Följande avsnitt redogör för valt tillvägagångssätt av litteraturstudien samt den kvalitativa intervjustudien som genomförts och tillämpas för att besvara frågeställningarna. Även urvalsprocessen för intervjustudiens respondenter samt ramar för de intervjuer som hållits beskrivs. Slutligen analyseras hur den insamlade datan har bearbetats såväl som de överväganden som är nödvändiga att beakta i en kvalitativ studie för att säkerställa dess kvalitet.
4.1 Ansats
Teoriskapandet kan sägas börja med en forskningsfråga som man har och baserat på den väljs antingen ett induktivt eller deduktivt tillvägagångssätt. Denna studie är induktiv vilket medför att metoden utgår från att först samla in data och sedan utvecklas en teori som ett resultat av analyserad data. Här utgår man alltså från empiri för att sluta oss till generell kunskap om teorin. (Saunders et al., 2016).
Vidare är metoden kvalitativ, det ger möjlighet för en mer djupgående analys och öppnar möjligheten för diskussion kring frågor som är av större relevans för denna studie. Metoden besvarar frågor av formen “hur” snarare än “hur många”. (Silverman, 2010). Därutöver behöver författarna, för att besvara frågeställningarna, förstå olika aktörers tankesätt och inställning till återbruk. Författarna behöver även sätta sig in i hur kommunikation hanteras mellan olika parter gällande ämnet och därför har semistrukturerade intervjuer tillämpats vid datainsamling.
4.2 Litteraturgenomgång
För att få en förståelse för arbetet med återbruk inleddes arbetet med en induktiv litteraturgenomgång. På så sätt skapades en grundförståelse för återbruk i olika delar av världen, utmaningar och svårigheter förknippade med implementering, existerande definitioner av begreppet och möjliga lösningar för återbruk. Litteratur samlades in från rapporter, böcker, kvalitetsgranskade artiklar och journaler. Eftersom forskningsfrågan är relativt ny och forskningsläget är begränsat idag valdes en stor del praktisk teori i litteraturgenomgången. Dessa inkluderade resultat från fallstudier som utförts av forskningsinstitut eller fastighetsbolag som aktivt jobbar med frågan. Sammanställning av litteraturgenomgången utgjorde sedan en grund för analysen i slutet av arbetet tillsammans med data insamlad från intervjuer.
4.3 Intervjuer
Totalt genomfördes 24 stycken intervjuer. Då denna studie avsåg att få en djupare inblick i hinder och möjligheter avseende återbruk, samt olika aktörers erfarenheter och förväntningar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Vidare valdes semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra utrymme för följdfrågor.
De semistrukturerade intervjuerna hölls informellt (på plats), via telefon eller mejl med anledning av geografiskt avstånd och tillgänglighet. Intervjuerna utgick från två olika standardiserade intervjumallar anpassade främst för fastighetsbolagen samt hyresgäster (se bilaga A och bilaga B). Om otydliga svar erhölls från mejlintervjuerna, kontaktades respondenterna igen för följdfrågor.
Bilaga A var anpassad på ett sätt som möjliggjorde att olika aktörer kunde besvara frågorna, så som projektledare, hållbarhetsansvariga, inköpare, uthyrare och även arkitekter. Bilaga B besvarades av hyresgäster, uthyrare eller fastighetsbolag som enbart företräder hyresgäster. Intervjuerna fördelades under en tvåmånadersperiod, under hela mars och april 2020.
Detta arbete utfördes i samarbete med ett svenskt fastighetsbolag och benämns som Fastigetsbolaget i denna uppsats. Intervjupersonerna som valdes ut är delaktiga i projektprocesser och ansågs därför kunna bidra med relevant information, främst valdes intervjupersoner ut inom Fastighetsbolaget. Övriga intervjupersoner valdes ut genom att först forska kring vilka bolag som uppgav sig arbeta med hållbarhet samt återbruk, sedan kontaktades dessa bolag. Vidare bidrog Fastighetsbolaget med kontaktuppgifter till sina hyresgäster.
