I NTERN VÄSENTLIGHETSANALYS PÅ S KELLEFTEÅ K RAFT

Nedan presenteras en sammanfattning och analys av data från respektive dialogtillfälle i tre teman enligt intervjuguidens utformning; miljöansvar, samhällsansvar och medarbetar-ansvar. Varje tema återger de ansvarsområden och ansvarsfrågor som aktörsgrupperna

ansåg väsentliga, varför de är väsentliga och för vem de är väsentliga. Efter varje avsnitt finns en figur (se 4:3, 4:4 och 4:5) som sammanställer de ansvarsområden som aktörsgrupperna behandlade vid dialogtillfällena. För att få en helhetsbild av fallförtaget sammanfattas avslutningsvis hela den interna väsentlighetsanalysen i en överskådlig bild (se figur 4:6), som visar vad respektive aktörsgrupp lyfte som väsentliga under dialogtillfällena. Aktörsgruppernas benämningar har genomgående i detta avsnitt förkortats enligt följande; Administration = Adm, Elkraft = K, Elnät = N, Fastigheter = F, Kommunikation = C och Värme = V.

4.3.1 Miljörelaterade väsentliga ansvarsfrågor

Skellefteå Krafts miljöarbete påverkas av krav och förväntningar från samhället, politiken och företagets egen ambitionsnivå. Kraven och förväntningarna hanteras genom systematiska och ständiga förbättringar i enlighet med miljöledningssystemet ISO 14001, ett miljöledningssystem för produktion, drift, underhåll och utveckling av energi inom områdena el och värme med stor andel vattenkraft och biobränsle samt handel med energi- och kommunikationsrelaterade produkter och tjänster. Samtliga affärsområden är i dagsläget certifierade enligt ISO 14001. Adm lyfter vikten av transparens i att redovisa incidenter och böter, för att visa att företaget tar ansvar för konsekvenser av verksamheten.

Miljöskyddsronder: Inom affärsområde V och K är det viktigt med kontinuerliga miljöskyddsronder/anläggningsbesiktningar i produktionsanläggningarna som en del av det förebyggande säkerhetsarbetet. Dokumentation och kartläggning av problemområden ger möjlighet till uppföljning av avvikelser och lokalisering av nödvändiga åtgärder för att värna om personal- och samhällssäkerheten. Miljöronderna säkerställer att utsläpp inte sker och identifierar eventuella investeringsbehov i miljöskyddande åtgärder. Kontinuerliga förbättringar utifrån risklokalisering är viktigt för att säkerställa ett gott miljöansvar som värnar skyddet för miljön.

Avfall: genereras i affärsområdenas verksamheter i olika utsträckning. Hanteringen regleras enligt C i miljöcertifieringen och hjälper företaget att säkerställa miljömässigt bra avfallshantering. Inom K utgör det huvudsakliga avfallet av oljor, fetter, lysrör och en del farligt avfall. Detta hanteras intill produktionsanläggningarna i separata miljöstationer för ökad säkerhet i och omkring anläggningarna. Allt avfall dokumenteras i miljöböcker för att se över möjligheten till minimering av befintlig förvaring. Inom N genereras avfall vid destruktion och återvinning av transformatorer (oljor) och brytare (asbest). Restprodukter vid kabeldragning återanvänds eller skickas för återvinning. Övervägande delen av det farliga avfallet finns i befintliga och äldre anläggningar, varför det är viktigt att visa miljö- och samhällshänsyn genom att ta ansvar för tidigare produktion. Fjärrvärme- och pelletsproduktionen inom V ger avfall i form av aska (klassas ej som miljöfarligt) samt rest- och spilloljor. Askan deponeras och återanvänds som fyllnadsmaterial på grund av det höga sandinnehållet och kommer samhället till nytta vid byggnationer av olika slag. För hantering av oljor anlitas företaget Ragnsells som skickar oljorna på destruktion. Detta för att säkerställa en god hantering och ett bra miljö- och samhällsansvar. Fjärrvärme-produktionen genererar dessutom flygaska som idag deponeras och används som tätskikt över sopberg på kommunens återvinningscentral. V arbetar för att få tillstånd från myndigheterna i Västerbotten att återföra flygaskan till skogen, då den ger näring till

skogen. Ett återförande skulle således innebära ett slutet kretslopp i fjärrvärme-produktionen. Inom C utgörs avfallet i huvudsak av kablar som blir över efter bredbandsdragningar. Restprodukterna återanvänds eller skickas för återvinning. För att minska avfallets miljöpåverkan används idag fiberkabel istället för kopparkabel. Inom F hanteras hushållssopor och kontorsmaterial från företagets egna kontorshus samt från uthyrda lokaler. Källsortering finns i alla hus sedan 15 år tillbaka och för två års sedan infördes även sortering av komposterbart material. Vidare sorteras allt material vid byggnationer, renoveringar eller reparationer i företagets alla verksamheter. Käll- och materialsorteringen bidrar till företagets miljöhänsyn och sparar pengar då avgifter för osorterat material minskar.

Energieffektivisering: Produktionsprocessernas och lokalernas energiförbrukning mäts och redovisas internt inom affärsområdena K, V, C och F. Inom V mäts även vatten-förbrukningen i produktionen. Kartläggningen syftar till att se över effektiviserings-möjligheter. Kartläggningen är enligt berörda affärsområden ett viktigt medel för att lokalisera och prioritera bland nödvändiga åtgärder och för att följa upp effekterna av utförda åtgärder. Energieffektiviseringsarbetet bidrar till produktionsoptimering, lägre produktionskostnader och lokalkostnader för Skellefteå Kraft och minskar nyttjandet av naturresurserna. Riktlinjerna för effektiviseringsarbetet kommer delvis externt från utförliga EU-direktiv och delvis från företagets egna ekonomiska och miljömässiga krav.

Därtill medför miljöcertifieringen vissa krav.

Inom K finns ett samarbete med företagets interna Energieffektiviseringsgrupp för att kartlägga och se över energianvändningen i vattenkraftsanläggningarna. Samarbetet omfattar även arbetet med återvinning av spillvärme från transformatorer. Fram till idag har energieffektiviseringsarbetet i huvudsak bedrivits genom punktinsatser på områden med stora energiförluster. Framöver planeras en allmän kartläggning där förbrukningen i hela produktionsanläggningsområdet (produktion och byggnader) ses över. Energianvändningen i vindkraftverken kartläggs ännu inte då dessa produktionsanläggningar är mycket nya och många fortfarande är under uppbyggnad. Inom V mäts energi- och vattenförbrukningen i produktionen av fjärrvärme och pellets samt i fjärrkyleanläggningarna. Energi-användningen mäts sedan två år tillbaka. VattenEnergi-användningen är en mycket viktig fråga i framförallt pelletsproduktionen och i fjärrkyleanläggningarna där vattenkonsumtionen är hög. På affärsområde C mäts energianvändningen i såkallade noder, fördelningscentraler till bredband i byar. Inom F pågår sedan ett år tillbaka ett samarbete med Energieffektiviseringsgruppen för att mäta fastigheternas totala energiförbrukning (motorvärmare, belysning, ventilation, kylanläggning med mera). Därtill ser affärsområdet över effektivisering av markvärme vid parkeringsplatser och centrala delar av Skellefteå samt styrningen av och drifttider för fjärrvärmen och fjärrkylan i fastigheterna. Mätning av fastigheternas vattenförbrukning anser sig affärsområdet vara dålig på, trots att vattnet ingår i hyran. Av den totala vattenanvändningen står i huvudsak en hyresgäst för den största konsumtionen. Därav pågår ett samarbete med denna hyresgäst för att införa energisnåla duschmunstycken. Vidare ser affärsområdet över städfrekvensen i företagets egna lokaler som ett led i att spara vatten.

