Det råder ett behov av ytterligare forskning inom cirkulär ekonomi och fler affärsmodeller som inkluderar återbruk borde utvecklas. Ett förslag till vidare studier är därför att undersöka hur affärsmodeller kan utvecklas för att effektivisera återbruk och uppnå lönsamhet. Dessutom behövs mer forskning kring hur leasing kan implementeras i affärsmodellen, exempelvis att begagnat material och produkter hyrs ut till både privatpersoner och fastighetsbolag och om det är lönsamt.
Ett annat förslag är att utföra en studie med livscykelanalys för kontorsinredning där miljöpåverkan kartläggs för att undersöka fler möjligheter för återbruk. Fler studier behövs även om upcycling där möjliga områden för upcycling av produkter undersöks.
Referenser
Tidskriftsartiklar
Alam, M et al. (2016). Relationships among carbon emissions, economic growth, energy consumption and population growth: Testing environmental kuznets curve hypothesis for Brazil, China, India and Indonesia. Ecological Indicators 70:477-479.
Allwood, J.M., Ashby, M.F. Gutowski, T.G., & Worrell, E. (2011). Material efficiency: A white paper. Resources, Conservation and Recycling, 55(3), 362-381.
Bakker, C.A., Wever, R. (2010). Designing Cradle to Cradle products: a reality check International Journal of Sustainable Engineering 3(1), ss. 2-8.
Cai, G. & Waldmann, D. (2019). A material and component bank to facilitate material
recycling and component reuse for a sustainable construction: concept and preliminary study. Clean Technologies and Environmental Policy, 21(10), ss. 2015–2032.
Eriksson, M. & Sundgren, M. (2005). Managing change: strategy or serendipity - reflections from the merger of Astra and Zeneca. Journal of Change Management, 5(1): 15-28.
Eriksson, P. (2010) Partnering: what is it, when should it be used, and how should it be implemented? Construction Management and Economics, 28(9), ss. 905-917.
Erwin, D. G. & Garman, A. N. (2010). Resistance to organizational change: linking research and practice. Leadership & Organization Development Journal, 31(1): 39-56.
Fivet, C. & Brutting, J. (2020). Nothing is lost, nothing is created, everything is reused in structural design. The Structural Engineer. 98(1), ss. 74-81.
Geissdoerfer, M., Savaget, P., Bocken, N. & Hultink, E., 2017. The Circular Economy – A new sustainability paradigm?. Journal of Cleaner Production, 143, ss.757-768.
Ghisellini, P., Cialani, C. & Ulgiati, S., 2016. A review on circular economy: the expected transition to a balanced interplay of environmental and economic systems. Journal of Cleaner Production, 114, ss.11-32.
Gorgolewski, M. 2008, Design with reused building components: some challenges. Building Research & Information 36(2), ss. 175-188.
Hall, J. T. & Slaper, T. F. (2011). Triple bottom Line, What Is It, and How Does It Work? Indiana Business Review, 86(1).
60
Hobs, G. & Admans, K. (2017). Reuse of building products and materials – barriers and opportunities. International HISER Conference on Advances in Recycling and Management of Construction and Demolition Waste.
Iacovidou, E. & Purnell, P. (2016). Mining the physical infrastructure: Opportunities, barriers and interventions in promoting structural components reuse. Science of the Total Environment, ss. 791-807.
Kobza, N. & Schuster, A., 2016. Building a responsible Europe - the value of circular economy. IFAC-PapersOnLine, 49(29), ss.111-116.
Kotter, J. P. (1995). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard Business Review, mars-april, ss. 59–67.
Kralj, D. & Markic, M. (2008). Building Materials Reuse and Recycle. Wseas Transaction on Environment and Development. 4(5), ss. 409-418.
Lewin, K. (1951). Field theory in social science: selected theoretical papers. Oxford: Harpers. Lewis, L., Schmisseur, A., Stephens, K., & Weir, K. (2006). Advice on communicating during organizational change: the content of popular press books. Journal of Business
Communications, vol 43(2), ss. 113–137.
Lines, B. C., Sullivan, K. T., Smithwick, J. B. & Mischung, J. (2015). Overcoming resistance to change in engineering and construction: Change management factors for owner
organizations. International Journal of Project Management, 33(5): 1170-1179.
Lines, R. (2004). Influence of participation in strategic change: resistance, organizational commitment and change goal achievement. Journal of Change Management, 4(3): 193–215. Szita, K. (2017). The Application of Life Cycle Assesment in Circular Economy. Hungarian Agricultural Engineering, (31), ss. 5-9.
Vargo, S. & Lusch, R. (2004). Evolving to a new dominant logic. Journal of Marketing 68(1), ss. 1-17.
Washington, M. & Hacker, M. (2005). Why change fails: knowledge counts. Leadership & Organization Development Journal, 26(5): 400–411.
Internetkällor
Andersson et al. (2018). Potential och lösningar för återbruk i svenska kontor. [online]. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11c275/1535964213893/C339.pdf [Hämtad 20 februari 2020].
Appelgren et al. (2017). Kreativt återbruk och redesign i offentliga kontorsmiljöer. [online].Tillgänglig: https://gup.ub.gu.se/file/207894 [Hämtad 20 februari 2020]. Avfallssverige. (2018). Svensk avfallshantering 2018. [online]. Tillgänglig:
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/Svensk_avfallshantering_2 018_01.pdf [Hämtad 26 februari 2020].
Boverket. 2020. Klimatdeklaration Vid Uppförande Av Byggnad. [online]. Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration [Hämtad 20 April 2020]. Brundtland, G. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Förenta nationernas generalförsamling A/42/427. [Hämtad 26 februari 2020].
CCbuild, (u.å.). Återbruk Väst. [online]. Tillgänglig: https://ccbuild.se/aterbruk-vast/ [Hämtad 22 februari 2020].
Centrum för cirkulärt byggande. (u.å). Digitala tjänster. [online]. Tillgänglig: https://ccbuild.se. [Hämtad 20 april 2020].
Denell, A. & Johansson, B. Återbruk i praktiken- CCB & Godset 4 Trästad (2020). [online]. Tillgänglig: http://www.trastad.se/wp-content/uploads/2020/02/Anna-Denell-och-
Bj%C3%B6rn-Johansson.pdf [Hämtad 18 februari 2020].
Ekman, P. och Röndell. J. (2018). KPI2030: Utveckling av nyckeltal och indikatorer för hållbara fastigheter. [online]. Tillgänglig:
https://www.e2b2.se/library/3926/slutrapport_kpi2030_utveckling_av_nyckeltal_och_indikat orer_for_hallbara_fastigheter.pdf [Hämtad 26 februari 2020].
Europeiska kommissionen. (2010). Being wise with waste: the EU’s approach to waste management, ss. 4-5. [online]. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/environment/waste/pdf/WASTE%20BROCHURE.pdf [Hämtad 3 februari 2020].
Europeiska kommissionen (2015). Closing the loop - An EU action plan for the Circular Economy. [online]. Tillgänglig:
https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:8a8ef5e8-99a0-11e5-b3b7-01aa75ed71a1.0012.02/DOC_1&format=PDF. [Hämtad 19 februari 2020].
Europeiska kommissionen. (2019). On the implementation of the Circular Economy Action Plan [online]. Tillgängligt: https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-
political/files/report_implementation_circular_economy_action_plan.pdf [Hämtad 15 september 2019].
62
finnish-project-improves-demolition-waste-reuse [Hämtad 20 februari 2020].
Förenta nationerna. (2019). World population prospects. Department of Economic and Social Affairs Population Division. [online]. Tillgänglig.
https://population.un.org/wpp/Publications/Files/WPP2019_Highlights.pdf [Hämtad 3 februari 2020].
Gerhardsson, H., Lindholm, C. & Ahlm, M. (2019). Arbetssätt för ökat återbruk i lokalanpassningar. [online]. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/download/18.20b707b7169f355daa7829c/1562231130220/B2351.pdf [Hämtad 12 mars 2020].
IVL. (2019). Samverkan ska öka återbruket i byggbranschen. [online]. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande---arkiv/2019-05- 29-samverkan-ska-oka-aterbruket-i-byggbranschen.html [Hämtad 7 mars 2020].
Johansson, B. (2019). Vasakronan, Sundbyberg. [online]. Tillgänglig: https://ccbuild.se/vasakronan-sundbyberg/ [Hämtad 11 mars 2020].
