Uppsala län har goda framtidsförutsättningar och fortsätter att utvecklas väl med en god tillväxt och en växande befolkning. Länets geografiska läge är attraktivt att verka och bo i och näringslivet utveck-las starkt. Vi har en ekonomisk tillväxt med stigande bruttoregionalprodukt, den femte största i landet, och per invånare är det den fjärde största. Uppsala län har generellt sett en välmående och välutbildad befolkning. Hälsan skattas som bra eller mycket bra hos nästan tre fjärdedelar av befolkningen och utbildningsnivån är högre än i riket som helhet. Skill-nader finns dock inom och mellan kommuner och bostadsområden och mellan befolkningsgrupper.
Det syns vad gäller hälsa, utbildnings-nivå, arbete och levnadsvanor.
Region Uppsala har en större ekonomisk ojämlikhet i länet än genomsnittet för riket, 19 procent av invånarna har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i riket. Förutom den växande befolkningen, ställer dessa skillnader i länet, ökade krav på flera av de verksamheter som Region Uppsala bedriver.
Befolkningen ökar särskilt snabbt i de mest kostnads-krävande åldrarna sam-tidigt som befolkningen i yrkesverksam ålder bara
ökar svagt. En större ökning och fler
unga kan ses i de södra delarna samt en mindre ökning och fler äldre i de norra delarna. Detta får konsekvenser för välfärdsbehoven och skatteintäk-terna. Samtidigt ökar invånarnas förväntningar på välfärdstjänster i takt med att produktutvecklingen går allt snabbare samt att informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som utveck-lingen skapar.
Region Uppsalas ekonomi är mycket ansträngd. Netto-kostnaderna har vuxit snabbare än skatteintäkter
och generella statsbidrag under fem av de senaste sju åren. Samtidigt väntas skatteutvecklingen och statsbidragen plana ut när konjunkturen mattas av under de närmaste åren. Utan åtgärder och om kostnadsutvecklingen fortsätter visar långtidsprog-nosen på en fortsatt ökning av underskottet till 1 200 miljoner kronor till år 2027. En kraft full omställning av regionens verksamheter för att skapa ekonomi i balans måste ske. Därför har en långsiktigt hållbar ekonomi initierats för att dämpa kostnadsökning-arna genom att hitta förbättringar och
eff ektiviseringar i verksam-heterna.
Hela
den off entliga
sektorn står inför stora
rekry-teringsbehov och det är allt viktigare att
hantera dessa frågor i samverkan med andra aktörer såväl inom regionen som tillsammans med övriga regioner. En långsiktig kompetensförsörjning är av största vikt för att Region Uppsala ska kunna upprätt-hålla verksamheter av god kvalitet. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymna-sieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att
även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas.
Det behövs även ett arbete för att utveckla verksam-heterna så att framtida kompetensförsörjningsbehov minskar. Här är digitalisering en viktig del. Digitali-seringen förändrar produktionen av välfärdstjänster men det är viktigt att ha i åtanke hur de som står utanför digitaliseringen ska nås. Arbetsgivarfrågorna behöver hanteras utifrån en helhet, där
flera perspektiv beaktas i arbetet. Detta arbete ska inkludera utveckling av medarbetarskap, ledar-skap och organisatorisk kultur, med en tydlig ledning och styrning.
Det är den demografiska utvecklingen tillsammans
med kompetensför-sörjning och ekonomin
som är utmaningarna i arbetet att främja hälsa
och för-bättra livskvaliteten hos invånarna. Fram till 2030 beräknas befolkningen i Uppsala län öka till cirka 430 000 invånare. Befolkningsökningen skapar många nya möjligheter och nya resurser i form av ökad sysselsättning och högre skatteintäkter, men det utmanar också allt ifrån fysisk planering och kollektivtrafik till vårdens verksamheter. Därtill växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur och arbe-tet för att lösa lokal- och fastighetsförsörjningen.
Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras.
Satsningar på ny medicin och teknik inom hälso- och sjukvården ger vinster som kan motivera de ökade kostnaderna. Såväl koncentration av vård som utveckling av mer nära vård kommer ha stor
betydelse för hur Region Uppsalas hälso- och sjukvård utvecklas de kommande åren. Utred-ningen Eff ektiv och nära vård 2030 visade på att nuvarande vårdutbud i Region Uppsala behöver struktureras om med målet att skapa en eff ektiv och nära vård som utförs på rätt nivå och med rätt kompetens. Hälso- och sjukvården ska komma när-mare invånarna såväl geografiskt som digitalt för att bli mer tillgänglig. Det finns behov av att säkra och utveckla vård, utbildning och forskning långsiktigt.
