A NALYS & S LUTSATSER , DEL 1

Denna analysdel sammanfattar den interna väsentlighetsanalysen på Skellefteå Kraft, med koppling till resultat av tidigare forskning inom hållbarhetsområdet. Analysen tar utgångspunkt i analysmodell ett (se figur 3:4) och försöker besvara frågorna vad, varför, vem relaterat till företaget. Avsnittet avslutas med en diskussion om fallföretagets sammantagna väsentliga information, viken utmynnar i slutsatser.

Tre huvudstråk i företagets miljöansvar: Tidigare forskning inom hållbarhetsområdet uppmärksammar tre huvudstråk rörande företagens miljöansvar; nyttjande av naturresurserna, ekologiska konsekvenser av verksamheterna och socialt miljöansvar.

Nyttjande av naturresurserna beskrivs ofta av företag genom användning av energi, vatten och material i produktionen samt genom hur avfallet hanteras. Genom kartläggning av nyttjandet säkerställs ett långsiktigt ansvarsfullt och hållbart verksamhetsarbete. (Gray et al., 1995; Elkington, 1999; CEC, 2001; Thomson & Bebbington, 2005; Han & Zhang, 2008; Waller & Lanis, 2009) Inom Skellefteå Kraft mäts och kartläggs vatten- och energiförbrukningen i olika omfattning beroende på verksamheternas art. Syftet med kartläggningen är att se över eventuella effektiviseringsmöjligheter, men också att hålla sig inom ramen för interna och externa krav. Rutiner och policys angående inköp, förvaring, användning och innehåll i material som nyttjas i lokaler och verksamheter är viktiga ur miljö-, hälso- och säkerhetssynpunkt. Avfall genereras inom samtliga affärsområden, dock är typen av avfall och dess volym olika beroende på verksamhet. Detta ställer höga krav på rätt, noggrann och säker hantering, anpassad efter avfallets art för att spara pengar och minska miljöpåverkan. Kostnadsbesparing anges även enligt CEC (2001) vara en positiv effekt av en sparsam och optimerad resursanvändning.

Ekologiska och biologiska konsekvenser av Skellefteå Kraft olika verksamheter uppmärksammas av företaget på ett flertal sätt. Påverkan på den biologiska mångfalden i och runt produktionsanläggningar kartläggs för att medvetandegöra vilken miljömässig och kulturell påverkan som åtgärden kommer att medföra samt vad som bör göra för att minska påverkan på naturliga miljöer. Kartläggningen är också ett led för att hålla sig inom ramen för lagens riktlinjer. Tidigare forskning visar att många företag uppmärksammar kartläggningen av påverkan på den biologiska mångfalden som en viktig del i den miljömässiga konsekvenskartläggningen (Gray et al., 1995; Elkington, 1999; CEC, 2001;

Thomson & Bebbington, 2005). Likaså betraktas föroreningar av olika slag som mycket viktiga att identifiera och åtgärda (ibid). Inom Skellefteå Kraft finns verksamheter som i hög grad berörs av denna ansvarfråga. På vissa håll sker utsläpp till luft och vatten, vilka villkoras, redovisas och kontrolleras noga för att minimera mängden utsläpp och dess miljöpåverkan. På andra håll är det förebyggande arbetet med att förhindra utsläpp mycket viktigt, då utsläpp skulle innebära stora konsekvenser på miljön. Därtill uppmärksammas transporter av företaget i anslutning till utsläppsfrågan, vilket även resultat i tidigare studier pekar på som en relaterad ansvarfråga (ibid). Transportfrågan berör samtliga delar av företaget och det arbetas aktivt med hela fordonsparkens utbytesintervaller. Informella gemensamma riktlinjer för effektivisering av transporter finns, dock efterfrågas mer formellt utformade riktlinjer för att få en mer gemensam syn. Riskkartläggning är en annan vanligt förekommande ansvarsfråga, då det visar hur företaget arbetar med att identifiera eventuella miljörisker som ett led i att kartlägga verksamheternas ekologiska konsekvenser (ibid). Skellefteå Kraft genomför liknande kartläggningar genom såkallade

miljöskyddsronder, vilka är en förutsättning för lokalisering och uppföljning av avvikelser och nödvändiga åtgärder i produktionsanläggningarna. Miljöskyddsronderna hjälper företaget att säkerställa miljö-, personal- och samhällssäkerheten.

