Intervju med studenter

Respondenterna i intervjun benämns som Respondent 1 till 6. Under intervjuerna framkom det att anledningen till varför respondenterna har mått dåligt under en viss period varierade mycket, men gemensamt för alla respondenter var att de uppgav att de upplevt stress. Respondent 1 beskrev att hen upplevt stress när det blivit intensivt, både i skolan och i privatlivet.

Kombinationen av stress i skolan och i privatlivet beskriver Respondent 1 leder till en känsla av hopplöshet.

Ja men generellt när jag mår dåligt typ eller i såna situationer så är det väl generellt stress, kombinerad stress, över olika saker som kanske har med skolan att göra men också med livet i stort. Alltså saker som är utanför skolan att göra också. Och det kombinerat blir liksom... Det blir för mycket helt enkelt.

Respondent 1 Ett sätt att hantera stressen är enligt Respondent 1 att kämpa sig igenom det, att acceptera situationen. Även att försöka intala sig själv att det inte har så stor betydelse om hen exempelvis inte lämnar in en uppgift och att det blir ett sätt att träna på att misslyckas. Ibland försöker Respondent 1 även tänka på annat och ta en paus men gör inget mer specifikt för att förbättra situationen. Respondent 2 beskriver att måendet varierar till stor del och upplever svackor i måendet, vilket innebär att respondenten i perioder mår mindre bra och andra perioder bättre. Respondent 2 beskriver att hen under studietiden lärt sig att inte stressa upp sig när det är mycket att göra. Respondent 2 förklarat att hen har börjat känna att det inte löser några problem att stressa upp sig, ”ett misslyckande är inte hela världen.”.

Upplevelsen av stress yttrar sig när det gäller att hinna med ett flertal uppgifter samtidigt förklarar Respondent 3. Respondent 3 förklarar att stressen kan påverka humöret och har under perioder av stress lätt känt sig illa berörd. Tankar på framtiden, att ha ett jobb efter studierna och att skriva klart kompletteringar från tidigare kurser leder även till stress och oro för Respondent 3. Oron grundar sig i vad respondentens närmaste krets ska tycka och inte på hens egna åsikter. För att hantera stressen försöker Respondent 3 även komma på en plan B, C och D, göra sitt bästa och acceptera läget. Respondent 4 förklarar att en situation det senaste halvåret

respondenten mått dåligt var när hen blivit bestulen på ett par dyra hörlurar under en tentamen, det fick respondenten att både känna sig arg och ledsen. Måendet, uppger Respondent 4, går i perioder och att hen för det mesta mår bra men berättar om en situation då respondenten hade en stor presentation och en tentamen samma vecka vilket hen upplevde var stressigt. Respondent 4 poängterar dock att stressen inte var på en nivå som upplevdes som mentalt ohälsosamt.

Ja det är ju svår definierat [hantering av stress], lite på olika sätt, beroende på vad det är. Ibland så när det blir för stressigt så stänger jag bara av då gör jag något annat och ibland får det en att fokusera mer.

Respondent 4 beskriver att studier i allmänhet är tunga periodvis och att det ibland blir ”mycket på en och samma gång”. Respondent 5 uppger också att hen upplevt stress och har haft svårt för att varva ner och ta djupa andetag. Inget specifikt har utlöst stressen utan Respondent 5 förklarar att det är stress som ökat successivt. Respondent 5 beskriver att stressen exempelvis

uppkommer när det är mycket på samma gång och prestationsångest inför framtiden. För att hantera stressen har Respondent 5 pratat med sin mamma som arbetar som psykoterapeut och använder även en mindfulness7 _{applikation. Respondent 6 beskriver att hen hade en jobbig} period när hen hade problem med sin partner samtidigt som det var mycket i skolan. Det ledde till mycket tankar, stress och press beskriver Respondent 6. Respondent 6 försökte lösa situationen genom att för tillfället inte fokusera på skolan utan endast fokusera på sitt förhållande.

