kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.
Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-230.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-13 Per Kristersson
Förslag till yttrande över ”Strategiskt
bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets
kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och
förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra
sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet.
Bakgrund och syfte
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att
”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att
ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
Göteborgsregionens kommunalförbund
1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Kansliets kommentarer
GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.
Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild.
Kommunen vill öka byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap.
Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda
kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse.
Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott.
Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i
Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt. Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en
Göteborgsregionens kommunalförbund
fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i
kollektivtrafiklägen skapas en god potential för omflyttning i området och därmed frigörs boende på landsbygd för de som så önskar i redan befintliga bostäder.
I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där
bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för
kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.
Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar
tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.
Förändring
1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer
Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0%
Göteborgsregionens kommunalförbund Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%
GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende
bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och
äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.
GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 6 Dnr: 14-151.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över
”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.
Förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2014-10-02 Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-151.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-15 Per Kristersson
Förslag till yttrande över
”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och
förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra
sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet.
Bakgrund och syfte
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att
”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att
ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,
Göteborgsregionens kommunalförbund
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Kansliets kommentarer
GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.
Kommunen konstaterar det starka sambandet som finns mellan utbud och efterfrågan av bostäder för kommunens befolkningsutveckling. Byggs inga bostäder är det svårt med befolkningsökning genom inflyttning utan man är hänvisad till en utbudsökning genom omflyttning.
Härryda kommun har sedan länge en väl strukturerad och systematiserad syn på hur en balanserad efterfråga och utbud av nya bostäder kan åstadkommas. Målet är att åstadkomma en 1,5% årlig tillväxt befolkningsmässigt där samtidigt kommunal service kan utvecklas i motsvarande grad.
Bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar att bland de personer som flyttar ut från kommunen är det ungdomar som är överrepresenterade. Även här finns ett tydligt samband mellan efterfråga och utbud. Göteborg har ett mycket större utbud av smålägenheter än det finns i kommunen och det är också dit ungdomarna flyttar. Programmet redovisar inte tydligt var och vad för bostäder som planeras, för att skapa en mer komplett bostadsmarknad lokalt.
GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar
tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.
Förändring
1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer
Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%
GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende
bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och
äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.
GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där
bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för
Göteborgsregionens kommunalförbund
större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 7 Dnr: 14-105.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen