• No results found

Förslag till vidare forskning

Det finns många aspekter av prototypen LUGN som öppnar upp för vidare forskning. Det skulle vara intressant att undersöka hur studenternas välmående påverkas av användning av en

applikation som LUGN. Det skulle vidare vara intressant att undersöka hur prototypen LUGN sett ut om den framställts genom en annan metod, exempelvis genomen kvantitativ metod eller med hjälp av en innehållsanalys av liknande applikationer. Slutligen hade det varit av stort intresse med vidare forskning av personer med expertis inom mental hälsa, hur hade professionella utvärderat applikationen och vilka effekter de hade kunnat se.

Referensförteckning

1177. (2019). Mindfulness. Hämtad 2020-09-20 från https://www.1177.se/Skane/liv-- halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness/

Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Alqahtani, F., & Orji, R. (2020). Insights from user reviews to improve mental health apps.

Health Informatics Journal. Doi: 10.1177/1460458219896492

Apple. (u,åb). MindShift CBT - Anxiety Canada. Hämtad 2020-09-20 från https://apps.apple.com/us/app/mindshift-cbt-anxiety-canada/id634684825 Apple. (u.åa). Headspace: Meditation & Sleep. Hämtad 2020-09-20 från

https://apps.apple.com/us/app/headspace-meditation-sleep/id493145008 Apple. (u.åc). Happify: for Stress & Worry. Hämtad 2020-09-20 från

https://apps.apple.com/us/app/happify-for-stress-worry/id730601963

Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX : om att skapa en god användarupplevelse. Lund: Studentlitteratur.

Bangor, A., Kortum, P., & Miller, J. (2009). Determining What Individual SUS Scores Mean: Adding an Adjective Rating Scale. Journal of usability studies, 4(3), 114-123.

Berzin, S. C., & Camarena, H. (2018). Innovation from within: Redefining how nonprofits solve

problems. Oxford: Oxford University Press.

Brooke, J. (2013). SUS: A Retrospective. Journal of usability studies, 8(2), 29-40.

Brown, T., & Katz, B. (2011). Change by design. Journal of Product Innovation Management, 28, 381–383. Doi:10.1111/j.1540-5885.2011.00806.x

Bucci, S., Schwannauer, M., & Berry, N. (2019). The digital revolution and its impact on mental health care. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 92(2), 277-297. Doi: 10.1111/papt.12222

Folkhälsomyndigheten. (2018). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas. Hämtad 2020-04-16 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan- forebyggas/?pub=53659

Folkhälsomyndigheten. (2019). Att minska stigma kopplat till psykisk ohälsa. Hämtad 2020-04- 19 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/att-minska-stigma/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa?. Hämtad 2020-03-09 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Friedman, B., Kahn, P, H., & Howe, D, C. (2000). Trust online. Communications of the ACM,

43(12), 34-40. Doi: 10.1145/355112.355120

Garrett, J. J. (2011). The elements of user experience : user-centered design for the web and

beyond (2. ed.). Berkeley: New Riders.

Geisen, E., & Romano Bergstrom, J. (2017). Usability Testing for Survey Research. San Francisco: Elsevier Science & Technology.

Grossman, T., Fitzmaurice, G., & Attar, R. (2009). A Survey of Software Learnability: Metrics,

Methodologies and Guidelines. I proceedings SIGCHI Conference on Human Factors in

Computing Systems, 649–658. Doi: 10.1145/1518701.1518803

Hall, R. R. (2001). Prototyping for usability of new technology. International Journal of

Human-Computer Studies, 55(4), 485-501. Doi: 10.1006/ijhc.2001.0478

Harrer, M., Adam, S. H., Fleischmann, R. J., Baumeister, H., Auerbach, R., Bruffaerts, R., … Ebert, D. D. (2018). Effectiveness of an Internet- and App-Based Intervention for College Students With Elevated Stress: Randomized Controlled Trial. Journal of medical internet

research, 4(20). Doi: 10.2196/jmir.9293

Herrman, H. (2001). The Need for Mental Health Promotion. Australian & New Zealand

Journal of Psychiatry, 35(6), 709–715. https://doi.org/10.1046/j.1440-1614.2001.00947.x

Heskett, J. (2016). A John Heskett reader: Design, History, Economics. London: Bloomsbury Academic.

Huckvale, K., Prieto, J.T., Tilney, M., Benghozi, P., Car, J. (2015). Unaddressed privacy risks in accredited health and wellness apps: a cross-sectional systematic assessment. BMC Med 13, 214. Doi: 10.1186/s12916-015-0444-y

Hörnfalk, M. (2020, Februari). Med fokus på studenters välmående. Student Union Malmö [SUM]. Hämtad från https://issuu.com/mahskara_malmo/docs/sum_101-102_issuu Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad från

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf Justesen, L., Mik-Meyer, N., & Andersson, S. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori

till praktik. (S. Andersson, Övers.). Lund: Studentlitteratur.