Under intervjuerna fick respondenterna beskriva en situation det senaste halvåret som de mått bra. Respondent 1 beskrev att hen mår bra av att att lyckas med något på egen hand och känna sig stolt över sig själv samt att nå milstolpar i hens liv. Respondent 2 beskrev en situation under föregående termin där bra samarbete hade fått respondenten att må bra. De hade börjat i tid och utnyttjat tiden väl förklarar Respondent 2. Respondenten beskriver ytterligare att det i skolan är skönt att ha någon vid sidan om som stöttar en. Respondent 3 beskriver att hen mår bra av att klara en uppgift, att efter intensiva perioder känna att hen har lyckats. Respondent 4 beskriver att hen i vanliga fall mår bra men att respondenten mådde extra bra när hen fått godkänt på en tentamen. Respondent 5 berättar att hen mår bra av att vara med familj och vänner, när stressen är under kontroll och när hen får bekräftelse på att något gått bra. Även Respondent 6 mår bra av att vara hemma med familjen samt att ta pauser från skolan.

Vid frågan om respondenterna gör något aktivt för deras mentala hälsa svarade både

Respondent 1, Respondent 2, Respondent 3 och Respondent 4 att de inte gör något aktivt eller specifikt för sin mentala hälsa. Alla poängterade dock saker som får dem att må bra. Respondent 1 förklarar att hen mår bra av att umgås med kompisar men gör inte det aktivt för att må bra av det. Respondent 2 beskriver att hen försöker strukturera upp livet, vilket exempelvis kan handla om att gå upp i tid varje dag. För Respondent 3 kan det handla om att bestämma att efter en viss tid ska respondenten bara ta det lugnt och inte studera mer. Respondent 4 beskriver att det finns indirekta faktorer som gör att respondenten mår bra, exempelvis träning, att äta bra och att ha ett socialt liv. Både Respondent 5 och 6 beskriver att de gör något aktivt för att förbättra sin

mentala hälsa. Respondent 5 genomför mindfulness varje morgon, respondenten förklarar att

hen behöver göra det en längre period för att det ska få inverkan. Respondent 5 har även bokat in en tid med en psykolog för att prata om stress. Respondent 6 beskriver att det hen gör är att skapa rutiner som fungerar under dagen och tränar för att förbättra sin mentala hälsa.

Respondenterna fick under intervjun svara på vad avslappning är för dem. För Respondent 1 handlade det om att inte ha någonting att göra och inte känna stress över någonting. Exempelvis att vara ute i naturen, göra en brasa eller att umgås med folk hen tycker om. Naturen upplevs avslappnande för Respondent 1 då det är tyst och hen känner sig fri och lugn. Respondent 2 påpekade att vara mentalt närvarande i en situation och släppa stressen är avslappnade, det kan vara i nästan vilken situation som helst, exempelvis att träffa kompisar eller tittar på tv. Avslappning för Respondent 3 är när hen inte behöver tänka och inte tänka på alla saker som hen känner att hen måste göra. För Respondent 4 handlade det om att tänka på ingenting annat än det respondenten gör för stunden, exempelvis när hen spela datorspel eller umgås med sin sambo. Respondent 5 beskriver att det handlar om att känna sig tillfreds och inte ha något som hen måste göra samt att vara i nuet och inte ha ångest över någonting, exempelvis att vara på middag med kompisar. För Respondent 6 är det avslappnande att befinna sig någonstans där hen känner sig trygg, exempelvis tillsammans med sin familj eller pojkvän. Att vara i naturen är också något som Respondent 6 tycker är avslappnande.

Jag tror det är när jag känner mig tillfreds att jag inte har någonting som jag känner att jag måste göra, det kan vara avslappnande att typ vara på en middag med en kompis när jag känner att jag kan vara där i nuet och inte känner ångest över att typ jag borde egentligen plugga eller jag borde göra det här istället, att man kan njuta av stunden typ. Eller typ gå och träna liksom sånt, det måste inte ligga på soffan liksom.

Respondent 5

Se tabell 1 över vilka respondenter som aktivt använder, tidigare använt eller aldrig har använt en applikation för mental hälsa.