Tidigare forskning belyser företagens miljöansvar ur ett samhällsperspektiv, genom att lyfta vikten av att värna om ett oförorenat lokalsamhälle och att öppet redovisa sin juridiska miljöprestanda (CEC, 2001; Thomson & Bebbington, 2005). Detta sociala miljöansvar återfinns även inom Skellefteå Kraft. Företaget tillhandahåller miljövänliga uppvärmningsalternativ som bidrar till en renare luft. Där verksamheter generar utsläpp finns som tidigare nämnt noggranna kontroller och mätningar, för att säkerställa villkorade utsläppsnivåer. Alla affärsområden inom företaget är certifierade enligt miljölednings-systemet ISO 14001. Detta hjälper till att möta och leva upp till krav och förväntningar på företagets miljöarbete. För att visa god miljöhänsyn och minska frågetecken och påbackningar från myndigheter finns målsättning att hålla mycket god marginal till lagstadgade krav och rekommendationer. Eventuella böter och incidenter nämns som något företaget bör berätta om för allmänheten då det sker. Detta ger en ansvarfull bild av företaget och dess agerande.

Viktig samhällsaktör: I dialogerna med affärsområdena framkom en samstämmighet om att Skellefteå Kraft är en viktig samhällsaktör som skapar arbetstillfällen och förutsättningar för att bo, leva och verka i regionen. Företaget bidrar också med skatteintäkter, kapitaltillväxt och forskning och utveckling till kommunen. Detta liknar det grundläggande samhällsengagemang som CEC (2001) samt Han och Zhang (2008) nämner, ett ansvar som företaget har på sina axlar eftersom det är beroende av samhällsmedborgarnas arbetskraft.

Genom det grundläggande engagemanget bidrar företag till samhällets välstånd, stabilitet och attraktivitet (ibid). Ett påstående som även tas upp av Skellefteå Kraft. CEC (2001) pratar även om att företaget genom att visa ett utökat samhällsengagemang kan stärka sin position i regionen. För Skellefteå Kraft är det viktigt att bidra till samhället på olika sätt för att visa att företaget är en god samhällsmedborgare. Detta ansvar anser sig Skellefteå Kraft ha eftersom företaget är en stor samhällsaktör, men bidraget syftar även till att skapar acceptans, förståelse och intresse för verksamheten. Företaget engagerar sig genom aktiviteter som även tidigare studier (se till exempel Gray et al., 1995; Elkinton, 1999;

Thomson & Bebbington, 2005) kommit fram till att företag vanligtvis engagerar sig inom, exempelvis sponsring, engagemang i skolor, föreningar och inlandskommuner samt erbjuda studiebesök och praktikplatser. Tidigare forskning inom området nämner även mänskliga rättigheter som en viktig ansvarsfråga för globala företag (Se bland annat Elkington, 1999 och Moir, 2001). Skellefteå Kraft berörs inte av denna fråga då verksamheten bedrivs inom Sverige och därför har den inte heller lyfts av aktörsgrupperna.

Kund- & Produktansvar: Aktörsgrupperna inom Skellefteå Kraft belyser vikten av att värna om sina kunder. Kundkontakt och kundvård är viktigt för att skapa förståelse och en bra kundrelation. En god relation och kommunikation med kunden bidrar till möjlighet att erbjuda kundanpassade lösningar, som skapar förtroende för företaget och dess produkter.

Tidigare studier belyser i första hand vikten av ett bra produktansvar (CEC, 2001; Han &

Zhang, 2008), men lyfter inte ansvaret gentemot kunden specifikt. En skillnad här är att Skellefteå Kraft fokuserar både på produkt- och kundansvar, medan tidigare studier snarare verkar belysa ansvaret gentemot kund som inneslutet i produktansvaret. Vidare menar CEC (2001) och Han och Zhang (2008) att produktansvaret en viktig del i beaktandet av kundernas hälsa och säkerhet. Skellefteå Kraft lyfter inte upp kunden specifikt i detta sammanhang utan menar att samhällssäkerheten i stort är en mycket viktig fråga inom

branschen. Slutligen menar CEC (2001) att samarbetspartners och leverantörers ageranden påverkar slutprodukten till kund, varför företaget bör ställa krav på deras ansvarstagande.