Materialanvändningen: i produktionen och fastigheterna är en viktig fråga för affärsområde N, K och F. N har som krav att transformatorer till nya och ombyggda anläggningar ska innehålla vegetabiliska oljor, för att minimera skador i vattentäkter vid eventuella utsläpp. F ställer krav på material, leverantörer och entreprenörer vid reparationer i lokaler. Material och produkter ska vara ergonomiskt utformade och får ej vara alltför miljöbelastande ur ett

livscykelperspektiv. Detta för att minska risken för arbetsbelastningsskador och för att visa god miljöhänsyn och upprätthålla standard och krav enligt miljöcertifieringen. K hanterar, liksom F och V, olika typer av kemikalier genom inköpspolicys och rutiner för användning och förvaring. Detta ger en god kontroll över vad och hur mycket som köps in och används, antalet leverantörer samt produkternas innehåll. En god kontroll krävs för att säkerställa anställdas, hyresgästers, omgivningens och miljöns säkerhet. Vidare arbetas det med rationalisering av kemikalieanvändningen och förvaringen. K arbetar för att minska volymen förvarade kemikalier vid vind- och vattenkraftverken för att minimera konsekvenserna av en eventuell brand. F arbetar med att minska volymen städprodukter för att minskad miljöbelastning och/eller eventuell allergiframkallning.

Utsläpp till luft och vatten: är en prioriterad fråga rörande produktionen inom affärsområde K och V. Inom V:s pelletsproduktion genereras utsläpp till vatten i form av kondensat (sågspånsvatten med partiklar) och till luft i form av stoft och damm. Detta kontrolleras genom villkorad utsläppsmängd samt redovisningsskyldighet. I fjärrvärmeproduktionen genereras utsläpp till luft i form av vattenånga, rökgaser, kväve, koldioxid, stoft och svavel.

Dessa ämnen har vid större utsläppsmängder en stor växthuspåverkan och risk för försurning, varför hanteringen och ett kontinuerligt effektiviseringsarbete är av stor vikt. Ett led i att minska miljöpåverkan från dessa ämnen är att nyttja så lite fossilt bränsle som möjligt i fjärrvärmeproduktionen. Inom K pågår ett hårt kontrollerings- och säkerhetsarbete för att inte riskera utsläpp till luft av den extremt högt växthuspåverkande SF6-gasen, som finns i ställverk vid vindkraftverk och vattenkraftstationer. Vid vattenkraftstationer är arbetet med att säkra oljeavskiljningssystemen mycket viktigt för att minska risken för oljeläckage. Genom noggranna kontroller och rutiner säkerställs systemens tillförlitlighet som ett led i att värna om närboende och samhällssäkerheten i stort.

Utsläpp från transporter är en ansvarsfråga som berör samtliga affärsområden, eftersom koncernens fordonspark, bestående av alltifrån personbilar och små lastbilar till skotrar och fyrhjulingar, nyttjas i den dagliga verksamheten. Skellefteå Kraft arbetar för att minska koldioxidutsläppen från fordonsparken genom att i tätare intervaller byta ut till miljövänligare fordon enligt N och Adm. Ytterligare ett led i detta arbete är att företaget uppmuntrar till interaktiva möten genom telefon- och videokonferenser. Mätningar på andelen interaktiva möten genomförs för att se över möjligheten till tids-, miljö- och kostnadsbesparingar menar N. Adm påpekar att gemensamma rekommendationer och riktlinjer rörande effektivisering av transporter (exempelvis samåkning, sambeställning med mera) finns, men är inte formellt utformade. C efterfrågar tydligare mål och riktlinjer angående transportfrågan, både vad avser utsläppsmängd och samordnade transporter.

Detta för att få en gemensam och mer tydlig policy så att alla vet vad som gäller. C efterfrågar därtill ett högre nyttjande av interaktiva möten, för att minska utsläppen. V har idag ett samarbete med SCA för kunna transportera så mycket som möjligt, så långt som möjligt på järnväg. Tack vare samarbetet har en betydande utsläppsminskning till luft kunnat uppnås. Vad gäller externa leverantörers fordonspark och/eller kunskap om eco-driving med mera ställs i dagsläget inga krav från Skellefteå Krafts sida.