Kunz, J. & Fischer, M., 2012. Virtual Design and Construction: Themes, Case Studies and Implementation Suggestions, Stanford: Stanford University. [online]. Tillgänglig:
https://stacks.stanford.edu/file/druid:gg301vb3551/WP097_0.pdf [Hämtad 11 mars 2020]. Landfeldt, T. & Nilsson, A. (2019). Ett Arkitekt Kontor, Kiruna [online]. Tillgänglig: https://ccbuild.se/ett-arkitekt-kontor/ [Hämtad 11 mars 2020].
Lindholm, C., Gerhardsson, H., Youhanan, L. och Stenmarck, Å. (2018). Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter- Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar. [online]. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d22d8/1544185419182/B2324.pdf [Hämtad 21 februari 2020].
Lööf et al. (1993). Byggnaden och bebyggelsen i ett kretsloppsperspektiv. Rapport från ett miniseminarium den 16 september 1993. [online]. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/48406/1/gupea_2077_48406_1.pdf
Mörk, K & Gustafsson, A. (2015). Återbruk var dag. Chalmers tekniska högskola, Göteborg. [online]. Tillgänglig: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/213487/213487.pdf [Hämtad 16 februari 2020].
Naturvårdsverket. (2018). Att göra mer men mindre, Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023. [online]. Tillgängligt:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6857- 8.pdf?pid=23951 [Hämtad 3 februari 2020].
RE:Source. (2018). Mätning av produktcirkularitet som ett sätt att öka resursproduktivitet. [online]. Tillgänglig:
https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d211b/1544014491094/Slutrapport%20% 20Measuring%20product%20circularity%2042909-2%20-%20reviewed.pdf [Hämtad 1 mars 2020].
SB Insight. (2018). The Swedish Market for circular economy- Attitudes, behaviours & business opportunities. Tillgänglig: https://www.sb-insight.com/sb-reports [Hämtad 25 februari 2020]. Sweden Green Building Council. (2012). BREEAM-SE vers 2.0 Bedömningskriterier och vägledning för licensierade BREEAM-assessorer. [online]. Tillgänglig:
https://www.sgbc.se/docman/breeam-2016/644-breeam-se-svensk-manual-v2-0/file [Hämtad 21 februari 2020].
Sweden Green Building Council. (2014). Miljöbyggnad – Metodik nyproducerade och befintliga byggnader, Manual 2., 141001, SGBC: Stockholm.[online]. Tillgänglig: https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/441-2-2-141001-mb-metodik-vers- 141017/file [Hämtad 21 februari 2020].
Swedish Standard Institute. (2006). Svensk standard SS-EN ISO 14044:2006. Miljölednings - Livscykelanalys - Krav och vägledning (ISO 14044:2006). [online]. Tillgänglig:
https://www.sis.se/api/document/preview/46898/ [Hämtad 10 april 2020]. The Cradle to Cradle Products Innovation Institute. (u.å). [online]. Tillgänglig:
https://www.c2ccertified.org/get-certified/product-certification [Hämtad 12 mars 2020]. U.S. Green Building Council (2016). LEED v4 for Building design and construction. [online]. Tillgänglig:
http://www.usgbc.org/sites/default/files/LEED%20v4%20BDC_04.05.16_current_0.pdf [Hämtad 21 februari 2020].
Böcker
Brand, S., 1994. How Buildings Learn. London: Penguin Books.
Brooks, I. (2009). Organisational Behaviour: Individuals, Groups and Organisation. 4. uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
Cameron, E. & Green, M. (2004), Making Sense of Change Management: A Complete Guide to the Models, Tools and Techniques of Organisational Change. London; Sterling, VA: Kogan Page.
Catasus, B., Gröjer, J., Höberg, O., Johrén A. (2008). Boken om nyckeltal. 2. uppl. Författarna och Liber AB.
Christensen C.M., Marx M., & Stevenson H.H, (2006), Tools of Cooperation and Change. Harvard Business Review.
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R. & Liston, K. (2011). BIM handbook: a guide to building information modeling for owners, managers, designers, engineers, and contractors. 2. uppl. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Elkington, J. (1998). Cannibals with Forks - The Triple Bottom Line of 21st Century Business. Storbritannien, Padstow, Cornwall: T.J. International Ltd.
64
Ghosh, S et al., (2020). Circular Economy: Global Perspective. Springer Nature Singapore Pte Ltd. 2020, ss. 2-4; 299-316.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring, Egypten: Liber AB.
Jensen, K. & Sommer, J. (2016). Building A Circular Future. Köpenhamn: GXN Innovation, ss. 2-5.