Tabell 1. Resultattabell av vilka studenter som har tidigare erfarenhet av applikationer med inriktning på mental hälsa

Använder idag Tidigare använt Aldrig använt

Respondent 1 x Respondent 2 x Respondent 3 x Respondent 4 x Respondent 5 x Respondent 6 x x Resultat 2 3 2

Respondent 1 uppger att hen tidigare använt en applikation för mental hälsa kallat Headspace. Respondent 1 påpekar dock att hen kanske inte gav den en ”ärlig chans” då respondenten redan innan användning bestämt sig för att hen har svårt för att slappna av. När applikationen

användes var upplevelsen positiv men det var svårt att få rutin på användandet av applikationen. Till skillnad från Respondent 1 så har Respondent 2 inte använt någon applikation för specifikt mental hälsa, respondenten har dock använt en träningsapplikation med inslag av mentala övningar. Respondent 2 beskriver att hen i applikationen först skulle genomföra fysisk träning och efter det genomföra tankeövningar. Applikationen slutade användas då Respondent 2 beskriver sig själv som slarvig, det fanns ingen motivation till att fortsätta efter att en 30 dagars utmaning i applikationen var över. Både Respondent 3 och 4 har aldrig tidigare använt en applikation för mental hälsa och Respondent 4 visste heller inte att denna typ av applikationer fanns. Respondent 3 tycker att de applikationer som finns upplevs som tråkiga och att hen inte kan slappna av med hjälp av dem. Hen har kontroll på det själv och behöver då inte hjälp av en applikation. Respondent 4 beskriver att hen använt en träningsapplikation kopplat till golf. I den applikationen uppskattar respondenten att hen kan följa sin statistik och utifrån det försöka förbättra sig. Respondent 5 använder som tidigare nämnts en applikation för mindfulness. Applikationen använder Respondent 5 ungefär fem minuter varje dag. Även Respondent 6 använder en applikation för mental hälsa kallat Breeath, applikationen spelar upp musik och ljud på kvällarna och ska underlätta för användaren att somna. Respondent 6 förklarar vidare att hen säkert haft en applikation för meditation tidigare men har inte använt någon på länge. I intervjuerna ombads även respondenterna att rangordna olika lappar med ord. Respondenterna rangordnade lapparna utifrån vad de tror hade hjälp dem mest till vad som hade hjälpt dem

minst. Resultatet av rangordningen illustreras i tabell 2, de ord som respondenten rangordnade högst fick sju poäng medan det respondenten rangordnade lägst fick ett poäng.

Tabell 2. Resultattabell av respondenternas rangordning av begreppen (de begrepp som stod på respondenternas lappar är identiska med de begrepp som redovisas i tabellen nedan).

Att få prata om det

Planering

/ Struktur Positiv feedback Träning Avslappning Meditation Dagbok

Respondent 1 7 6 5 4 3 2 1 Respondent 2 7 6 4 5 3 1 2 Respondent 3 2 6 1 4 7 3 7 Respondent 4 2 6 7 3 5 5 1 Respondent 5 2 5 3 6 7 4 1 Respondent 6 4 7 3 5 6 2 1 Resultat 24 36 23 27 31 17 13

I nästkommande stycke presenteras en genomgång av hur alla respondenter har resonerat utifrån varje lapp och rangordningen. Eftersom respondenterna fick tolka begreppen hur de ville varierade svaren sinsemellan respondenterna. Exempelvis kunde de tolka ”Att få prata om det” som att få prata med sina vänner och familj, med en kurator, på ett forum online eller diskutera allmänt om de har ett behov av att prata om problem överlag. Det var alltså inte bestämt vad begreppen på lapparna skulle innebära för dem. Det sammanlagda resultatet utifrån alla respondenternas poäng gav följande rangordning.