Påverkan biologisk mångfald: Produktionen inom i huvudsak V (torvtäkter och sedimentationsdammar), K (vattenkraftsstationer, dammar vid vattenkraftstationer och vindkraftverk) och N (nätdragningar) innebär en påverkan på den biologiska mångfalden.

Påverkan på flora och fauna kartläggs noggrant genom miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), vilka även är lagreglerade och görs i syfte att få tillstånd till det som företaget ämnar genomföra. Genom MKB:en säkerställs hanteringen av den miljöpåverkan som

åtgärden orsakar och återställningen av de livsmiljöer som påverkas. Återställandet av naturliga livsmiljöer är av intresse för markägare, jägare, rennäringen, samhället i stort och för företagets goda anseende anser berörda affärsområden. Rörande torv pågår en debatt i samhället om huruvida det ska klassas som fossilt bränsle eller biobränsle. En enhetlig definition saknas, Sverige, EU och FN har olika definitioner. Torv används idag i företagets fjärrvärmeproduktion och målsättningen att nyttja så lite fossilt bränsle som möjligt i produktionen gör att utsagan av denna debatt är högst aktuell. Att följa myndigheters (exempelvis länsstyrelsen och naturvårdsverket) krav och riktlinjer är ett måste menar K, men påpekar också att företagets målsättning är att hålla en mycket god marginal till myndigheternas lagstadgade krav. En god marginal sparar arbetet för Skellefteå Kraft eftersom frågor från myndigheterna minskar då de ser att företaget sköter sina åtaganden väl. Att visa ytterligare miljöhänsyn utöver myndigheternas krav är dessutom viktigt för företagets anseende och varumärke i samhället.

Sammanställning väsentliga miljöområden: I figur 4:3 nedan sammanställs de ovan behandlade miljömässiga ansvarsområdena. Figuren visar resultatet från dialogtillfällena genom att antalet aktörsgrupper som lyfte de respektive ansvarsområdena redovisas.

Sammantaget visar resultatet att fyra miljömässiga ansvarsområden (avfall, energi- och materialanvändning samt transporter) utmärker sig som väsentliga för flest antal aktörsgrupper.

0 1 2 3 4 5 6

Väsentliga miljöområden

Resultat dialoger 5 4 4 4 3 2 2 2 1

Avfall Energi-användning

Material-användning Transporter Påverkan biol.mångf.

Vatten-användning Utsläpp Miljöskydds-ronder

Miljöledn.-system

Figur 4:3 Resultat dialogtillfällen: Väsentliga miljöområden

4.3.2 Samhällsrelaterade väsentliga ansvarsfrågor

Skellefteå Krafts samhällsfunktion: skapas genom affärsområdenas funktioner och bidrag till samhället. C bidrar med infrastruktur för kommunikationslösningar som skapar förutsättningar för en hög IT-mognad i Skellefteå kommun. Bra kommunikationslösningar är viktigt för Skellefteås och regionens fortsatta tillväxt och attraktivitet, då det ger bra förutsättningar för företagande och inflyttning. Vidare bidrar C till att öka byars attraktivitet (”levande byar”) genom att skapa fiberlösningar som bidrar till landsbygdsutvecklingen.

Slutligen tillhandahålls fiberlösningar till kraft- och transformatorstationer, vilket skapar effektiva förutsättningar för produktion och distribution av el. K bidrar med förutsättningarna för en effektiv och kvalitativ energiproduktion och tillsammans med N, som bidrar med infrastrukturen för energi, skapas förutsättningar för människor att leva, verka och bo i regionen. V tillhandahåller miljövänliga uppvärmningsalternativ till regionen som bidrar till renare luft. Produktionen inom affärsområdet värmer idag cirka 80% av Skellefteås befolkning. F fungerar som en intern serviceorganisation för koncernen.