Lind, H. & Lundström, S. (2011). Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet. SNS förlag. Lundahl, U., & Skärvad, P. H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur AB.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. 4. uppl. Stockholm: Liber AB
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Paton, R. A. & McCalman, J. (2008). Change Management: A Guide to Effective Implementation. 3. uppl. London: SAGE Publications Ltd.
Révai, E. (2012). Byggstyrning. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. 7 uppl. Essex: Pearson.
Bildkällor
Braccini, A. Margherita, E. (2018). Exploring Organizational Sustainability of Industry 4.0 under the Triple Bottom Line: The Case of a Manufacturing Company. [online]. Tillgänglig: https://www.mdpi.com/2071-1050/11/1/36 [Hämtad 19 februari 2020].
Hussian et al. (2016). Kurt Lewin’s change model. [online]. Tillgänglig:
https://www.elsevier.es/en-revista-journal-innovation-knowledge-376-pdf- S2444569X16300087 [Hämtad 6 mars 2020].
Naturskyddsföreningen. (2018). Faktablad: Cirkulär ekonomi. [online]. Tillgänglig: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-ekonomi [Hämtad 16 februari 2020]. Regeringskansliet, 2015. Sveriges arbete med Agenda 2030. [online]. Tillgänglig
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/globala-mal- for-hallbar-utveckling/ [Hämtad 22 februari 2020].
Bilagor
Bilaga A- Fastighetsbolag (Hållbarhetsgruppen, projektledare och inköpare)
1. Hur arbetar ditt företag med återbruk? Vad är din roll i återbruksarbetet?
2. Vilka utmaningar i ert återbruksarbete har ni stött på och hur har ni tacklat dessa? 3. Tar ni hjälp av några verktyg, ex digitala verktyg? Behöver bättre verktyg tas fram? vilka då?
4. Vilka typer av produkter finns tillgängliga för återbruk, vilka av dessa är lättast att återbruka? hur stort är utbudet? (kontorsinredning och byggmaterial)
5. Vilka faktorer överväger ni när ni väljer vilket material/produkt som ska köpas in? ex kostnad, kvalite, krav från annan part?
6. När en hyresgäst säger upp sig för avflyttning hur beaktas möjligheten till återbruk och fattas något beslut om vad som skall byggas om/förnyas i lokalen?
7. Hur hanterar ni logistiken under ett renoveringsprojekt?
8. Har man utfört någon utvärdering om återbruk kostar mera i projekten avseende tid, materialkostnad logistik etc?
9. Vilka samarbetspartner använder ni idag avseende återbruk i projekten?
10. Hur ska man sälja in återbruket i projekten? vilka krav ska man ställa till de olika aktörerna i projektet (entreprenör, arkitekter etc) och hur kan dessa aktörer samverka för att främja återbruk?
11. Hur hanteras återbruksfrågan vid uthyrning? Ställer ni några särskilda miljökrav på era hyresgäster? Hur kan man skapa en gemensam målbild med hyresgästen?
Arkitekt:
- Kan samma kvalité uppnås med återbruk?
Forskare på RISE och IVL:
- Vilka nyckeltal kan användas?
- Hur kan fastighetsägaren inkludera återbruk i sin affärsmodell? och kan det bli lönsamt?
66
Bilaga B- (Hyresgäster och uthyrare)
1. Vad ställer ni för krav på hyresvärden när ni signerar kontrakt?
2. Vad innebär återbruk för dig som hyresgäst och vad är din inställning till det?
3. Är man medveten att byggande och förvaltning av byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser från material- och energianvändningen i sektorn? Behöver hyresvärden informera mer om klimatfrågan i samband med uthyrningsfasen inför framtida lokalanpassning och finns ett sådant intresse hos er?
4. Vilka hinder ser du med att välja ett kontor med återbrukade material/möbler? Vilka möjligheter finns?
5. Vilka incitament behövs för att uppmuntra er som hyresgäst att välja kontor med återbrukade material/möbler? (t.ex. en miljöcertifiering, nyckeltal, hyra, miljötrender). 6. Hur kan vi få förbättra samarbetet gällande klimatfrågan i samband med
uthyrningsfasen eller ev. framtida lokalanpassning samt i förvaltningsskedet? 7. Förutsatt att samma kvalitet kan uppnås med återbrukade material: “Mellan 0-100%
TRITA-ABE-MBT-20580