4.4 Datainsamling
För att underlätta transkriberingen efterfrågades respondenterna efter ett godkännande för dokumentation via ljudinspelning. Under intervjuerna togs anteckningar vilket kompletterades med transkriberingen. Transkribering av samtliga intervjuer ger en sammanställning av vad som sägs under en intervju och möjliggör analys för hur frågor besvaras. (Saunders et al., 2016).
Nedanstående tabeller, tabell 1 samt tabell 2, visar respondenterna för bilaga A samt bilaga B. Vidare redogörs intervjulängd, aktiva år inom byggbranschen samt intervjusätt. Respondenterna benämndes endast med sin titel i rapporten. Den blåa färgmarkeringen visar de respondenter som arbetar inom Fastighetsbolaget.
Tabell 1. Respondenter, fastighetsbolag. Bilaga A.
Titel i rapport Intervjulängd (min) Aktiva år inom fastighets-branschen
intervjusätt
Projektledare A 38 3 Informellt möte
Hållbarhetschef A 45 25 Telefon
Miljöansvarig A 40 12 Telefon
Hållbarhetschef B - 30 Mejl
Hållbarhetschef C 30 10 Informellt möte
Inköpsansvarig A 28 15 Informellt möte
Stadsplanerare A 45 22 Telefon
Projektledare B 20 18 Telefon
Arkitekt A 50 30 Informellt möte
Arkitekt B 60 10 Telefon
Inredningsarkitekt A 50 24 Telefon
Enhetschef på RISE 45 12 Telefon
Projektkoordinator A (IVL)
40 21 Skype
Återbrukskonsult A 60 15 Telefon
Hållbarhetschef D - 3 Mejl
Tabell 2. Respondenter, hyresgäster. Bilaga B.
Titel i rapport Intervjulängd (min) Kategori Intervjusätt
Hyresgäst A 23 Retail Telefon
Hyresgäst B 12 Byggbranschen Telefon
Hyresgäst C 15 Myndighet inom
elkraft
Hyresgäst D 18 Miljöorganisation Skype
Hyresgäst E - Byggbranschen Mejl
Hyresgäst F 16 Arkitektur Telefon
Uthyrare A 22 - Telefon
Uthyrare B 43 - Telefon
Projektledare C 16 - Telefon
4.4.1 Etik
Samtliga respondenter informerades om studiens syfte och hur informationen skulle behandlas. Dessutom gav de sitt godkännande för hur personuppgifterna skulle hanteras. Vidare var respondenterna anonyma vilket innebär att inga personliga uppgifter utlämnades.
4.4.2 Reliabilitet
Reliabilitet upprätthålls när oberoende studier som använder samma tillvägagångssätt ger samma resultat. En hög nivå av reliabilitet innebär små slumpmässiga variationer medan en låg reliabilitet innebär att resultaten av studien kan variera kraftigt. (Patel & Davidson, 2011). En stor del av den införskaffade litteraturstudien grundades på tidigare rapporter från bland annat forskningsinstitut eller konsultbolag. Datan har granskats kritiskt och objektivt med beaktandet om att innehållet kan vara partiskt och baserat på företagets egna uppfattningar. Urvalet av respondenterna kunde varit större för att öka både trovärdigheten och reliabiliteten av resultaten. Men urvalets storlek samt urval av respondenter anses utgöra en tillräckligt stor kvantitet för att kunna dra relevanta slutsatser.
4.4.3 Validitet
Validitet definieras som förmågan att mäta det som ska mätas, med andra ord relevansen eller validiteten av information. Validitet kan delas in i intern och extern validitet. Den interna validiteten refererar till när utforskaren fångar verkligheten och om instrumentet mäter det som skulle mätas.
Den externa validiteten indikerar om resultaten av studien kan tillämpas i andra situationer än det undersökta (Lundahl & Skärvad, 1999). Studiens interna validitet kan anses vara relativt hög. Den externa validiteten är emellertid låg eftersom den utforskande strategin och den kvalitativa metodiken gör att resultaten kan kännetecknas av personliga tolkningar av den insamlade informationen och riskerar därav partiskhet.