Denna ansvarfråga uppkom inte under dialogerna på Skellefteå Kraft i någon större utsträckning.

Oväntat nog återfinns inte forskning och utveckling som ett specifikt ansvarsområde i resultatet av tidigare studier, men Skellefteå Kraft lyfter frågan som väsentlig. Frågan är om tidigare studier menar att forskning och utveckling innesluts inom produktansvaret. Här råder viss otydlighet, huruvida företagets utvecklingsarbete är en ansvarsfråga eller inte.

Skellefteå Kraft menar att detta är ett ansvar gentemot kunder och anställda. Forskning och utveckling är en förutsättning för att följa utvecklingen inom branschen och för att skapa en intressant arbetsplats.

Kommunikation: Marknadskommunikation anser företaget vara ett viktigt område, som även bör utvecklas, eftersom de verkar inom en bransch som tidigare upplevt som mycket sluten. Tidigare studier visar på vikten av god information om produkter, snarare än information som berättar om verksamheten (CEC, 2001; Han & Zhang, 2008). Det kan anses smalt att enbart belysa vikten av produktinformation eftersom det inte ger en helhetsbild av verksamheten, dess inriktning och målsättning. Å andra sidan bidrar hela hållbarhetsarbetet/-redovisningen med information om företagets verksamhet, vilket i sin tur kan ge en god marknadskommunikation. Således kanske marknadskommunikation i sig inte är en ansvarsfråga utan snarare ett motiv till att hållbarhetsredovisa.

Den interna kommunikationen lyfts som en väsentlig medarbetarfråga, en fråga som inte har behandlats i tidigare studier. Alla medarbetare måste kunna ta del av information om företaget som helhet och områdesvis. I dagsläget finns flera olika kommunikationskanaler, den lyfts ur mängden som den viktigaste är intranätet. Intranätet har dock utvecklingspotential på olika sätt enligt medarbetarna. En anledning till att den interna kommunikation och vikten av väl fungerade informationsflöden lyfts inom Skellefteå Kraft skulle kunna vara företagets storlek. Med en stor arbetsplats kan det vara svårt att veta om samtlig personal har fått informationen eller de facto tagit del av informationen. Ytterligare en anledning skulle kunna vara företagets diversifierade verksamhet, vilken kräver att personal inom och utanför affärsområden ska kunna ta del av och delge information.

Medarbetaransvar: Medarbetarna har sedan länge uppmärksammats som ett väsentligt ansvarsområde för företag inom den Västeuropeiska regionen. Tidigare studier visar att området är väletablerat och omfattar många ansvarsfrågor, alltifrån anställningar, säkerhet och hälsa, medarbetarnas personliga utveckling till organisatoriska förändringar (se exempelvis Gray et al., 1995; Thomson & Bebbington, 2005; Waller & Lanis, 2009).

Undersökningen på Skellefteå Kraft visar att företaget uppmärksammar medarbetar-relaterade frågor som i stor utsträckning stämmer överens med vad tidigare forskning kommit fram till vara väsentliga. Personalen belyser att arbetsgivaren är duktig på att värna om deras välbefinnande, trivsel, säkerhet, utveckling och prestation på arbetsplatsen genom att uppmärksamma hela spannet av medarbetarfrågor. För företaget som helhet är personalens bästa en fråga på strategisk nivå som gynnar alla anställda och ger en positiv bild av Skellefteå Kraft som arbetsplats. Under dialogtillfällena framkom dock jämställdhetsfrågan, kopplats till fördelningen mellan män och kvinnor, som ett område med utvecklingspotential. Den ojämna könsfördelningen skulle kunna bero på att företaget verkar inom en tung teknisk bransch med traditionellt mansdominerade yrken.

En medarbetarrelaterad ansvarsfråga som inte lyftes fram vid något dialogtillfälle är hur företaget ser på sitt ansvar vid organisatoriska omstruktureringar, såsom nedskärningar och omorganisationer. Huruvida ansvarsfrågan är väsentlig eller inte är svårt att bedöma.

