Högkonjunkturen är över och den årliga tillväxten av kommunernas skatteunderlag kommer inte att vara på samma höga nivå framöver som den varit de senaste åren, vilket har en direkt påverkan på intäkterna.
Samtidigt ökar kommunernas kostnader till följd av stora demografiska förändringar med högre andel yngre och äldre. Behovet av stora investeringar tillkommer också för att möta demografin och för att renovera eller ersätta gamla och utslitna anläggningar.
Kommunen
På det lokala planet finns ett växande Kalmar, vilket ska hanteras utifrån de eko-nomiska utmaningar som kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. De senaste årens ekonomiska resultat har lagt en stabil finansiell grund för de närmaste åren. En ekonomi i balans utgör grunden för en verk-samhet av god kvalitet som står väl rustad för framtida utmaningar.
För att möta de allt tuffare ekonomiska förutsättningarna anpassades modellen för budgetarbetet inför planeringsperioden 2020 2022. Utgångspunkten i modellen är att uppnå balanskravet och de finansiella målen i enlighet med god ekonomisk hushållning.
De intäkter som de totala skatteintäkternas utveckling ger sätter gränsen för hur stora kostnader en kommun får ha. Fördelningen av pengarna från dessa intäkter sker stegvis.
Först hanteras finansiella poster, så som räntekostnader och pensionskostnader.
Därefter tilldelas nämnderna kompensation för löneökningar och kostnader för de hyror
och investeringar som bedöms nödvändiga.
Slutligen används återstående resurser för att hantera den demografiska utvecklingen, äs-kanden samt övriga satsningar. Arbetet med att utveckla organisation och arbetssätt pågår ständigt. Samordning och ökad samverkan inom koncernen, mellan förvaltningar, bolag och andra aktörer, ger fördelar i ekonomi och verksamheter.
Resultaten under de kommande åren väntas bli pressade, men innebär fortsatt att det finansiella målet om en nettokostnadsandel på högst 99 procent över en rullande femårs- period uppnås för åren fram till och med 2023.
Investeringstakten kommer fortsatt vara hög de kommande åren. Det finansiella målet om en självfinansiering av investeringarna på minst 50 procent, över en rullande fem-årsperiod, är beräknade att uppnås under perioden fram till och med 2023, trots investeringstakten.
Soliditeten inklusive samtliga pensionsför-pliktelser väntas vara stabil den kommande treårsperioden, men med en något vikande trend mot slutet av perioden.
Det finns risker och faktorer som gör den förväntade utvecklingen osäker. Till exempel den ekonomiska konjunkturen som i sin tur påverkar skatteintäkterna via utvecklingen av de arbetade timmarna i samhället som utgör kommunernas skattebas.
Konjunkturenkan påverkas av många faktorer, men dagsaktuella frågor såsom
Kommunen Utfall 2020 Budget
2021
Budget 2022
Budget 2023 Skatt, utjämning och generella statsbidrag, mnkr 4 228,6 4 327,9 4 439,9 4 554,6 Verksamhetens nettokostnader, mnkr -4 131,4 -4 317,0 -4 463,0 -4 562,6
Finansnetto, mnkr 23,6 33,9 31,5 26,2
Årets resultat, mnkr 120,7 44,7 8,4 18,2
Totala investeringar, mnkr 524,2 660,0 605,8 573,6
Nettokostnadsandel, rullande femårsperiod (%) 96,7 97,9 98,5 99,0
Självfinansieringsgrad, rullande femårsperiod (%) 76,6 63,4 55,4 55,6
Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser (%) 22,4 20,9 20,7 20,5
coronavirus, eventuella handelskrig och andra konflikter i omvärlden kan få betydande påverkan på ekonomin i Sverige och världen.
En annan stor faktor som påverkar är de beslut som fattas på riksnivå om storleken på de generella statsbidragen till kommunerna och hur dialogen mellan olika aktörer kring välfärdens framtida finansiering utvecklas.
Kommunbolagskoncernen och kommunalförbunden
Ett fortsatt växande Kalmar ställer krav även på bolagskoncernen. De sista årens positiva resultatutveckling är en bra grund för att fortsatt klara den höga investeringstakten.
Uppföljningen av ekonomin i koncernen görs löpande i den ekonomiska planering-en 2021–2025. Hur konjunkturplanering-en utvecklas framöver samt en högre andel utdelningsbara medel från kommunbolagskoncernen till Kalmar kommun från och med 2020 ställer krav på löpande ekonomiska känslighetsana-lyser i koncernen.
Det som kan förändra en positiv utveck-ling för koncernen är en avmattning av den långvariga högkonjunkturen. Bolagen är utsatta för ett antal ekonomiska risker i mer eller mindre omfatt-ning i sina verksamheter.
Dessa hanteras efter koncernens ramverk för riskanalyser. Intern kontroll och riskhante-ring förtydligar styrelsens ramar och rikt- linjer när det gäller vilka risker som hanteras i bolagen och hur de ska hanteras. Bolagens vd:ar ansvarar för att bolagen operativt följer dessa ramverk. Agenda 2030 kopplat till de globala målen och den ökade digitalisering-en ställer ökade krav inom hela koncerndigitalisering-en och en förväntad utveckling inom dessa områden.
Affären där Region Kalmar län går in som delägare i Kalmar Öland Airport stärker flygplatsens möjligheter till fortsatt regional utveckling.
För kommunalförbundens del har
Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) under 2020 strävat mot fler medlemskommu-ner och från och med 2021 är Uppvidinge, Sävsjö och Vetlanda kommuner medlemmar.