1. Planering / Struktur

2. Avslappning 3. Träning

4. Att få prata om det

5. Positiv feedback 6. Meditation 7. 7. Dagbok

Fem av sex respondenter rangordnade planering / struktur högst eller näst högst. Respondent 1 beskriver att planering och struktur kan underlätta för att kunna sätta mer rimliga krav på sig själv. Respondent 2 gillar struktur i livet och beskriver sig som en ”matte-människa” där saker kan vara rätt och fel och därför passar struktur för respondenten. Respondent 3 tycker det är viktigt med struktur men ifrågasätter hur det skulle kunna se ut i en applikation för mental hälsa då exempelvis en kalender redan finns i telefonen.

I så fall skulle det nog vara att strukturera eller lägga in grejer man mår bra av istället för det man måste göra och mål för det känner jag att det finns så mycket om det redan man har sin kalender sin, både digitalt och sen så... Så då skulle det väl vara någon typ någon kalender där man lägger in grejer som man mår bra av.

Respondent 3

Respondent 4 poängterar vikten av planering i vardagen, som att exempelvis äta rätt och gå och lägga sig i tid. Hen beskriver att avsaknaden av rutiner kan leda till hälsoproblem. För

Respondent 5 hjälper planering och struktur mycket vid stress, respondenten beskriver att det kan handla om att sätta upp delmål, stora som små. Respondent 6 beskriver sig själv som en ostrukturerad människa men märker dock direkt att hen blir mer lugn när hen måste strukturera och planera. Respondent 6 berättar även att det är till hjälp för att se skillnaden mellan skola och fritid.

Respondent 1 beskriver att avslappning är bra för att ”komma tillbaka ner på marken när man bara stressar, stressar, stressar och är uppe och svävar på ett stressmoln". Respondent 1

beskriver vidare att det kan vara svårt att få in en rutin för avslappning även om det bara handlar om fem minuter varje dag. Respondent 2 beskriver att avslappning kan vara bra när hen är stressad och inte kan somna. Respondent 3 beskriver istället att avslappning i en applikation skulle kunna vara något man kan ”pilla” med som exempelvis ett spel som inte betyder något och som inte frambringar någon stress, för att släppa det vardagliga och låta hjärnan slappna av. Respondent 4 placerar avslappning och meditation på samma plats och beskriver båda som ”feel good grejer”. Respondent 5 placerar avslappning högst upp, för respondenten är det viktigt att kunna slappna av och inte ”vara uppe i varv” utan istället släppa problemen och inte tänka på det. Respondent 6 beskriver att träning och avslappning passar väl ihop, som exempelvis återhämtning efter träning. Respondent 6 betonar även att avslappning är viktigt i stressiga perioder.

Träning placerades totalt som nummer tre. Respondent 1 beskriver att träning är viktigt då hen

märkt av att hen lättare blir nedstämd och ”deppig” om hen inte tränar. Även om träning har positiva effekter så genomför inte Respondent 1 någon träning under perioden då intervjun ägde rum då hen upplever att det lätt kopplas till prestation och att hen jämför sig ofta med sina gamla prestationer. Exempelvis förklarar Respondent 1 att hen kunde springa längre och snabbare tidigare och då upplever respondenten det som icke motiverande att börja om.

Respondent 2 beskriver att hen mår mycket bättre av att vara aktiv genom träning, respondenten kopplar även träning snabbt till sömn och förklarar att hen har mycket enklare för att somna om hen har varit aktiv under dagen. Respondent 3 beskriver att träning är kul men poängterar att en risk med träning i en applikation är att det kan vara en ”trigger8_{” för vissa personer, exempelvis} om applikationen frågar ”Hur många kilometer har du klarat av nu?”. Det menar Respondent 3 även kan leda till något ohälsosamt för vissa personer, problemet beskriver Respondent 3 är att det är svårt att veta vad som triggar olika personer. Respondent 4 beskriver att en positiv aspekt av träning är att kunna se sin förbättring och få bekräftelse på utvecklingen. Respondent 5 påpekar att hen inte vet hur träningen skulle kunna se ut i en applikation men tycker ändå att träning är viktigt för att må bra. Respondent 6 påpekar att träning ibland kan handla om att få känna sig duktig, att utvecklas och få använda kroppen istället för hjärnan.