Affärsområdet bidrar med byggkompetens och städfunktion samt tillhandahåller egna lokaler till övrig verksamhet. Egenägda lokaler ger en större möjlighet till anpassning efter den i övrigt diversifierade verksamhetens önskemål och behov. Adm trycker på att Skellefteå Kraft är ett ledande energiföretag i regionen med ett högt anseende i branschen, som positionerar Skellefteå på kartan och ökar stadens attraktivitet. Rollen som energiföretag i samhället har enligt Adm kommit att förändras. Tidigare låg fokus i huvudsak på energiförsörjningen, numer står utvecklingen mot hållbara energisystem i fokus. Förändringen kommer av EU ställer allt högre krav på effektivisering av energianvändningen, som ett led i utvecklingen av hållbar energiförsörjning. Detta har medfört att Skellefteå Kraft har fått en utvidgad roll som även innefattar att ta ansvar för kunders kunskapsutveckling i energieffektiviseringsfrågor. Företaget är en viktig samhällsaktör som skapar arbetstillfällen på orten och i regionen enligt alla affärsområden.

Adm menar även att företaget bidrar med skatteintäkter, kapitaltillväxt och forskning och utveckling till kommunen. Att företaget ägs lokalt och har huvudkontoret (HK) på orten skapar stabilitet och trygghet samt ger en garant för långsiktiga investeringar hävdar Adm och K.

Samhällsengagemang: K och Adm lyfter vikten av företagets samhällsengagemang för att visa att företaget är en god samhällsmedborgare. Som stor samhällsaktör är det viktigt att tar ansvar och bidrar till samhället, för att skapa acceptans, förståelse och intresse för Skellefteå Krafts verksamhet. Detta bidrar även till säkerställandet av framtida arbetskraftsförsörjning. Vidare bidrar samhällsengagemanget till att personalen känner stolthet över sin arbetsgivare. Skellefteå Krafts samhällsengagemang yttrar sig på olika sätt till exempel genom sponsring till sport- och kulturaktiviteter på olika nivåer främst i Västerbotten, engagemang i skolor och föreningar, erbjudande om praktikplatser, sommarjobb, examensarbeten och studiebesök på egna anläggningar. Företaget försöker därtill att visa ödmjukhet, synlighet och engagemang i de inlandskommuner där verksamhet bedrivs genom sponsring och stöttning till föreningar samt genom dialog med berörda.

Detta är viktigt för att kunna gottgöra för de naturresurser som hämtas ur områdena.

Skellefteå Krafts samhällspåverkan: Verksamheten innebär en påverkan på människan och landskapet. K menar att landskapsbilden förändras i områden där vindkraftparker etableras, vilket kan påverka turismen och rennäringen. Närboenden och markägare påverkas av etableringarna genom skuggning, visuella intryck, ljud och buller. För att på bästa sätt ta hänsyn till detta förs dialog med berörda i god tid innan etablering. Därtill genomförs avancerad teoretiska beräkningar och tekniska beskrivningar, så kallade worse-case-scenario-analyser, för att hålla sig inom alla tänkbara ramar med så god marginal som möjligt görs. I områden runt vattenkraftstationer påverkas närboenden av ojämna vattennivåer och strömningar samt av buller vid mindre anläggningar. I dialog med närboende och markägare görs försök till att minska påverkan genom att exempelvis skapa såkallade trivselmiljöer där produktionen inte körs optimalt. Enligt N påverkas också landskapet och marken av nätdragningar. Luftledningar kan uppfattas som störande objekt

av närboenden och dragning av jordkabel kan påverka markägare. Genom att lägga jordkabel efter befintliga ledningsgator och vägar försöker företaget minska förändringen av landskapet och dragningarnas visuella intryck. Företaget undviker även i möjligaste mån att dra ledningar och kabel genom produktiv skogsmark. N lyfter också vikten av att ta hänsyn till kulturella aspekter som kan beröras vid nätdragningar exempelvis renbetesområden, fornlämningar och kulturmärkta hus och platser. Detta för att värna om regionens kulturella värden och legalisera personalens arbete på platsen. Den kulturella påverkan som olika åtgärder medför vägs in i miljökonsekvensbeskrivningen för godkännande internt och externt.