Förbundet byter i samband med detta, från och med 1 januari 2021, namn till Kretslopp Sydost. KSRR har generellt oförändrade taxor och fortsatt så under 2020. Taxorna är gene-rellt oförändrade sedan 2012. Kalmarsunds gymnasieförbund påverkas under de kommande åren av det ökande antalet 16–19-åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen till gymnasieskolan blir större. Enligt befolk-ningsprognosen i medlemskommunerna kommer antalet 16–19-åringar att öka med cirka 21 procent fram till år 2028.
REDOVISNING
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.
Tillämpade redovisningsprinciper
Tillgångar och skulder har tagits upp till anskaffningsvärde där inget annat anges.
Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Fordringar har tagits upp till de belopp som de beräknas komma in med.
Intäkter redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser.
Semesterlöneskuld och okompenserad över-tid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Förändringen beräknad på en tolv månaders period har belastat resul-taträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter.
Pensionsåtaganden
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse ”inom linjen”. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 för ej aktiva dvs tidigare anställda som gått i pension redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en av-sättning i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild löneskatt med 24,26 procent. Värdering av pensionsförplik-telserna har gjorts med tillämpning av RIPS 19. För alla aktiva personer anställda och tidigare anställda med en lön överstigande 7,5 inkomstbasbelopp har kommunen från och med 2019 försäkrat pensionsförmånen och löst avsättningen i balansräkningen.
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatte- intäkter baseras på SKR:s decemberprog-nos i enlighet med rekommendation RKR R2 intäkter. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2020 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2019 och en preliminär slutavräkning för 2020.
Avskrivningar
Kapitalkostnaderna består dels av rak av-skrivning på anskaffningsvärdet och dels av internränta med 1,25 procent på bokfört värde.
Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering och beräknas på anskaffningsvär-det. Avskrivning av materiella anläggnings-tillgångar görs normalt för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning.
Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk, månaden efter slutförd investering och beräknas på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Ny bedömning av nyttjandeperioden sker om det finns om-ständigheter som gör att det är nödvändigt, till exempel verksamhetsförändringar och teknikskiften. Bedömd genomsnittlig nytt-jandeperiod för de poster som tas upp som materiella anläggningstillgångar är 22,95 år.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med tillägg för värde-höjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar och eventuella utrangeringar/nedskrivningar.
Tillgångar för stadigvarande bruk eller inne-hav med en nyttjandeperiod om minst tre år betraktas som anläggningstillgång om belop-pet överstiger ett prisbasbelopp. För investe-ringar i kommunala verksamhetsfastigheter finns 8 komponenter där avskrivningstiden varierar mellan 15–80 år beroende på kompo-nentens nyttjandetid. För infrastruktur med
gator, parker, stadsmur och lekplatser med mera finns 24 komponenter och av-
skrivningstiden varierar mellan 10–100 år.
Investeringsbidrag tas upp som en skuld som sedan periodiseras över anläggningstillgång-ens nyttjandeperiod. Investeringsbidrag som avser investeringar gjorda före räkenskapsåret 2018 har reducerat anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden.
Markexploatering
De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Anskaffningsvärdet för exploateringstomter och tomträtter tillverkade till och med 2005 har fastställts schablonmässigt eftersom underlag sak-nas och kostnaden för arbetsinsatsen inte bedömts stå i proportion till informations-värdet. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång vid exploatering sker då detaljplan är fastställd och projektering av tomter påbörjas.
Tidigare års avtalade gatukostnadsersätt-ningar inom exploateringsverksamheten kommer bokföras om till övriga ersättningar i enlighet med kommun-Bas 21. Intäkter för de övriga ersättningarna inom exploaterings-verksamheten kommer redovisas i enlighet med RKR R2 i takt med att investeringarna färdigställs och kommunens investerings- åtagande upphör. Det vill säga när investe-ringen är färdig att tas i drift, har kommunen fullgjort sin förpliktelse och inkomsten ska därför vara intäktsförd i sin helhet.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas i enlighet med hu-vudmetoden och belastar följaktligen resulta-tet för den period lånekostnaderna avser.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt lagen om kommunal bokföring och re-dovisning kapitel 12 och utformats enligt god redovisningssed. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska kommunens årsredovisning även omfatta sådan kommu-nal verksamhet som bedrivs genom andra
juridiska personer. Den sammanställda redo-visningen för kommunkoncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund och handels-bolag som har väsentlig betydelse för kom-munen. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 8.
Av 12 kap. 5 § tredje stycket LKBR framgår att om det finns särskilda skäl och det är för-enligt med kravet på en rättvisande bild, får kapitalandelsmetoden användas som metod för sammanställd redovisning. Det alternativa sättet kan vara arbetsbesparande när under- koncernens företag i huvudsak består av helägda företag som inte har varit föremål för interna förvärv.
Sedan 2018 används kapitalandelsmeto-den för kapitalandelsmeto-den sammanställda redovisningen.
Analys av skillnaderna mellan den propor-tionella konsolideringen och konsolideringen enligt kapitalandelsmetoden har gjorts för att fastställa att kravet på rättvisande bild är uppfylld
Obeskattade reserver har efter avdrag för upp-skjuten skatt lagts till eget kapital. Uppupp-skjuten skatt redovisas under avsättningar.
Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen och kommu-nen. Alla koncerninterna transaktioner har uteslutits för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi.
Enhetliga redovisningsprinciper för kom-munen och företag i koncernen saknas. För de aktiebolag och handelsbolag som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen, årsredo- visningslagen, och bokföringsnämndens allmänna råd. I kommunen gäller lagen om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.
Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och de kommunala bolagen är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen.