Krisstöd med stöd av konsensus

En slutsats vi kan dra i analysen av intervjumaterialet är att förhålla sig till den teoretiska forskningen för krisstödspersoner till stor del innebär att förhålla sig till Hobfolls fem principer (Hobfoll m.fl. 2007) som ingår i modern kristeori. Under kategorin redogörs för krisstödspersonernas arbetssätt där vi kan se att Hobfolls fem principer är vägledande.

Under analysen framkom det som viktigt att lägga stort fokus på att skapa trygghet för de drabbade i det första mötet. Det beskrivs också i den internationella konsensus som en princip som är viktig att sträva efter vid krisstöd (Hobfoll m.fl. 2007). Nedan följer två exempel där krisstödspersonerna beskriver trygghetsskapande på olika sätt.

Det handlar om så här att först och främst ska man trygga att personen är säker, varm, mätt, ja men du vet sådana saker.

Intervjuperson 2 Citatet ovan lägger stort fokus vid den fysiska säkerheten som en trygghetsfaktor för den drabbade. Nästa citat belyser trygghet som en viktig princip i krisstödet och kan innefatta både de basala behoven som värme, mat och vatten men också den psykiska tryggheten.

Att vila lite ihop med någon som har en lite grann under armarna under en liten stund, att man får skapa det trygga rummet.

Intervjuperson 5 Dessa två olika typer av trygghet är något som Hobfoll m.fl. (2007) poängterar är viktiga förutsättningar för att stärka den drabbades återhämtning.

Analysen av intervjuerna visar på varierande strategier för att skapa trygghet för de drabbade. Vikten av att agera trygg även om man inte känner sig trygg i situationen framkom också ur analysen. Detta beskrevs som att otryggheten kunde smitta av sig på de drabbade vilket inte är främjande för återhämtningsförmågan och att det ibland faktiskt kan krävas att krisstödspersonen ger sken av att ha situationen under kontroll för att möjliggöra ett trygghetsskapande för de drabbade. Nedan kommer ett exempel från våra intervjuer.

När jag kommer in är det oftast så att de jag möter förlitar sig mycket på mig. Att jag är den som är vettig i rummet just då eftersom de är i kris och chock. [...] Jag tycker att det jag gör ofta faller ut ganska väl, att de blir trygga av att jag verkar veta vad jag håller på med liksom.

Intervjuperson 1 Att främja lugn hos den drabbade framträdde i analysen som viktigt och är en av principerna inom den moderna kristeorin (Hobfoll m.fl. 2007, ss. 289–293). I analysen framkom inga specifika strategier för att främja lugn, istället förklarades principen som viktig för återhämtningsförmågan. Det som framkommer i analysen och beskrivs som en svårighet är att främja lugn i möten med drabbade som är känslomässigt överväldigade. Nedanstående citat berör situationer där ett överväldigande beteende behöver hanteras för att skapa lugn.

Det som är mest krävande är ju egentligen personer som är oerhört utåtagerande, för att skapa det här lugnet som man egentligen vet behövs så väl. Alltså man dämpar sitt känslouttryck oavsett om det är aggressivitet, tårar, skrik eller hög aktivitet över huvud taget, det kan jag tycka är bland det svåraste.

Intervjuperson 6 Att främja tillit till individens egna och samhällets förmågor framkom också ur analysen vilket går i linje med den moderna kristeorin (Hobfoll m.fl. 2007, ss. 293–296). Genom strategier strävar krisstödspersonerna efter att stärka den drabbades tilltro till sig själv och sina egna förmågor. Exempel på detta beskrivs i en intervju där strävan efter att stärka den drabbades tillit till sig själv skapas genom att visa den drabbade att denne klarar sig själv en stund, utan att krisstödspersonen behöver finnas i rummet.

Syftet är ju att individen ska få känna på hur det är att vara själv, jag skapar också ett psykologiskt stöd för att individen klarar det här, och inte behöver “hålla mig i handen”. Jag försöker att stärka självkänslan på det sättet.

Intervjuperson 6 Den sista principen som omnämns i intervjuerna är att främja samhörighet (Hobfoll m.fl. 2007, ss. 296–298). Vikten av det sociala nätverkets stöd betonas och i intervjuerna nämns att det är något de brukar tänka på i mötet med den drabbade. I analysen framställs den forskning som visar på vikten av socialt stöd som viktig för krisstödspersonerna.

Det liksom är viktigt för mig. Och också med alltså kring vad man vet om att det är personens sociala sammanhang och skyddsnät är viktigt och stärka det.