Samhällssäkerheten: är en stor branschfråga enligt N, K och Adm för att värna om säkerheten i och runtomkring produktionsanläggningar och ställverk. Vad gäller säkerheten kring ställverk finns enligt N strikta föreskrifter från Elsäkerhetsverket som kräver att ställverken byggs in i hus, transformatorer byggs in i betong och sprängskydd, årliga besiktningar, skyltar och information vid anläggningarna samt riskanalyser. För att ytterligare värna om samhällssäkerheten finns ett samarbete med kommunen vid eventuella katastrofer. Säkerheten kring dammar är en extremt viktig fråga då konsekvenserna vid ett dammhaveri kan få förödande konsekvenser för närboenden och lokalsamhället menar K.

Kontroller, rutiner, stabilitetsberäkningar och utrustning regleras genom stränga lagkrav och rapportering måste ske vid minsta avsteg. Vidare är det viktigt att informera allmänheten genom skyltning om eventuella risker vid vind- och vattenkraftsområden.

Närboende får också information genom den dialog som förs.

Kundkontakt & Kundvård: Samtliga affärsområden och Adm uppmärksammar vikten av att ta ansvar gentemot kund som en del av samhällsansvaret. Kundkontakt och kundvård är viktigt för att skapa förtroende, förståelse och en bra kundrelation enligt K och Adm.

Kontakten med kund måste kunna ske genom olika kanaler, såväl personliga (via telefon och besök) som allmänna (exempelvis kundtidning, webb, fakturor, TV och trycksaker). Ett bidrag till upprätthållandet av goda kundrelationer är också kundtjänstens lokala stationering på huvudkontoret menar K. Detta ger kundtjänsten bra kompetens om den egna verksamheten och god översikt om kontaktpersoner på respektive affärsområde. Den egna kundtjänsten möjliggör också snabb och kompetent information till kund vid större störningar. F belyser vikten av rätt information till nya hyresgäster gällande bland annat ansvarfördelningen mellan hyresgäst och hyresvärd. Vidare är det viktigt med kontinuerliga träffar och utvärderingar med befintliga gäster för att hitta förbättringsmöjligheter som säkerställer kundvården. Ytterligare ett led i arbetet med kundansvaret är att ta ansvar för de produkter som erbjuds till kund enligt Adm, N, V och C. El- och värmeproduktion samt el-, värme- och bredbandsnät måste driftsäkras för att garantera leveransen och kvaliteten till slutkund. Vidare ingår också enligt Adm närhet till och kommunikation med kund i produktansvaret, så att bra kundanpassade lösningar kan erbjudas. Detta skapar förtroende för företaget och dess produkter. Inom C handlar produktansvaret om att fastställa goda rutiner för underhåll av bredbandsnätet samt att hitta den optimala underhållslösningen och frekvensen. Detta är ett led i att skapa ett kvalitetssäkrat och prisvärt bredbandsnät till kund (företag och privatpersoner), som inte kostar allt för mycket att underhålla. Utbyggnation av bredbandsnätet är också en viktig del av produktansvaret, för att behålla en hög standard på nätet som tillgodoser fler anslutningar men också högre kapacitet på befintligt nät.

Vidare måste C följa med i utvecklingen av kommunikationslösningar för att kunna erbjuda bra och uppdaterad infrastruktur som marknaden efterfrågar. Inom N arbetas det med mätningar av avbrottstider och avbrottsfrekvens för att lokalisera förbättringsmöjligheter

och för redovisning till allmänheten. Kontroller av leveranssäkerheten krävs för att värdera

och för redovisning till allmänheten. Kontroller av leveranssäkerheten krävs för att värdera