Förutsättningar för Fagersjö

4.2.1 Stockholms stads översiktsplan

I detta avsnitt behandlas förutsättningarna för exploatering och utveckling av Fagersjö.

Informationen är hämtat direkt ur ​Stockholms stads Översiktsplan​ (Stockholm stad, 2018b) samt den tillhörande ​stadsutvecklingskartan​ (Stockholm stad, 2018c), vilken är en del av Översiktsplanen.

Inledningsvis är Fagersjö markerat som ​Stadsutvecklingsområde - komplettering ​på stadsutvecklingskartan, vilket innebär att Fagersjö anses vara ett område med blandad stadsbebyggelse där en omfattande komplettering föreslås. Det innebär exempelvis att området kan kompletteras med bostäder, service, verksamheter, gator, parker, kultur och idrottsytor. På stadsutvecklingskartan går det även att utläsa att Fagersjö ej berörs av natur- eller kulturreservat i nuläget, något som skulle förhindra möjligheten att exploatera i området.

Om man övergår till Översiktsplanen så står det specifikt följande om Fagersjö (sida 159).

- I området finns stora möjligheter för fler bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse samt längs Magelungsvägen.

- Kopplingarna bör utvecklas inom Fagersjö samt till omkringliggande stadsdelar och målpunkter, Rågsveds friområde och Högdalstopparna. Särskilt viktigt är det att utveckla det prioriterade strategiska sambandet till Farsta genom tillkommande bostäder, en omvandling av Magelungsvägen till ett urbant stråk och utveckling av ett rekreationsstråk utmed stranden. Genom förbättrade kopplingar inom och till andra stadsdelar kan tryggare och säkrare miljöer skapas liksom bättre förutsättningar för handel och service.

- Kollektivtrafiken till området behöver förbättras och en pendeltågsstation skulle vara positivt.

Vidare i översiktsplanen står det att en pendeltågsstation i Fagersjö ses som en möjlig framtida förbindelse. Fagersjö har stor potential för ett framtida bostadsbyggande men området har ingen alternativ spårbunden kollektivtrafik. Stockholms stad ser att en station skulle underlätta det kollektiva resandet i området (sida 85). I Stockholms stads

utbyggnadsstrategi (sida 32–41) är även ​Fagersjö-Farsta​ utpekat som ett av tio strategiska samband som ​håller ihop Stockholm​. Genom utvecklingen av dessa samband kan

tillgängligheten till stadskvaliteter samt rörelser och utbyten mellan områden öka.

Sambanden är valda sett till dess utvecklingsmöjligheter avseende bostadspotential såväl som andra funktioner, sambandens genomförbarhet i närtid samt hur de förhåller sig till

översiktsplanens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategi. Vidare nämns att i de stadsdelar som både har bristande tillgång till grundläggande stadskvaliteter och en socioekonomiskt svag befolkning behöver stadsbyggnadsåtgärder prioriteras. Fagersjö bedöms i detta arbete falla in under den beskrivningen.

En sammanfattning av analysen av översiktsplanen är att en pendeltågsstation anses som positivt för Fagersjö och området har goda förutsättningar för exploatering. Fagersjö är ett område med stor potential och där vidare stadsutveckling anses vara positivt och nödvändigt för utvecklingen av stadsdelen.

4.2.2 Intervju med Stockholms stad

Följande avsnitt består av en sammanfattning från en intervju som genomfördes den 22 april 2020 med Jenny Kihlberg från stadsbyggnadskontoret på Stockholms stad. Utgångspunkten i intervjun var huruvida stadsutveckling och exploatering av Fagersjö ansågs som aktuellt eller ej, utifrån stadsbyggnadskontorets perspektiv.

Från kommunens sida finns det en vilja att satsa på stadsbyggande åtgärder i Fagersjö, dock framför allt i intilliggande stadsdelar såsom Farsta och Rågsved. Fagersjö är en isolerad stadsdel och det finns en önskan att försöka koppla ihop Fagersjö med Farsta då

Fagersjö-Farsta​ är utpekat som ett strategiskt samband i översiktsplanen. Att förstärka strategiska samband innefattar dels exploatering, men kan också innebära förbättrande transportåtgärder. Det är främst längs Magelungsvägen, som förbinder Fagersjö med Farsta, där kommunen ser att området exploateras – då detta skulle kunna hjälpa att stärka det strategiska sambandet mellan de två stadsdelarna.

Det är vanligt att man försöker förtäta längs befintliga kollektivtrafiknoder, med det kan finnas intresse att även exploatera i Fagersjö. En ny pendeltågstation anses dock vara en förutsättning för en mer omfattande exploatering av Fagersjö. Vid exploatering eftersträvar Stockholm stad alltid efter en blandad bebyggelse – det vill säga byggnation som ämnas för olika ändamål (till exempel bostäder, service och kontor). Däremot så anses

kontorsmarknaden inte vara lukrativ i Fagersjö. Vid exploatering i Fagersjö är det därför realistiskt att det främst skulle byggas bostäder.

Det finns vissa utmaningar och svårigheter med att exploatera i Fagersjö. Dels finns det ett visst politiskt motstånd mot att exploatera i Fagersjöskogen som ligger intill Fagersjö och närmare bestämt intill Nynäsbanan. Att delar av skogen tas i anspråk är en förutsättning ifall en mer omfattande exploatering ska genomföras av Fagersjö, vilket i sin tur anses vara en förutsättning för att en ny pendeltågsstation ska vara realistisk att införa. En annan utmaning är att eventuell exploatering längs Magelungsvägen försvåras med tanke på att vägen ligger så nära intill Nynäsbanan. Även byggmarknaden kan innebära ett hinder för att utveckla Fagersjö, då Fagersjö ligger relativt perifert i Stockholm och marken inte är den mest lukrativa att bygga på jämfört med andra platser i kommunen.

4.2.3 Bebyggelsepotential i Fagersjö

I detta avsnitt presenteras antalet potentiella bostäder som skulle kunna byggas i Fagersjö.

Informationen som presenteras har erhållits av Jenny Kihlberg från stadsbyggnadskontoret på Stockholm stad (2020) och baseras på en genomförd utredning av stadsbyggnadskontoret.

Utifrån de bebyggelsepotentialytor som stadsbyggnadskontoret har ritat så rör det sig om cirka 2 000 nya bostäder i direkt anslutning till en möjlig pendeltågsstation. I Fagersjö är det främst längs med Magelungsvägen som cirka 1 000 nya bostäder och ett nytt centrum skulle kunna tillkomma. Ytterligare cirka 1 000 bostäder kan tillkomma längs med en ny gata som går på bro över järnvägen vid bensinstationen/Lidl och sedan genom Fagersjöskogen norrut till Fagersjövägen​.​ I figur 6 nedan illustreras var potentiella bostäder skulle kunna tillkomma.

De största utmaningarna med denna potentiella plan anses enligt stadsbyggnadskontoret vara bebyggelse kontra de naturvärden som finns i Fagersjöskogen. I dagsläget anses läget vara oklart huruvida Fagersjöskogen skulle kunna innefattas av ett potentiellt naturreservat i området. Stadsbyggnadskontoret föreslår att ett naturreservat i området ej är nödvändigt. Från politiskt håll anses dock intresset av att utveckla Fagersjö i dagsläget som svalt.

Totalt ser Stockholms stad att det potentiellt kan byggas 2 000 nya bostäder i Fagersjö. I den tekniska analysen i detta arbete är det dock mer användbart att veta hur många invånare som kan tillkomma, istället för bostäder. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (2019) har ett hushåll i ett flerbostadshus i Stockholms stad i genomsnitt 2,0 invånare. 2 000 tillkomna bostäder motsvaras då i detta fall av cirka 4 000 tillkomna invånare.

Figur 6. ​Inringade ytor där potentiellt totalt cirka 2 000 bostäder kan tillkomma i Fagersjö. Den stationsplacering som används i tekniska analysen är utmarkerad med “J”. Källa: Eniro.

4.2.4 Intervju med trafikförvaltningen

Följande avsnitt består av en sammanfattning från en intervju som genomfördes den 17 april 2020 med Isa Haeggman från trafikförvaltningen​ ​på Region Stockholm. Intervjun utgår från att tydliggöra trafikförvaltningens perspektiv gällande finansiering och genomförande av projekt likt det som undersöks i detta arbete.

En ny pendeltågstation i Fagersjö är en investering som i slutändan kan komma att påverka flera olika delar av samhället. Det är inte tydligt vad kostnaden är för en pendeltågsstation, då det varierar efter många faktorer. Dels beror investeringskostnaden av markförhållanden och markvärden, men också eventuella avstängningar och störningar under byggnationstiden.

Eftersom att pendeltåget färdas på den statliga järnväg som förvaltas av Trafikverket under trafikförvaltningens översyn, samt färdas genom mark tillhörande flertalet kommuner är det svårt att approximera en sammanlagd investeringskostnad. Antalet aktörer påverkar

slutkostnaden, där ett lägre antal oftast är ekonomiskt gynnsamt. Som konsekvens av svårigheterna att prissätta stora projekt uppskattas de oftast genom så kallad “successiv finansiering” där experter med erfarenhet av liknande projekt approximerar värden i ett projekt. Initiativtagaren till ett större projekt som en pendeltågstation kan variera mellan stat, region och kommun. Det krävs samspel och förhandlingar för att överhuvudtaget göra ett projekt möjligt, exempel på sådana förhandlingar är Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen.

Ifall en samhällsekonomisk kalkyl visar att en investering är samhällsekonomiskt lönsam innebär det inte nödvändigtvis att projektet är genomförbart. En förutsättning är att det finns tillgänglig finansiering i kassan till att börja med. I dagsläget är större delen av pengarna öronmärkta för befintliga projekt som utbyggnaden av tunnelbanan och upprustningen av Roslagsbanan vilket lämnar små marginaler för en ny station. Trafikförvaltningen nämner även att exploatering förmodligen är nödvändigt för att motivera en pendeltågsstation i Fagersjö, då dagens reseunderlag förmodas vara för lågt.

Denna rapport ämnar även att undersöka huruvida en ny station bör trafikeras av “skip-stop”

tåg eller ej. Trafikförvaltningen svarar att “skip-stop” stationer blir mindre lönsamma att anlägga eftersom turtätheten överlag blir lägre för station än om alla pendeltåg angör den.

Däremot uppstår det lägre restidsförluster i det övriga nätet då färre tåg behöver förlänga sin åktid genom att angöra stationen.