? (kopplat till metoder)
• Vad betyder det för dig i ditt arbete att du har regelbundna träffar i samverkan med andra krisstödspersoner?
• Har du något att tillägga till temat?
Forskning om krisstöd
Enligt Socialstyrelsen är det vetenskapliga stödet för vilka metoder som är mest effektiva inte särskilt tydligt definierat.
• Hur ser ditt intresse ut för det aktuella forskningsläget?
o Vilka möjligheter har du att ta del av det aktuella forskningsläget?
o Kan du nämna någon forskning/metod/teori som är viktig för dig i ditt arbete? • Hur upplever du förhållandet mellan vetenskapligt underlag och det praktiska arbetet?
o Om skillnad finns: hur kompenserar du för gapet mellan befintlig forskning och det praktiska utförandet av krisstöd?
• Skulle mer forskning kring metoder vara till hjälp för dig i krisstödsarbetet? o I så fall på vilket sätt?
• Om du fick välja, vad skulle du då vilja att forskningen skulle kunna bidra med?
• Vill du tillägga något till temat eller intervjun i stort?
Avslutning
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Samtycke till personuppgiftsbehandling
Jag samtycker till att mina personuppgifter i form av:namn, mailadress, bakgrund och erfarenhet samt ljud- och bildupptagningar får behandlas av
Linköpings universitet för följande ändamål: examensarbete på grundnivå om krisstödspersoners arbete skriven av Gabriella Bjurhamn och Sven Moubis.
Information
Personuppgifterna kommer att hanteras på följande sätt: video- och ljudinspelning kommer ske på dator med tillfällig lagring på OneDrive (molntjänst för LiU) inför transkribering. Endast uppsatsförfattare kommer att ha tillgång till dessa. Anonymisering av materialet kommer att ske och vår handledare (Annette Sverker, annette.sverker@liu.se, 073–270 24 48) kommer att ansvara för en kodnyckel i enlighet med Linköpings Universitets bestämmelser. När intervjuerna är transkriberade och avidentifierade lagras materialet lokalt på våra datorer.
Uppgifterna kommer att användas för ovanstående ändamål och i enlighet med detta samtycke. Den rättsliga grunden för behandlingen av dina personuppgifter är att du har gett ditt frivilliga samtycke. Vi delar inte dina personuppgifter med tredje part.
Linköpings universitet, 581 83 Linköping, med organisationsnummer 202100–3096 är personuppgiftsansvarig. Du hittar Linköpings universitets integritetspolicy på www.liu.se.
Samtycket är tidsbegränsat till 20201031. Du har rätt att när som helst ta tillbaka ditt samtycke. Detta gör du genom att kontakta: Gabriella Bjurhamn gabbj598@student.liu.se, Sven Moubis
svemo488@student.liu.se eller registrator@liu.se. Vi kommer i så fall upphöra att behandla personuppgifter som vi har samlat in med stöd av detta samtycke.
Uppgifter som ingår i resultat som redan har åstadkommits kommer dock inte att påverkas av att ditt samtycke återkallas. Vissa uppgifter kan även komma att arkiveras i enlighet med svensk lag. Du har rätt att få information om de personuppgifter vi behandlar om dig. Du har också rätt att få felaktiga personuppgifter om dig själv rättade. Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter kan du kontakta vårt dataskyddsombud via dataskyddsombud@liu.se. Du har även rätt att inge klagomål till tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) om du tycker att vi behandlar dina personuppgifter på ett felaktigt sätt.
Jag samtycker till att Linköpings universitet behandlar personuppgifter om mig i enlighet med ovanstående.
Ort Underskrift
Bilaga 3: Informationsbrev
2020-03-25
Förfrågan om att delta i vårt examensarbete om krisstöd.
Vi är två studenter som läser vår 6:e termin på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Vi har precis börjat arbetet med vårt examensarbete på grundnivå och söker nu personer som jobbar med krisstöd och som skulle vilja delta i en intervju.
Syftet med examensarbetet är att öka vår förståelse kring hur krisstödspersoner förhåller sig till det vetenskapliga underlaget för krisintervention. Detta med hänsyn till Socialstyrelsens dokument “Krisstöd vid allvarlig händelse” (från 2018) där Socialstyrelsen beskriver det vetenskapliga stödet för krisintervention i akut- och mellanfasen som inte entydigt och som otillräckligt. Vi vill genom intervjuer med krisstödspersoner inom krisstödsgruppen (KMC) öka vår förståelse för hur det är att arbeta med krisstöd under dessa förutsättningar.
Hur kommer intervjun gå till:
• Intervjun kommer att pågå mellan 45–60 minuter.
• På grund av Covid–19 går vår uppsatskurs via distans och vi rekommenderas att hålla intervjuer via dator och video. Vi har tillgång till Teams eller Zoom där möjligheterna för inspelning av intervjuerna är smidiga. Det är viktigt att intervjun sker i en ostörd miljö, på en tid och plats som du bestämmer.
• Intervjuerna kommer att hållas under vecka 14 och 15.
Intervjuerna kommer hanteras enligt de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet anvisar. Dessa principer handlar om krav på samtycke, krav på att bli informerad samt kravet på konfidentialitet. Som informant kan du när som helst avbryta din medverkan, vilket innebär att den information du delgivit omedelbart tas bort från studien. Den information som du lämnar kommer att behandlas så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Informationen som lämnas av dig som informant kommer att vara tillgängliga för oss studenter samt vår handledare.
Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Linköpings universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Som informant kommer du få en samtyckesblankett att skriva under, denna blankett kommer du kunna läsa redan nu för att vid intervjutillfället skriva under. Vi vill gärna ta emot samtyckesblanketten via mail, vid frågor kring detta hjälper vi dig gärna vid intervjutillfället. Blanketterna som är påskrivna kommer förvaras hos handledare i ett säkerhetsskåp på
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Är du intresserad av att delta i vår studie är du välkommen att kontakta någon utav oss studenter så bokar vi gemensamt in en tid för intervju.
Ansvariga för studien är studenterna Gabriella Bjurhamn och Sven Moubis samt handledare Annette Sverker. Om du har frågor eller vill ha ytterligare information om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss studenter. Du är även välkommen att kontakta vår handledare Annette Sverker!
Sven Moubis Mail: Svemo488@student.liu.se Tel: XX Gabriella Bjurhamn Mail: Gabbj598@student.liu.se Tel: XX Handledare: Annette Sverker Docent Adjungerad Universitetslektor
Institutionen för kultur och samhälle Avdelningen för Socialt arbete Mail: annette.sverker@liu.se Tel: XX