Intervjuperson 7 Analysen fann inte några särskilda strategier för att främja samhörighet eller för att främja hopp. I intervjuerna nämndes vikten av att främja hopp men inte på vilket sätt detta sker i krisstödspersonernas arbete. Eftersom det inte finns några tydliga riktlinjer eller exempel för hur hopp ska främjas i Hobfolls fem principer (Hobfoll m.fl. 2007, ss. 298–300) tror vi att detta kan vara anledningen till att krisstödspersonerna inte nämner detta i intervjuerna.

Sammantaget kan vi efter analys och tolkning av materialet se att krisstödspersonerna till stor del förhåller sig till Hobfolls fem principer (2007). Främja säkerhet, trygghet och lugn är de principer som får störst fokus i krisstödsarbetet. Främja samhörighet och hopp tolkar vi som mindre prioriterat för krisstödspersonerna. Vi kan inte uttyda ur intervjuerna om det beror på att dessa principer är särskilt svåra eller för att de anses mindre relevanta för den rådande kontext som gäller för krisstödsgruppen.

6.1.3 Psykologisk första hjälp – en guide för vägledning

Samtliga intervjuer nämnde psykologisk första hjälp (PFH), som är en del av den moderna kristeorin (NCTSN & NCPTSD 2006) som en kunskapskälla och något de förhåller sig till i krisstödsarbetet. Efter analys av intervjumaterialet framträder särskilt fokus vid några grundläggande åtgärder. Dessa är kontakt och åtagande, problem- och behovsinventering, praktiskt stöd samt information om reaktioner och bemästring. Som nämnt under 6.1.1 beskrivs en typ av stabilisering, det vill säga att försöka lugna känslomässigt överväldigade personer, som svårt. PFH (NCTSN & NCPTSD 2006, s. 5, 49) utgår inte från att alla som reagerar med starka känslor behöver lugnas utan att det är just de personer som reagerar på ett sådant sätt att personens egna basala överlevnadsfunktioner åsidosätts under alltför lång tid. Dessa extremt starka reaktioner som varar över lång tid är inte säkert att krisstödsgruppen möter särskilt ofta, och kan vara en anledning till att de inte beskriver detta i intervjuerna.

Vikten av kontakt och åtagande är något som blir synligt i analysen av empirin. Krisstödspersonerna beskriver hur de presenterar sig och tar kontakt med de drabbade för att skapa grund för en bra relation. En viktig aspekt av att ta kontakt med de drabbade är att hitta balansen mellan att vara tillbakadragen och påträngande. I guiden för PFH står det att det är viktigt att ta kontakt med drabbade med respekt för dennes integritet (NCTSN & NCPTSD 2006, s. 23). Som i exemplet nedan erbjuder krisstödspersonen sin hjälp på de drabbades villkor och egna behov.

Jag presenterar mig, jag talar om att jag är kurator och kommer från krisstödsgruppen. Jag förklarar varför jag blivit uppringd, oftast vet de om det. Jag brukar berätta att jag finns tillgänglig så länge det behövs.

Problem- och behovsinventering i kombination med praktiskt stöd är två åtgärder inom PFH (NCTSN & NCPTSD 2006, s. 57, 65) som vi i analysen ser används av krisstödspersonerna. Genom att hämta in så mycket information som möjligt om hur många och vilka de drabbade är möjliggörs att insatser kan prioriteras på ett bra sätt. Vid händelser där det är flera drabbade än vad en krisstödsperson kan hantera rings det ofta in en ytterligare krisstödsperson. För att skapa en överblick över de drabbades behov använder de sig utav sin egen förmåga och kontexten för situationen för att avgöra vad en människa i kris behöver. Avgörandet görs alltid i kombination med att fråga de drabbade om vad som är viktigt för dem själva. Se citat nedan.

Först och främst att man frågar: vad är det som känns viktigast för er eller dig just nu? Intervjuperson 3 Genom analysen framstår åtgärden som handlar om socialt stöd som ett möjligt kritiskt moment. Socialt stöd handlar dels om att själv stödja de drabbade men också om att lotsa vidare till fortsatt stöd (NCTSN & NCPTSD 2006, s. 69). I vår analys framställs inte det egna sociala stödet som svårt i sig, förutom i särskilda situationer med komplicerande faktorer. Komplicerande faktorer kan bestå av språkhinder, ett stort antal drabbade och när barn är drabbade utan sina ansvariga föräldrar på plats. Det sociala stödet som innebär lotsning av den drabbade vidare för ett mer långvarigt stöd beskrivs ibland som svårt när det gäller att etablera kontakt med andra aktörer.

