Tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller för sådana informationssamtal som avses i 5 kap. 3 a §
socialtjänstlagen (2001:453) och som hålls med föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge.
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Lagen reglerar förfarandet hos socialnämnden för informationssamtal med föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Lagen reglerar även vilken socialnämnd som ansvarar för att sådana samtal kan hållas.
Informationssamtal är samtal under sakkunnig ledning som ska hållas med föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge (5 kap. 3 a § socialtjänstlagen). Av 6 kap. 17 c § föräldrabalken framgår att deltagande i informationssamtal i vissa fall är en förutsättning för att domstolen ska få ta upp yrkanden avseende sådana frågor till prövning.
158
Ansvarig kommun
2 § Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört ansvarar för att
informationssamtal kan hållas.
Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, ansvarar även socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd för att sådana samtal kan hållas. Om det kan antas att sekretess gäller också för de uppgifter som behövs för att avgöra var föräldrarna är folkbokförda, ansvarar socialnämnden i den kommun som en förälder väljer för att sådana samtal kan hållas. Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet och en förälder är folkbokförda och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet.
Om barnet inte är folkbokfört i landet, ansvarar socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd för att informationssamtal kan hållas. Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var föräldrarna är folkbokförda eller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var en förälder är folkbokförd och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet, ansvarar socialnämnden i den kommun som en förälder väljer för att sådana samtal kan hållas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken socialnämnd som ansvarar för att informationssamtal kan hållas. Övervägandena finns i avsnitt 7.2 och 11.2.
Av första stycket framgår att socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört ansvarar för att informationssamtal kan hållas. Kommunen är inte skyldig att erbjuda informationssamtal inom sin egen organisation. Det är upp till varje kommun att inom ramen för sina resurser avgöra hur skyldigheten ska fullgöras – om det ska ske inom den egna verksamheten, genom att två eller flera kommuner samarbetar eller genom att kommunen på annat sätt förmedlar samtalsledare (jfr prop. 1990/91:8 s. 28 f. och 70). Andra stycket innehåller kompletterande bestämmelser om vilken socialnämnd som är ansvarig för att informationssamtal kan hållas när barnet eller föräldrarna har skyddade personuppgifter. Enligt bestämmelserna kan ytterligare kommuner vara ansvariga för att informationssamtal kan hållas, men bestämmelserna utesluter inte att föräldrarna vänder sig till den kommun där barnet är folkbokfört.
Om det kan antas att sekretess gäller för uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, ansvarar även socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd för att informationssamtal kan hållas. Om det kan antas att sekretess gäller för barnets personuppgifter och dessutom för båda föräldrarnas uppgifter, eller för en av dem och den andra inte är folkbokförd i landet, är socialnämnden i den kommun som en förälder väljer ansvarig för att informationssamtal kan hållas. Det står då föräldern fritt att välja den kommun där han eller hon är bosatt, men han eller hon kan även välja en annan. Om två kommuner är ansvariga för att informationssamtal kan hållas bör socialnämnderna samverka för att avgöra hur informationssamtalen ska hållas. Samtal kan ibland behöva anordnas av båda socialnämnderna.
Begreppet sekretessbelagd uppgift definieras i 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. Det spelar inte någon roll varför en uppgift sekretessbelagts eller vilken form av sekretess som råder. Prövningen
159 måste av naturliga skäl utgå från vilka uppgifter en enskild person har
möjlighet att få del av, inte vilka uppgifter som socialnämnden, eller en annan offentlig aktör, kan få fram. Kraven för att visa att det kan antas att sekretess gäller för en uppgift bör inte ställas alltför högt. Föräldrarna kan t.ex. ge in handlingar som visar att barnet eller de själva beviljats någon form av skyddade personuppgifter.
Av tredje stycket framgår att socialnämnden i den kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd ansvarar för att informationssamtal kan hållas, om barnet inte är folkbokfört i landet. Om barnet inte är folkbokfört i landet och det kan antas att sekretess gäller för båda föräldrarnas personuppgifter, eller för en av dem och den andra inte är folkbokförd i landet, är socialnämnden i den kommun som en förälder väljer ansvarig för att informationssamtal kan hållas.
Kallelser, tidsfrister och deltagande
3 § Om en förälder begär informationssamtal, ska socialnämnden erbjuda
föräldrarna samtal.
Informationssamtal ska hållas så snart det är möjligt och senast inom fyra veckor från begäran. Om det finns särskilda skäl, får socialnämnden erbjuda en senare tid för samtalet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om socialnämndens uppgift att erbjuda föräldrar informationssamtal. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
I första stycket anges att socialnämnden ska erbjuda föräldrarna ett informationssamtal om en förälder begär ett samtal. Det finns inte något formkrav för en kallelse till samtal. Socialnämnden kan kalla på det sätt som den anser lämpligt.
Av andra stycket framgår att huvudregeln är att informationssamtal ska hållas så snart det är möjligt och senast inom fyra veckor. Tiden räknas från det att en förälder kontaktar socialnämnden och begär ett samtal. Det kan inträffa att socialnämnden inte lyckas nå den andra föräldern eller att samtalet av andra skäl, exempelvis avbokningar, inte kommer till stånd inom den angivna tiden. I de fall det, trots försök från socialnämndens sida, inte är möjligt att genomföra ett gemensamt samtal inom fyra veckor kan det vara lämpligt att socialnämnden i stället håller ett enskilt samtal med den förälder som är beredd att delta (se 4 §).