Eff ektivisering inom många områden är nödvändig och innovation är en del av lösningen.
Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, samarbete mellan universitetssjukhusen och
olika näringslivskluster, såsom Life Science och Clean Tech, påverkar länets utveckling i
flera decennier framåt. I en föränderlig värld krävs samsyn, framsyn, samverkan och
samskapande för att befästa och förstärka Uppsalaregi-onens konkurrenskraft och attraktivitet. Uppsalas två universi-tet, Akademiska sjukhuset, närhet till Arlanda och huvudstaden samt en rad kunskapsintensiva branscher är framgångsfaktorer som behöver tas tillvara. Strategiska mötesplatser ska fortsätta att utvecklas samt ökat samarbete med kommunerna inom Regionalt forum, länsstyrelsen, universiteten, STUNS (Stift elsen för samverkan mellan universite-ten i Uppsala, näringsliv och samhälle), men även storregionalt i Stockholm-Mälarregionen och inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stock-holms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm–Kista–Arlanda–Uppsala ska
kunna bidra till hela landets utveckling och kon-kurrenskraft .
Även internationellt är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer. Ny mark behöver brytas inom framtidsområden där regionens aktörer bedöms ha goda förutsättningar att inta världsledande positio-ner. På alla nivåer, från EU till regional och lokal nivå, pågår för närvarande flera strategiska planerings-processer som kommer att landa i beslut som vägleder det regionala utvecklingsarbetet i många år framöver. Inom EU och nationellt utarbetas lång-siktiga och utmaningsdrivna agendor för en hållbar utveckling. I länet slutförs arbetet med en ny regio-nal utvecklingsstrategi. Tillsammans bildar dessa grund för kommande strukturfondsprogram, med fokus på innovation och smart ekonomisk omvand-ling, samt hållbar stadsutveckling.
Länets aktörer vill se den regionala utvecklings-strategin som länets regionala Agenda 2030 som ska fungera som en kompass i länets hållbarhets-arbete. Region Uppsala har i ett samverkansavtal med Länsstyrelsen i Uppsala län kommit överens om att parterna ska samverka för att Uppsala län ska vara en förebild för en hållbar samhällsutveckling utifrån Agenda 2030. Region Uppsala har anpassat sin verksamhet och arbete till målen inom Agenda 2030 vilket har fått eff ekt inom flera av de globala målen. Klimatutmaningen blir dock allt mer akut att komma tillrätta med. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieff ektivt byggande och håll-bar livsmedelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Uppsala län når idag inte uppsatta miljökvalitetsmål. Bedömningen är att vi riskerar resursbrist på till exempel eleff ekt och vatten och på sikt även inom andra kritiska områden
som till exempel biomassa. Tillgång till eleff ekt är en utmaning såväl för Region Uppsalas egna verk-samheter som för den regionala utvecklingen i länet i stort.
Region Uppsala behöver utreda hur verksamhe-terna i allmänhet och fastigheverksamhe-terna i synnerhet är anpassade för de klimatförändringar som vi redan ser. Klimat anpassnings åtgärder bör planeras så att de även minskar sårbarheten och stärker beredska-pen, till exempel gällande förbrukningsvaror och driv medel. Region Uppsala ska fortsätta att vara off ensiva i arbetet med cirkulära flöden i planering, upphandling, produktion och avyttring. Ett exempel är arbetet med att minska användningen av engångs-material samt se över arbetssätt och metoder för att kunna reparera och återanvända produkter och utrustning som upphandlas.
Uppsala län behöver få till en förflyttning under de kommande åren som kräver strukturella föränd-ringar. Resiliens är en beredskapsfråga. Att koppla det nationella-regionala-kommunala utvecklings-arbetet för uppbyggnad av civilt försvar, klimat-anpassning och omställning till ett fossilt oberoende samhälle har en stor potential att skapa drivkraft och synergier ur ett samhällsperspektiv. Länets kommu-ner och Region Uppsala har inom ramen för sin verk-samhet så kallad samhällsviktig verkverk-samhet som måste fungera oberoende av om vi har tillgång till fossila resurser. För att lyckas med att kraft samla alla samhällsaktörer, säkerställa en samlad syn på länets utveckling samt få till ett tydligt och strukturerat genomförande av Agenda 2030 krävs nya arbetssätt och en förmåga att fungera som samverkansledning.