Keller, S. (2019). What does mental health have to do with well‐being? Bioethics, 34, 228-234. Doi: 10.1111/bioe.12702

Kern, A., Hong, V., Song, J., Lipson, S. K., & Eisenberg, D. (2018). Mental health apps in a college setting: openness, usage, and attitudes. Mhealth, 4(20). Doi:

10.21037/mhealth.2018.06.01

Lattie, E. G., Lipson, S. K., & Eisenberg, D. (2019). Technology and college student mental health: Challenges and opportunities. Frontiers in psychiatry, 10, 246. Doi:

10.3389/fpsyt.2019.00246

Lipson, S. K., Lattie, E. G., & Eisenberg, D. (2019). Increased rates of mental health service utilization by US college students: 10-year population-level trends (2007–2017). Psychiatric services, 70(1), 60-63. Doi: 10.1176/appi.ps.201800332

Makar, M. (2019, november) Så minskar du studiestressen – här kan du få hjälp. Svt nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-minskar-du-stressen-har-kan-du-fa-hjalp Malmö universitet. (u,å) Så skriver du ditt examensarbete. Hämtad 2020-04-07 från

https://student.mau.se/mina-studier/examen/examensarbete/

Maron, D., Missen, C., & Greenberg, J. (2014). ”Lo-Fi to Hi-Fi”: A New Way of

Conceptualizing Metadata in Underserved Areas with the eGranary Digital Library. I

proceedings Dublin Core and Metadata Applications, 37-42.

Merriam-Webster. (2020a). Wellness. Hämtad 2020-05-10 från https://www.merriam- webster.com/dictionary/wellness

Merriam-Webster. (2020b). FOMO. In Merriam-Webster.com dictionary. Hämtad 2020-05-28 från https://www.merriam-webster.com/dictionary/FOMO

Merriam-webster. (2020c). Trigger. Hämtad 2020-04-20 från https://www.merriam- webster.com/dictionary/trigger

Michie, S., Yardley, L., West, R., Patrick, K., & Greaves, F. (2017). Developing and Evaluating Digital Interventions to Promote Behavior Change in Health and Health Care:

Recommendations Resulting From an International Workshop. Journal of medical Internet

research, 19(6), e232. https://doi.org/10.2196/jmir.7126

Mokhtari, A. (2019, november). Regeringen tillsätter utredning om studenters hälsa. Svt nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-tillsatter-utredning-om- studenters-halsa

Nandan, M., Jaskyte, K., Mandayam, G. (2020). Human Centered Design as a New Approach to Creative Problem Solving: Its Usefulness and Applicability for Social Work Practice.

Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance, 1-7. Doi:

10.1080/23303131.2020.1737294

Naslund, J. A., Aschbrenner, K. A., Marsch, L. A., & Bartels, S. J. (2016). The future of mental health care: peer-to-peer support and social media. Epidemiology and psychiatric sciences,

25(2), 113-122. Doi: 10.1017/S2045796015001067

Nielsen, J. (1993). Usability engineering. Boston: AP Professional.

Norman, D. A. (2005). Human-Centered Design Considered Harmful. Association for

Computing Machinery, 12(4) ,14-19. Doi: 10.1145/1070960.1070976

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa

perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Persson, J. & Sahlin, N. (2013). Vetenskapsteori för sanningssökare. Stockholm: Fri tanke. Seffah, A., Donyaee, M., Kline, R. B., & Padda, H. K. (2006). Usability measurement and

metrics: A consolidated mode. Software Quality Journal, 14, 159-178. Doi: 10.1007/s11219- 006-7600-8

Shneiderman, B., & Plaisant, C. (2010). Designing the user interface : strategies for effective

Snyder, C. (2003). Paper prototyping : the fast and easy way to design and refine user interface. San Francisco: Morgan Kaufmann.

Svenska akademien. (u.åa). Sök i tre ordböcker på en gång. Hämtad 2020-04-20 från https://svenska.se/tre/?sok=gränssnitt&pz=1

Svenska akademien. (u.åb). Sök i tre ordböcker på en gång. Hämtad 2020-05-10 från https://svenska.se/saol/?id=1297314&pz=7

Svenska akademien. (u.åc). Sök i tre ordböcker på en gång. Hämtad 2020-04-20 från https://svenska.se/tre/?sok=boosta&pz=1

Svenska akademien. (u.åd). Sök i tre ordböcker på en gång. Hämtad 2020-04-20 från https://svenska.se/tre/?sok=svepa&pz=1

Thurén, T., & Werner, J. (2019). Källkritik (4. uppl.). Stockholm: Liber.

Torous, J., Andersson, G., Bertagnoli, A., Christensen, H., Cuijpers, P., Firth, J., … Arean, P. A. (2019). Towards a consensus around standards for smartphone apps and digital mental health. World psychiatry : official journal of the World Psychiatric Association, 18(1), 97– 98. Doi:10.1002/wps.20592

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Truschel, J. (2020). Top 25 Mental Health Apps: An Effective Alternative for When You Can’t Afford Therapy? Hämtad 2020-04-20 från https://www.psycom.net/25-best-mental-health- apps

Turner, C.M., Lewis, J.R. & Nielsen, J. (2006). Determining Usability Test Sample Size.

International Encyclopedia of Ergonomics and Human Factors, 3(2), 3084-3088.

van Eck, M. L., Markslag, E., Sidorova, N., Brosens-Kessels, A., van der Aalst, W. M. P., (2018). Data-driven usability test scenario creation. I proceedings Human-Centred Software Engineering, 88-108. Doi: 10.1007/978-3-030-05909-5_6

Vetenskapsrådet. (u,å). Forskningsetiska principer inom humanistiskasamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-07-07 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Related documents