Företaget kan eventuellt ha förbisett frågan av någon anledning, likväl är det tänkbart att frågan inte varit i behov att aktualiseras. En fråga som tidigare studier inte beskriver, men som lyfts upp som väsentliga i medarbetaransvaret av Skellefteå Kraft är företagskulturen.

Inom företagskulturen finns företagets historia, anda, karaktär och grund för framtiden. En god och positiv företagskultur skapar stolthet bland personalen, vilket ger engagerade och ansvarstagande medarbetare menar Skellefteå Kraft. Det är intressant att tidigare forskning inte har berört denna fråga med tanke på dess betydelse för drivet bland organisationens medarbetare. Kanske har frågan ansets för självklar eller banal i sammanhanget av viktiga mer påtagbara säkerhets-, arbetsmiljö-, friskvårds- och utvecklingsfrågor med flera. Vidare är företagskulturen unik för varje organisation, vilket kan problematisera en generalisering av ramar och riktlinjer i syfte att skapa en ansvarsfråga. Med andra ord kan det vara svårt att konkretisera företagskulturen som en ansvarfråga jämfört med exempelvis utbildning.

Detta kan också eventuellt vara en anledning till att fråga inte uppmärksammats i tidigare studier.

4.4.1 Diskussion och slutsats, analys del 1

Med hjälp av analysmodell ett (Figur 3:4) har en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper kunna genomförats, vilket har resulterat i ett försök till kartläggning av vad som kan anses vara väsentlig hållbarhetsinformation. Kartläggningen visar på flertalet viktiga aspekter för den sammantaget väsentliga informationen, vilka diskuteras nedan.

Sammantaget kan det konstateras att Skellefteå Kraft arbetar aktivt för att visa god miljöhänsyn, många ansvarsområden behandlas vilket även resultatet i figur 4:3 visar.

Företaget engagerar sig för att förebygga och minska risken för miljökonsekvenser av verksamheten, likväl tas ansvar för de områden där påverkan på naturen har skett. Överlag visas ett aktivt engagemang inom de ansvarsområden som tidigare forskning påvisat vara vanligt förekommande. Samtliga ansvarsfrågor rörande nyttjandet av naturresurserna och de ekologiska konsekvenserna av verksamheterna lyfts i olika omfattning beroende på affärsområdenas verksamhetsart. Ansvarsfrågorna får därav olika nyanser beroende på omfattningen av den åverkan på miljön och samhälle som genereras, exempelvis frågan om avfall: alla affärsområden lyfter denna som viktig, men vissa avfall har större miljö- och samhällspåverkan än andra vilket kan medföra fokusering på denna typ av avfall. Viktigt är att beakta den gemensamma samsynen ATT avfall är en prioriterad fråga. Skellefteå Kraft bör således berätta om vilka olika avfallstyper som genereras samt dess hantering. En ansvarsfrågas väsentlighet bör inte enbart värderas efter graden av miljöpåverkan, företaget bör även ta hänsyn till ansvarfrågans väsentlighet i det specifika affärsområdet. På detta sätt kommer alla affärsområden inom företaget till tals och känner att de är delaktiga i hållbarhetsarbetet.

En intressant och oväntad upptäckt är att företaget trycker på sin målsättning att hålla god marginal till myndigheternas lagstadgade krav. Detta ger bilden av Skellefteå Kraft som ett företag som tar sitt miljöansvar på allvar. Vidare kan kanske denna marginal vara en anledning till att endast en aktörsgrupp lyfter vikten av att redovisa eventuellt uppkomna

incidenter och böter. Med god marginal till minikraven torde uppkomsten av påbackningar och kontroller från myndigheter minska, vilket kan bidra till att övriga aktörsgrupper inte anser att något finns att rapportera. Vi anser dock att företaget, trots att endast en aktörsgrupp lyfter denna fråga, bör berätta om hur det arbetar med denna fråga. Även om inget har skett bör företaget berätta om det för att visa öppenhet och trovärdighet.

