EXAMENSARBETE
Upprättande av hållbarhetsredovisning
En fallstudie av Skellefteå Kraft
Sarah Danielsson Åsa Nilsson
Civilekonomexamen Civilekonom
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
FÖRORD
Detta examensarbete skrevs under vårterminen 2011 på Luleå Tekniska Universitet vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningen för styrning och redovisning.
Med detta förord vill vi passa på att tacka vår handledare Jeaneth Johansson vid LTU, vår handledare Rolf Lindgren och styrgruppen på Skellefteå Kraft samt våra kurskamrater och opponenter som alla varit till stor hjälp och kommit med kunskap och synpunkter på vårt arbete. Vi vill också tacka intervjudeltagarna på Skellefteå Kraft, LKAB och Rönnskärsverken för deras värdefulla information som möjliggjort detta arbete.
Luleå juni 2011
Sarah Danielsson Åsa Nilsson
SAMMANFATTNING
Denna studie bygger på ett uppdrag av Skellefteå Kraft, innefattande en förstudie som ska skapa underlag för beslut om företagets framtida hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsredovisningen ska bli trovärdig är det viktigt att informationen som kommuniceras är väsentlig, det vill säga fokuserad på de frågor som är mest avgörande för företaget. Studien syftar till att öka förståelsen för vilken information som kan vara väsentlig för företag att redovisa i en hållbarhetsredovisning. Genom en textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation kartläggas. Utgångspunkten för den kvalitativa och explorativa fallstudien var ett aktörsorienterat synsätt, vilket genomsyrade arbetet med en intern väsentlighetsanalys.
Empirisk datainsamling har skett genom en textanalys av hållbarhetsredovisningar, inom och utanför energibranschen, samt genom dialogtillfällen på fallföretaget. Resultatet visar på mångfalden av olika ansvarsområden och ansvarsfrågor som kan redovisas inom ramen för ett företags hållbarhetsarbete. Analys av resultatet har skett i två delar med hjälp av två olika modeller. Del ett bestod av en empirinära analys, som visar att fallföretagets aktörsgrupper uppmärksammar ansvarsfrågor som även tidigare studier identifierat som väsentliga. Denna studie visar även på att många frågors väsentlighet beror på verksamhetens art, det vill säga beroende på den åverkan som företagets verksamhet genererar på miljö, människa och samhälle. Del två bestod av en övergripande analys, vilken visar att det inom miljö-, medarbetar- och samhällsrelaterade ansvarsområden förekommer någon form av legal, etisk, frivillig och ekonomisk aspekt. Analys del två visar också på vikten av att kartlägga företagets viktigaste intressenter för att därigenom kunna identifiera väsentlig information.
ABSTRACT
This study builds on an assignment from Skellefteå Kraft, a pre-study that will be the basis for decisions on the company’s future CSR-report. For the CSR-report to be credible, it is important that the information being communicated is essential, that it is focused on the issues most critical to the company. The purpose of this study is to increase understanding of what information may be essential for companies to report in a CSR-report. Through a textual analysis, a narrative description of the case study participants (i.e. actor groups) and the development of an analytical model we intend to map CSR-information that is material according to the actor groups. The starting point for the qualitative and explorative case study was an actors approach, which permeated the work of an internal materiality analysis.
Empirical data collection took place through a textual analysis of CSR-reports, within and outside the energy industry, and through dialogue sessions in the case company. The results show the variety of different liability issues that can be reported as part of a company's CSR-efforts. Analysis of the results has been made in two parts using two different models.
Part one consisted of a close empirical analysis, which shows that the company’s actor groups pays attention to similar liability issues that has been identified as essential in previous studies. This study also shows that the materiality of many issues depends on the nature of the business, i.e. the damage that it is generating on the environment, human being and society. Part two consisted of a comprehensive analysis, which shows that in the environmental, employee-related and societal responsibilities, there is some form of legal, ethical, voluntary and economic aspect. Analysis part two also shows the importance of identifying the company’s main stakeholders in order to identify essential information.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING... 1
1.1ETT ARBETE PÅ UPPDRAG AV SKELLEFTEÅ KRAFT... 1
1.2ATT BÖRJA HÅLLBARHETSREDOVISA... 1
1.3STUDIENS SYFTE... 3
2 METOD... 4
2.1AKTