F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Vårt förslag till vidare forskning är att i en liknande studie på samma alternativt ett annat företag testa Pelarmodellen för att se hur den fungerar. Detta skulle möjliggöra en vidareutveckling av modellen, dels genom att inkludera det ekonomiska ansvarsområdet, dels eventuellt utveckla fler kategorier i befintliga ansvarsområden. Vidare vore det intressant med beaktning av studiens avgränsning till de miljömässiga och sociala områdena att i vidare studier på samma fallföretag lyfta in det ekonomiska området. På så sätt skulle troligtvis en mer komplett helhetsbild av väsentlig hållbarhetsinformation erhållas.

Väsentlig hållbarhetsinformation

Miljö

REFERENSLISTA

Adams, C.R, Hill, W-Y. & Roberts, C.B. (1998). Corporate Social Reporting Practices In Western Europe: Legitimating Corporate Behaviour?. British Accounting Review, 30(1), 1-21.

Adams, C.A. (2002). Internal organisational factors influencing corporate social and ethical reporting: Beyond current theorising. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(2), 223-250.

Adams, C.A. & Larrinaga-Gonzalez, C. (2007). Engaging with organisations in pursuit of improved sustainability accounting and performance. Accounting, Auditing &

Accountability Journal, 20(3), 333-355.

Affärsdata (No date). Företagsinformation. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.ad.se.proxy.lib.ltu.se/ff/ff_main.php?open99

Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomiskt metodlära (2.uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: policy och praxis (2. uppl.). Malmö: Liber

Bakka, J.F. (2006). Organisationsteori: struktur, kultur och processer (5. uppl.). Malmö:

Liber.

Bebbington, J., Higgins, C. & Frame, B. (2008). Initiating sustainable development reporting: evidence from New Zealand. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(4), 588-625.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap? (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Boliden AB:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.boliden.com/

Borglund, T., De Geer, H. & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR: hur företag tar socialt ansvar, Stockholm: Nordstedt Akademiska Förlag.

Caroll, A.B. & Shabana K.M. (2010). The Business Case for Corporate Social Responsibility: A Review of Concepts, Research and Practice. International Journal of Management Reviews, 12(1), 85-105.

Caroll, A.B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, 34 (1991, July-August), 39-48.

CEC (2001). Green paper: Promoting a European Framework for Corporate Social Responsibility (COM), 366 final.

Cook, T.E. (1989). Voluntary Corporate Disclosure by Swedish Companies. Journal of International Financial Management & Accounting, 1(2), 171-195.

Green Cargo AB:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.greencargo.com/sv/Om-oss/Resultat--rapporter2/

CSRguiden (No date). CSR lexikon. Hämtad 24 mars, 2011, från http://csrguiden.se/vad-ar-csr-2/ordlista/

Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing, & Accountability Journal, 15(3), 282-311.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Elkington, J. (1999). Cannibals with forks: The Triple Bottom Line of 21st century business. Oxford: Capstone Publishing Limited.

E.ON AB:s CSR-rapport 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=49005&epslanguage=SV

Falkman, P. (2006). Teori för redovisning (6. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Flynn, M. (2009). Defining Sustainability: step two: the global reporting initiative, materiality and goal setting: Part 3 of 4. Journal Paperboard Packaging, August 2009, 14-18.

Fortums hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.fortum.com/en/sustainability/reporting/pages/default.aspx

Geva, A. (2008). Three Models of Corporate Social Responsibility: Interrelationships between Theory, Research and Practice. Business and Society Review, 113(1), 1-41.

Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring.

Malmö: Liber.

Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken: Hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber.

Gray, R., Kouhy, M. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing &

Accountability Journal, 8 (2), 47-77.

Global Reporting Initiative. (No date). Reporting Guidelines (G3). Hämtad 21 februari,

2011, från

http://www.globalreporting.org/ReportingFramework/ReportingFrameworkDownloads/G3.

1IndividualDownloads.htm

Global Reporting Initiative. (No date). Sustainability Reporting Guidelines & Electric Utility Sector Supplement. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.globalreporting.org/reportingframework/sectorsupplements/electricutilities/elec tricutilities.htm

Göteborgs Energi AB:s årsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Informationsmaterial/Arsredovisningar?GeneralInfo ListCategory=9851572

Han, F. & Zhang, Z. (2008). Analysis of Accounting Disclosure Mode for Strengthening Corporate Social Responsibility. International Journal of Business and Management, 3(9), 157-161.

Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

Hassel, L.G., Larsson, L.O. & Ljungdahl, F. (2008). CSR – från risk till värde. Lund:

Studentlitteratur.

Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2002). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Liber.

Juscius, V. & Snieska, V. (2008). Influence of Corporate Social Responsibility on Competitive Abilities of Corporations. Engineering Economics, 58(3), 34-44.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantmännens hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://lantmannen.com/press--media/Publikationer/Hallbar-utveckling/

Lee, M-D.P. (2008). A review of the theories of corporate social responsibility: Its evolutionary path and the road ahead. International Journal of Management Reviews, 10(1), 53-73.

Lindblom, C.K. (1994). The implications of organizational legitimacy for corporate social performance and disclosure. Paper presented at the Critical perspectives an Accounting Conference, New York, NY.

Liu, X. & Anbumozhi, V. (2009). Determinant factors of corporate environmental information disclosure: an empirical study if Chinese listed companies. Journal of Cleaner Production, 17(6), 593-600.

Ljungberg, M. & Barkland, M. (2010). Konsten att hållbarhetsredovisa: Vägledning för kommunikation och utveckling av hållbarhetsarbetet. Stockholm: SIS Förlag AB.

Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag: praxis, begrepp, orsaker. Lund: Lund University Press.

LKAB:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.lkab.com/?openform&sok=hållbarhetsredovisning 2009&lang=SE

Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget: Corporate Social Responsibility. Stockholm: Ekerlids Förlag.

MacLean, R. & Rebernak, K. (2007). Closing the Credibility Gap: The Challenges of Corporate Responsibility Reporting. Environmental Quality Management, 16(4), 1-6.

Mallin, M.L, O´Donnell, E. & Hu, M.Y. (2010). The role of uncertainty and sales control in the development of sales manager trust.Journal of Business & Industrial Marketing, 25(1), 30-42.

Meehan, J., Meehan, K. & Richards, A. (2006). Corporate social responsibility: the 3C-SR model. International Journal of Social Economics, 33(5/6), 386-398.

Mellemvik, F., Monsen, N., & Olson, O. (1988). Funktions of accounting - a discussion.

Scandinavian Journal of Management, 4(3-4), 475-492.

Mobus, J. L. (2005). Mandatory Environmental Disclosures in a Legitimacy Theory Context. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 18(4), 492-517.

Moir, L. (2001). What do we mean by Corporate Social Responsibility? Corporate Governance, 1(2), 16-22.

Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi: En bok om vetenskapen och den vetenskapande männikan (2. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales.

Mueller, M., Gomes dos Santos, V. & Seuring, S. (2009). The Contribution of Environmental and Social Standards: Towards Ensuring Legitimacy in Supply Chain Governance. Journal of Business Ethics, 89(4), 509-523.

Norman, W. & MacDonald, C. (2004). Getting to the Bottom of “Triple Bottom Line”.

Business Ethics Quarterly, 14(4), 243-262.

Norrenergi AB:s hållbarhetsredovisnig 2010. Hämtad 21 februari, 2011, från http://viewer.zmags.com/publication/201e4323#/201e4323/1

O´Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing &

Accountability Journal, 15(3), 344-371.

Robins, F (2006). The Challenge of TBL: A Responsibility to Whom?. Business and Society Review, 111(1), 1-14.

Sala-Heby Energi AB:s hållbarhetsredovisnng 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.sheab.se/index.php/foretaget/

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students (4^th ed.). Essex: Pearson Education Limited.

SCA:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.sca.com/sv/Press/Publikationer/Hallbarhetsredovisning/

Statistiska Central Byrån (No date). Sökning efter SNI 2007. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.sni2007.scb.se

Skellefteå Krafts årsredovisning 2009. Hämtad 21 januari, 2011, från http://www.skekraft.se/OmOss/Ekonomi%20och%20milj%C3%B6/Pdf/%C3%85rsredovis ning%202009.pdf

Skellefteå Krafts intränat (No date). Affärsområden och enheter. Hämtad 3 maj, 2011.

Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.

Solomons, J. & Solomons, A. (2004). Corporate Governance and Accountability. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.

Statkrafts GRI-index 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från

http://annualreport2009.statkraft.com/sustainability/global-reporting-initiative/Statkrafts-gri-indeks/

Stora Enso:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.storaenso.com/responsibility/publications/Pages/Publications.aspx

Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and Institutional Approaches.

Academy of Management Review, 20(3), 571-610.

Sydskånes avfallsaktiebolag (SYSAV) hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.sysav.se/Templates/Page.aspx?id=5350

Söderenergi AB. Webbaserad hållbarhetsinformation 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.soderenergi.se/web/Miljo.aspx

Thomson, I. & Bebbington, J. (2005). Social and environmental reporting in the UK: a pedagogic evalution. Critical Perspectives on Accounting, 16(5), 507-533.

Tomkins, C. (2001). Interdepencies, trust and information in relationships, alliances and networks. Accounting, Organizations and Society, 26(2), 161-191.

Trelleborg AB:s CSR-rapport 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från

http://www.trelleborg.com/sv/Investerare/Rapporter/Corporate-Responsibility-Redovisning/

Vattenfall AB:s hållbarhetsredovisning 2009. Hämtad 21 februari, 2011, från http://www.vattenfall.se/sv/hallbarhetsredovisning.htm

Waller, S.D. & Lanis, R. (2009). Corporate Social Responsibility (CSR) Disclosure of Advertising Agencies: An Exploratory Analysis of Six Holding Companies´ Annual Reports. Journal of Advertising, 38(1), 109-121.

White, M.P. & Eiser, J.R. (2006). Marginal Trust in Risk Managers: Building and Losing Trust Following Decisions Under Uncertainty. Risk Analysis, An International Journal, 26(5), 1187-1203.

Yin, R.K. (2009). Case Study Research: Design and Methods (4^th ed.). London: Sage Publications.

BILAGOR

Bilaga 1: Begreppsförklaring

CSR Corporate Social Responsibility – En internationellt vedertagen benämning på företagets frivilliga samhällsansvar uppdelat i tre områden ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvartagande (Grankvist, 2009).

Årsredovisning – Ett företags årliga räkenskaper, sammanställt i en enligt lag obligatorisk rapport

Hållbarhetsredovisning – En rapport i vilken företagets miljömässiga, sociala/etiska och ekonomiska arbete, risker och möjligheter beskrivs. Rapporten upprättas vanligen enligt GRI. Från och med 2008 måste statligt ägda företag publicera hållbarhetsredovisningar som även ska vara revisionsgranskade. En hållbarhetsrapport kan men behövs inte publiceras i samband med årsredovisningen. Internationellt går hållbarhetsredovisning ofta under namnen CSR-report eller Sustainability Report. (http://www.csrguiden.se/)

GRI Global Reporting Initiative – En nätverkbaserad organisation som har utvecklat det internationellt mest vedertagna ramverket för hållbarhetsredovisning (Ljungberg &

Barkland, 2010). Riktlinjerna som ges ut kan på frivillig basis användas av företag för att redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av deras verksamhet, produkter och tjänster. GRI G3 Sustainability Reporting Guideline är världens mest accepterade standard för hållbarhetsredovisning och används av mer än 1 000 företag över hela världen.

(http://www.csrguiden.se/) Idag finns också sektorspecifika riktlinjer, utgivna av GRI. GRI finns i flera tillämpningsnivåer, A, B, C där A är den högsta nivån. Olika krav ställs för redovisning på respektive tillämpningsnivå. (Ljungberg & Barkland, 2010)

Väsentlighetsanalys – En metod för att identifiera de frågor där: a) företaget har betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan och b) är viktiga för relevanta intressenter. En väsentlighetsanalys ger företaget ett underlag för vad som bör lyftas fram i hållbarhetsredovisningen. (Ljungberg & Barkland, 2010)

Bilaga 2: Urval till textanalys: SNI – koder & Företag

SNI koder

 Adelning D: Försörjning av el, gas, värme och kyla o Detaljgrupper:

 35110 Generering av elektricitet

 35120 Överföring av elektricitet

 35130 Distribution av elektricitet

 35140 Handel med elektricitet

 35300 Försörjning av värme och kyla

Energiföretag:

 Vattenfall AB

 E.ON AB

 Fortum AB

 Norrenergi AB

 Göteborg Energi AB

 Sydskånes avfallsaktiebolag SYSAV

 Söderenergi AB

 Sala-Heby Energi AB

 Statkraft AB

Övriga företag:

 LKAB

 SSAB

 SCA

 Stora Enso

 Lantmännen

 Trelleborg AB

 Green Cargo AB

 Boliden AB

Bilaga 3: Intervjuguide - förberedande intervjuer

Rönnskär & LKAB

 Vilket var syfte med att arbeta med hållbarhetsfrågor och att upprätta en hållbarhetsredovisning?

 Hur gjorde företaget för att starta upp sitt hållbarhetsarbetet, hur kom företaget igång?

1. Hur jobbade man med den interna förankringen?

2. Tidsperspektiv?

 Genomfördes någon intern väsentlighetsanalys i starten av hållbarhetsarbetet? Och i så fall:

1. Hur kom företaget igång med den, hur strukturerades den upp?

2. Hur hittade företaget de interna nyckelpersoner, som besitter kunskap om vilken information som efterfrågas?

3. Görs en ny väsentlighetsanalys varje år?

 Hur fortgår hållbarhetsarbetet, månatliga möten, årsträffar, info på intranät kontinuerligt?

 Vilken är din roll, som informationschef, i hållbarhetsarbetet?

 Konkreta tips inför upptakten av hållbarhetsarbetet?

 Få vi använda detta material i vår rapport?

 Får vi namnge dig som referens till intervjun?

LKAB

 LKAB:s hållbarhetsredovisning är ju integrerad i årsredovisningen, hur kom det sig att företaget tog det steget och varför?

Bilaga 4: Sammanställning av förberedande intervjuer

Intervju med Informationschef, Ann Lundholm, Rönnskärsverken

Datum: 2011-02-07 Plats: Rönnskärsverken, Skelleftehamn.

Deltagare: Ann Lundholm (Informationschef Rönnskärsverken), Åsa Nilsson (LTU) och Sarah Danielsson (LTU).

Bakgrund till & Syfte med intervjun: Under våren 2011 genomför Åsa och Sarah ett examensarbete på Skellefteå Kraft, vilket går ut på att genomföra en förstudie till Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning. Förstudien innefattar genomförandet av en intern väsentlighetsanalys för att identifiera de områden där Skellefteå Kraft har en betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. De identifierade områdena kommer sedan delvis att lägga grunden till innehållet i en eventuellt framtida hållbarhetsredovisning. För att få kunskap om hur man internt i ett företag kan gå tillväga för att komma igång med arbetet mot en hållbarhetsredovisning har vi valt att genomförs en intervju med ansvarig för Rönnskär hållbarhetsredovisning. Intervjun med Informationschefen syftar dels till att vinna bättre förståelse om den litterära beskrivningen av processens startarbete, dels till att få inspiration och uppslag till utformningen av den interna väsentlighetsanalysen.

Sammanställning av intervjun:

Koncernens hållbarhetsredovisning i ryggen

Rönnskärsverken i Skelleftehamn är ett kopparsmältverk inom Bolidenkoncernen. För hela koncernen upprättas årligen en omfattande hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.

Denna rapport upprättas på huvudkontoret i Stockholm. Därefter är det upp till respektive enhet att upprätta en egen mindre enhetsspecifik version. Detta för att möjliggöra för enheterna att belysa sådant som är extra viktigt för den specifika enheten inom den specifika regionen.

Utgångspunkt i den tidigare miljöredovisningen

Informationschefen tog initiativ till upprättandet av Rönnskärs hållbarhetsredovisning och valde då att utgå ifrån Rönnskärs befintliga miljöredovisning. Allteftersom plockades de sociala aspekterna in och hållbarhetsredovisningen tog successivt form. Utgångspunkten i miljöredovisningen motiverades med att Rönnskär fick en känd mall att arbeta utifrån och att arbetet med hållbarhetsrapporteringen på så sätt inte förstorades upp eller försvårades.

Genom att utgå ifrån den befintliga mallen blev förändringarna för personal som besitter datan till rapporteringen inte heller revolutionerande. Ledorden i upprättandet av hållbarhetsredovisningen var att rapporten ska vara en enkel och överskådlig.

Rönnskärs syfte med att upprätta en hållbarhetsredovisning

Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning ämnar Rönnskär att årligen informera om de frågor som företaget får in. Rapporten ska vara lättförstådd, lättillgänglig och med siffror/data som folk efterfrågar.

Hur hittade Rönnskär interna nyckelpersoner, som besitter kunskap om vilken information som efterfrågas?

Utgångspunkten i miljöredovisningen gjorde att miljöansvariga blev självskrivna nyckelpersoner för miljöområdet i hållbarhetsarbetet. Dessa personer hade sedan tidigare vana i att arbeta med de miljörelaterade områdena och frågorna. För att lyfta in de sociala aspekterna utsågs arbetsmiljöansvariga för att skriva om arbetsmiljörelaterade frågor, resterande frågor rörande personal och Rönnskärs samhällsansvar ansvarar informationschefen för.

De ovan nämnda Miljö- och Arbetsmiljöansvariga ansvarar för att samla in data inom aktuella områden och för att sedermera skriva om det mest relevanta för innevarande år.

Platschefen skriver inledningen till hållbarhetsredovisningen och sedan skriver också Informationschefen om Rönnskärs samhällsansvar. Allt som skrivs utvärderas och diskuteras innan rapporten trycks. Detta för att fastställa områdenas/frågornas relevans och aktualitet.

Informationschefens roll i hållbarhetsarbetet

På Rönnskär var det som ovan nämnt Informationschefen som tog initiativet till upprättandet en egen hållbarhetsredovisning. Det är även Informationschefen som är ansvarig för och som driver detta arbete. Denne driver in information från områdesansvariga och ser till att dessa skriver om sitt område i rapporten. Allt arbete med rapporten görs internt, för att företaget till 100 % ska ”äga” processen. Extern hjälp anlitas för design av layout och för tryck av rapporten.

Genomförde Rönnskär någon intern väsentlighetsanalys i starten av hållbarhetsarbetet?

Rönnskär genomförde inte någon formell väsentlighetsanalys. Istället utgick Rönnskär ifrån den befintliga miljöredovisningen, i vilken de miljörelaterade frågorna blev basen för utvecklingen av övriga hållbarhetsfrågor.

Tips för att komma igång med hållbarhetsredovisning

Först och främst är det viktigt att syfte och målsättning med hållbarhetsarbetet är utstakat, för att veta varför företaget vill hålla på med det. Syftet och målsättningen fungerar sedan som generella guidelines i arbetet, häri finns motivationen och drivet. Därefter är viktigt att en person utses som huvudansvarig för arbetet med hållbarhetsredovisningen, dels för att personalen ska veta vem de ska vända sig till med frågor, dels för att ha någon som driver på arbetet. Detta bör vara en person med god överblick över hela företaget och om vad som sker i de olika delarna av verksamheten. Vidare är det även högst väsentligt att det finns ett tydligt stöd från ledningen. Något som heller inte får glömmas bort är balansen mellan olika avdelningar och orter (om verksamheten är spridd). Detta för att samtliga delar av företaget ska känna att de förstår vad som händer och att de är med på ”spåret” och inte glöms bort bara för att de befinner sig på annan ort.

Att ta utgångspunkt i GRI:s rekommendationer och riktlinjer är bra för att hitta stöd och inspiration i detta förhållandevis nya arbete. Det kan dock vara en god idé att börja med att göra en enklare version av vad GRI rekommenderar, för att skaffa sig erfarenhet av hållbarhetsredovisning och för att inte göra arbetet alltför omfattande. Genom att utgå från

befintlig miljöredovisning erhålls också ett tryggt och välbekant ramverk, häri finns strukturen.

Hållbarhetsarbetet- en kontinuerlig process, viktigt med intern förankring

Hållbarhetsredovisningen upprättas en gång om året och fungerar som en summering av årets viktigaste händelser inom verksamhetens olika områden. Hållbarhetsarbetet är däremot ett kontinuerligt arbete, om vilket information bör flöda ut i organisationen året runt. Rönnskär använder olika kommunikationskanaler för att nå ut i verksamheten såsom intranätet, Rönnskärsbladet, möten, seminarieträffar m.fl.

Intervju med Christina Niemi Autio, avdelningschef Information, på LKAB Datum: 2011-02-17 Plats: Telefonintervju från Skellefte Kraft, Skellefteå.

Deltagare: Christina Niemi Autio, avdelningschef Information LKAB, Åsa Nilsson (LTU) och Sarah Danielsson (LTU).

Bakgrund till & Syfte med intervjun: Under våren 2011 genomför Åsa och Sarah ett examensarbete på Skellefteå Kraft, vilket går ut på att genomföra en förstudie till Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning. Förstudien innefattar genomförandet av en intern väsentlighetsanalys för att identifiera de områden där Skellefteå Kraft har en betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. De identifierade områdena kommer sedan delvis att lägga grunden till innehållet i en eventuellt framtida hållbarhetsredovisning. För att få kunskap om hur man internt i ett företag kan gå tillväga för att komma igång med arbetet mot en hållbarhetsredovisning har vi valt att genomföra en intervju med LKAB:s chef för Informationsavdelningen som också är projektledare för LKAB:s Års- och Hållbarhetsredovisning. Intervjun syftar dels till att vinna bättre förståelse om den litterära beskrivningen av processens startarbete, dels till att få inspiration och uppslag till utformningen av den interna väsentlighetsanalysen på Skellefteå Kraft.

Sammanställning av intervjun:

LKAB:s syfte med att arbeta med hållbarhetsfrågor och att upprätta en hållbarhets-redovisning

Under 2007 beslutade Sveriges Regering att alla statligt ägda bolag ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, varpå ett krav från LKAB:s ägare (då Näringsdepartementet, numera Finansdepartementet) kom, om att påbörja detta arbete.

2008 upprättade LKAB sin första hållbarhetsredovisning, för vilken man under 2009 vann första priset som bästa stora företag i Sverige avseende hållbarhetsredovisning.

Upptakt av hållbarhetsarbetet, hur gjorde LKAB för att komma igång?

Först bildade dåvarande vd en styrgrupp som fick det övergripande ansvaret för att internt följa upp hållbarhetsarbetet och för att ta fram den första hållbarhetsredovisningen. Därefter tillsattes en projektgrupp med personal från linjeorganisationen, vilka arbetar operativt med hållbarhetsfrågorna. För att komma igång tog man hjälp av externa konsulter (rekommenderade av Regeringskansliet), med vilka ett flertal workshops utformades och genomfördes. I dessa workshops användes en Whiteboard för brainstorming avseende

frågeställningar som; vilka är LKAB:s intressenter, vilka områden resp mätetal (indikatorer) är relevanta för LKAB och kan vi få fram svar på dessa, det var ju brådskande jobb. På detta sätt kartlades successivt företagets intressenter inom ekonomi-, miljö- och personalområdet, likaså hur kommunikationen med dessa skedde och vilket innehåll hållbarhetsredovisningen skulle ha. Under det första året genomfördes tre workshops, därefter har en workshop per år hållits.

Den interna förankringen i upptakten av hållbarhetsarbetet

Eftersom god vana fanns att arbeta med såväl ekonomisk-, miljö- som personalredovisning var omställningen till hållbarhetsredovisning inget större problem. Det nya arbetssättet togs emot väl av samtliga medarbetare, även om man i början var avvaktande. Så fort kunskap om GRI:s riktlinjer erhållits och arbetet kunde struktureras upp var det inga större problem att få fram en redovisning. Innan dess rådde av naturliga skäl en viss förvirring. Att LKAB dessutom redan hade väletablerade interna rapporterings- och kommunikationskanaler underlättade det nya arbetet.

Intern väsentlighetsanalys

4. Hur kom LKAB igång med väsentlighetsanalysen internt och hur

4. Hur kom LKAB igång med väsentlighetsanalysen internt och hur

In document Upprättande av hållbarhetsredovisning: En fallstudie av Skellefteå Kraft (Page 54-85)