Om det finns särskilda skäl får samtal erbjudas senare. Även i sådana fall bör samtal hållas så snart som möjligt och endast kortare fördröjningar bör komma i fråga. Ett exempel på när särskilda skäl kan föreligga är om föräldrarna är överens om att samtalet bör hållas vid en senare tidpunkt. Särskilda skäl kan också föreligga vid hinder av tillfälligt slag, som t.ex. sjukdom eller en kortare utlandsvistelse. Utrymmet för att senarelägga samtalet är större om det är den förälder som har begärt ett samtal som har förhinder. Om en förälder har ett mer långvarigt hinder kan det ofta vara lämpligt att i stället erbjuda den andra föräldern ett enskilt samtal (se 4 §). Att en förälder i ett sent skede begär ett enskilt samtal kan också utgöra särskilda skäl för att ett samtal hålls senare med honom eller henne. 4 § Föräldrarna ska delta samtidigt i ett informationssamtal. Om det finns
särskilda skäl, får dock enskilda samtal hållas. Enskilda samtal ska hållas, om någon av föräldrarna begär det.
160
I paragrafen finns regler om föräldrarnas deltagande i informationssamtal. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.
Föräldrar ska som utgångspunkt delta samtidigt i informationssamtal. Om föräldrar i sina kontakter med socialnämnden framstår som tveksamma till ett gemensamt samtal, bör socialnämnden därför som utgångspunkt verka för ett gemensamt deltagande. Det kan ske t.ex. genom att föräldrar uppmärksammas på att ett gemensamt samtal ofta ökar förutsättningarna för att föräldrarna och barnet kan ges adekvat hjälp och stöd, vilket i sin tur ofta ökar förutsättningarna för att föräldrarna ska nå en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa. Utifrån omstän- digheterna i det enskilda fallet får socialnämnden bedöma vilka ansträngningar som bör göras för att försöka få till stånd ett gemensamt samtal. Enskilda samtal får hållas om det finns särskilda skäl för det. I situationer där det exempelvis framförs uppgifter om att en förälder har utsatt den andra föräldern för våld eller andra former av övergrepp kan det vara olämpligt att verka för ett gemensamt samtal. I sådana situationer kan det finnas anledning för socialnämnden att överväga om samtal i stället bör genomföras enskilt. Särskilda skäl för enskilda samtal kan också vara att en förälder har ett långvarigt hinder mot att delta i samtal (jfr författningskommentaren till 3 §). Det är viktigt att socialnämnden är lyhörd för föräldrarnas eventuella synpunkter inför samtalet. Enskilda samtal ska hållas om någon av föräldrarna begär det. En förälder som är tydlig med att han eller hon inte vill delta i samtalet tillsammans med den andra föräldern ska inte pressas till det. Socialnämnden bör på ett lämpligt sätt informera föräldrarna om att det finns en möjlighet till enskilda samtal. Det finns inte något hinder mot att ett informationssamtal som har inletts enskilt i undantagsfall kan fortsätta som ett gemensamt informations- samtal, om föräldrarna vill det.
Barn ska inte delta i samtalen.
Samtalens innehåll
5 § I informationssamtalen ska föräldrarna få relevant information som syftar till
att de ska hitta den lösning som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Föräldrarna ska också erbjudas samarbetssamtal, om det inte är olämpligt, och efter behov erbjudas eller vägledas till stöd och hjälp i annan form. I paragrafen regleras innehållet i informationssamtalen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
Föräldrarna ska under informationssamtalen få relevant information som syftar till att de ska hitta den lösning som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Information bör normalt ges om den rättsliga regleringen rörande frågor om vårdnad, boende och umgänge, vad en domstolsprocess faktiskt kan åstadkomma och hur en sådan påverkar barnet. Föräldrarna bör också erbjudas att, vid ett senare tillfälle, delta i samarbetssamtal, om det inte är olämpligt, och efter behov erbjudas eller vägledas till stöd och hjälp i annan form.
Om det finns uppgifter om att en av föräldrarna gjort sig skyldig till våld eller någon annan form av övergrepp mot den andra föräldern eller barnet, kan det vara olämpligt att erbjuda föräldrarna samarbetssamtal.
161 Med stöd eller hjälp i annan form avses insatser såväl inom som utanför
kommunens verksamhet. Det kan t.ex. vara olika typer av föräldragrupper eller familjestödsverksamheter. Vid behov bör även föräldrarna få kontaktuppgifter till verksamheter som riktar sig direkt till barn. I de fall det finns behov av det bör familjen även hänvisas att söka hjälp inom hälso- och sjukvården.
Samtalsintyg
6 § Socialnämnden ska utfärda ett samtalsintyg till en förälder som har deltagit i
ett informationssamtal. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. föräldrarna,
2. vem som har deltagit i samtalet, och 3. när samtalet ägde rum.
Paragrafen innehåller bestämmelser om samtalsintyg. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Av paragrafen framgår att socialnämnden ska utfärda ett samtalsintyg till en förälder som har deltagit i ett informationssamtal. Genom att ge in ett samtalsintyg till domstolen kan en förälder visa att han eller hon har deltagit i informationssamtal, vilket i vissa fall är en förutsättning för att domstolen ska ta upp yrkanden om vårdnad, boende och umgänge (se 6 kap. 17 c § föräldrabalken). Utgångspunkten bör vara att föräldrar får ett intyg i direkt anslutning till samtalet. Ett samtalsintyg ska innehålla uppgifter om föräldrarna, såsom deras namn eller andra uppgifter som behövs för att identifiera dem, samt uppgifter om vem som har deltagit i samtalet och när det ägde rum. Föräldrarnas ställningstaganden i sak i fråga om vårdnaden om barnet eller barnets boende eller umgänge ska inte framgå av intyget.