Vad gäller Skellefteå Kraft samhällsansvar belyses en flerdimensionell roll i samhället utefter den diversifierade verksamheten. I mångt och mycket uppmärksammas ansvarsfrågor som stämmer överens med resultat av tidigare forskning, dock med en ännu tydligare företagsprägel jämfört med miljöansvaret. De väsentliga ansvarsfrågorna verkar i mångt och mycket vara beroende av hur företaget ser på sin roll i samhället. Rollen verkar medföra vissa åtaganden och bidragen till samhället fokuseras således därefter. Skellefteå Kraft anser sig vara en stor samhällsaktör, varpå stor vikt läggs vid att visa att företaget är en god samhällsmedborgare. Den goda samhällsmedborgaren bör visa engagemang för samhällets utveckling, välstånd, säkerhet och attraktivitet genom att beakta hela den samhällspåverkan som företaget genererar. Samhällsansvaret verkar mot bakgrund av ovanstående vara något svårare att definiera jämfört med miljöansvaret. Att samhällsansvarsfrågor dessutom tenderar att går in i varandra, såsom till exempel kundansvar kontra produktansvar och grundläggande samhällsansvar kontra utökat samhällsansvar bidrar också till definitionsproblematiken. På grund av samhällsansvarets komplexitet kan det konstateras att det att är viktigt för företaget att försöka identifiera och beskriva sin funktion i samhället, vilket även tydliggörs i figur 4:4 där samtliga aktörsgrupper uppmärksammar frågan. På detta sätt kan företaget utröna på vilket sätt som samhället påverkas av verksamheten och utifrån det fastställa vad som bör beaktas.

Att betona vikten av både kund- och produktansvar såsom Skellefteå Kraft gör till skillnad från tidigare forskning tror vi är viktigt, eftersom det ger en bild av att företaget värdesätter kunden. Kunden står i centrum istället för enbart produkten, vilket visar att företaget medvetandegör kundens betydelse för verksamhetens fortsatta existens och tillväxt. Vikten av ett gott kundansvar stärks även då samtliga aktörsgrupper lyfter frågan som väsentlig, vilket framgår i figur 4:4. Att forskning och utveckling inte förekommer som en ansvarsfråga i tidigare studier är som ovan nämnt oväntat och underligt. Det är en relevant fråga som visar på god företagsutveckling och framåtanda då företaget strävar efter någon form av förbättring i verksamheten. Att samtliga aktörsgrupper dessutom lyfter frågan som väsentlig (se figur 4:4) visar också på dess relevans. Därav tror vi att det är viktigt för Skellefteå Kraft att behandla denna fråga inom ramen för dess hållbarhetsarbete.

Entreprenörs- och leverantörsfrågan är svår att bedöma eftersom den inte diskuterades i någon större utsträckning vid dialogtillfällena. Dessa utför arbetsuppgifter åt Skellefteå Kraft och bidrar till på ett eller annat sätt till resultatet av slutprodukten. Därför anser vi att företaget bör se över vilket ansvar det anser sig ha i egenskap av beställare.

Avslutningsvis kan det konstateras att Skellefteå Kraft värdesätter sin personals kompetens och prestationer, eftersom stor vikt läggs vid att arbeta med många olika typer av medarbetarfrågor (se figur 4:5). Frågorna som beaktas återfinns i stor utsträckning även i tidigare studier och det bekräftar områdets och frågornas väsentlighet för hållbarhetsarbetet.

Att medarbetarområdet dessutom är ett väletablerat ansvarsområde, som har uppmärksammats under lång tid stärker ytterligare väsentligheten. Med detta i åtanke att det är av största vikt för Skellefteå Kraft att behandla sina medarbetarfrågor i den eventuellt kommande hållbarhetsredovisningen. De två frågor som inte förekommer i tidigare

forskning men som lyft av företaget, företagskultur och intern kommunikation, är intressanta, eftersom de påverkar personalens trivsel och prestationer samt möjlighet att kommunicera och informera. Att frågorna lyfts återkommande under dialogtillfällena tyder vikten av att beakta dessa inom hållbarhetsarbetet. Angående ansvarsfrågan om omstruktureringar som tidigare forskning men inte Skellefteå Kraft behandlar är svår att kommentera. Det kan dock tänkas att frågan bör lyftas upp i en hållbarhetsredovisning i det/de fall då den aktualiseras på något sätt. På detta sätt kan företaget berätta om hur det arbetar för att agerar ansvarsfullt i omstruktureringstider.