Vi har ju väldigt svårt att få andra att ta vid ibland. Vi har ju det akuta omhändertagandet så har vi ju svårt att få andra aktörer som till exempel vårdcentral så att vara behjälpliga.

Intervjuperson 4 Citatet ovan tyder på att svårigheterna främst beror på andra aktörers ansvar och möjlighet att ta emot de drabbade och inte på krisstödspersonernas engagemang och kunskap om fortsatt socialt stöd. Nedan följer ytterligare citat som visar på att krisstödspersonerna är väl insatta i vikten av ett fortsatt stöd, men också risken med att hamna mellan två stolar om samarbetet mellan krisstödsperson och nästa aktör inte är välfungerande.

Ibland kan det ju vara svårt, eller som jag förstått det iallafall, jag har inte erfarit det själv, jag har alltid haft gott samarbete med vårdcentralen, men ibland kan det ju vara lite svårt att få in en patient för krisstödjande samtal lite snabbare på vårdcentral till exempel. Att det kan vara lång väntetid och sådär, och då... det gör man ju… ser till att det finns ett nytt stöd ett annat stöd innan man själv släpper. Det är jätteviktigt. Så att de inte blir hängandes liksom eller hamnar mellan stolarna eller så att det blir ytterligare att man förlorar någonting, för det gör man ju om det först finns en stödjare och sen lämnar du och krisstödet finns inte kvar längre.

Intervjuperson 5 Den sista grundläggande åtgärden som analysen visar att krisstödspersonerna förhåller sig till är information om reaktioner och bemästring. Genom att krisstödspersonerna redogör för vanligt förekommande reaktioner i kris möjliggörs en normalisering av krisförloppet för de

drabbade (NCTSN & NCPTSD 2006, s. 77). Nedan följer ett exempel där krisstödsperson också poängterar vikten av anpassad information.

Sen så brukar jag alltid börja med att berätta om vanliga reaktioner vid en svår händelse och anpassa det då beroende på vilka det är jag har i rummet. Är det barn måste man berätta på ett sätt och är det vuxna på ett annat till exempel. Är det människor med utländsk bakgrund kanske man behöver fundera på om man behöver tolk.

Intervjuperson 1 Resultatet av kategorin psykologisk första hjälp – en guide för vägledning tyder på att krisstödspersonerna från krisstödsgruppen är hjälpta av guiden psykologisk första hjälp (NCTSN & NCPTSD 2006) eftersom samtliga refererade till det när vi ställde frågor om vilka metoder och teorier som är betydelsefulla i deras arbete som krisstödsperson. Efter analysen av materialet kan vi se att krisstödspersonerna visar på kunskap om många av de grundläggande åtgärderna som beskrivs i guiden samt praktiska exempel på när det påverkar arbetssättet. Några åtgärder beskrivs som svårare än andra. Vissa åtgärder redogörs inte för över huvud taget. Huruvida detta beror på att de är särskilt svåra att förhålla sig till eller om åtgärderna inte har aktualiserats i de situationer de har arbetet i kan inte analysen utläsa.

Sammanfattningsvis för temat teoretisk kunskap kan vi se att psykologisk första hjälp stod ut som ett tydligt teoretiskt redskap för krisstödspersonerna. De intervjuade uttryckte inte lika tydligt att de förhåller sig till Hobfolls fem principer men utifrån analysen framkommer ändå ett tydligt gemensamt förhållningssätt till principerna. Vidare har analysen visat på vikten av följsamhet och att agera i ett tidigt skede. Genom analysen av det empiriska materialet kan vi se att krisstödspersonernas arbetssätt stämmer bra överens med den moderna kristeorin.

6.2 Erfarenhetsbaserad kunskap

Evidensbaserad praktik innebär att kombinera bästa tillgängliga kunskap, professionell expertis och klientens önskemål (Oscarsson 2009, ss. 47–53). I analysen av intervjuerna kunde vi se att utöver den teoretiska kunskapen lade krisstödspersonerna stor vikt på sin egen professionella expertis. Under detta tema vill vi därför belysa den expertis som är baserad på lärdomar av tidigare erfarenheter av krisstöd. Temat består av tre kategorier: lånar kunskap från närliggande fält, hittar strategier för att orka och omvandlar teori till praktik.