Att få prata om det rangordnar Respondent 1 och 2 högst, de beskriver att det kan vara skönt att

öppna upp sig och prata med andra för att det ofta visar sig att andra står inför samma problem. Respondent 1 och 2 påpekar då att det är skönt att inte känna sig ensam.

Kanske där man kan prata med andra, som är i samma situation, alltså inte bara proffs om vi säger så som ska hjälpa en. Utan kanske andra personer som är i samma situation, känner samma saker, då är det lättare att diskutera om man är i samma situation, tycker jag alltid, än att prata med någon helt random typ. Även om det blir en random men man har ändå något gemensamt.

Respondent 2 Respondent 3 och 5 beskriver att de har människor i sin närhet som de kan prata med om problem uppstår och har därför inte behovet av det som en funktion i en applikation.

Respondent 3 förklarar vidare att hen är för privat för att öppna upp sig för vem som helst och vill därför bara prata med sina närstående. Respondent 4 beskriver likt respondent 3 och 5 att

hen själv inte skulle vara i behov av den typen av funktionen i en applikation men respondenten tror samtidigt att det kan vara jätteviktigt för många andra. Respondent 6 beskriver att det är väldigt viktigt att få prata med andra om saker som kan ”ligga och gro”, att få kunna ”spotta” ur sig det för att till slut kunna släppa det. Respondent 6 beskriver vidare att ibland blir inte saker sanna förrän man har sagt det högt till någon annan.

Respondent 1 beskriver att positiv feedback kan vara bra för att få bekräftelse på framgång när respondenten själv upplever att hen inte tar sig framåt. För Respondent 2 kan positiv feedback handla om att få bekräftelse på att det hen gör är rätt, då respondenten själv upplever att hen kan vara väldigt osäker och det skapar stress. Respondent 3 rangordnade positiv feedback längst ner och kopplar positiv feedback till inspirationscitat hen exempelvis sett på Instagram. Respondent 3 och 5 beskriver att positiv feedback ger mer när det kommer från en person i deras närmaste krets än när det är en text i en applikation. Till skillnad från Respondent 3 så rangordnar Respondent 4 positiv feedback högst. Respondent 4 beskriver att positiv feedback är väldigt trevligt och respondenten betonar att hen gillar att sätta upp mål som en kan sträva efter och sen se förbättringen. Respondent 6 anser att positiv feedback kan vara bra men förklarar att det för hen är viktigare att kunna prata om det än att bara få positiv feedback.

Gemensamt för majoriteten av respondenterna vid lappen meditation var att de var osäkra på vad meditation innebar. Respondent 1 beskriver att hen tolkar meditation som att göra något aktivt, att meditation är mer tålamodskrävande medan avslappning är mer kravlöst och därav tycker Respondent 1 att avslappning passar hen bättre. Respondent 2 tolkar meditation som ”flummigt” och förstår inte hur det skulle kunna hjälpa, respondenten har svårt för att få grepp om det. Respondent 3 beskrivet att det kan fungera väldigt bra för vissa men inte för

respondenten själv. Respondent 5 har som tidigare nämnt precis börjat med meditation och hen antar att det fungerar bra. Respondent 6 tror att meditation är viktigt och hade önskat att hen gjorde det oftare än hen gör.

Meditation kopplar jag så mycket till att man så, andas och typ såhär att någon förklarar ”du har en tanke och du sätter den i en bubbla och den flyter iväg” typ. Meditation kanske är en typ av avslappning? Medans det här [avslappning] är mer brett.

Respondent 3

Lappen med begreppet dagbok placerades totalt sett lägst av alla respondenter. Respondent 1 beskriver problematiken med att skriva dagbok som att det lätt glöms av och rinner ut i sanden samt att en dagbok behöver skrivas i under en längre tid för att det ska vara möjligt att efter en

tid se tillbaka och reflektera över innehållet. Även Respondent 2 beskriver att det lätt rinner ut i sanden och att när hen väl har testat att skriva dagbok så följde hen aldrig upp på det.

Respondent 3 rangordnade däremot dagboksskrivande högst. Respondenten påpekar att en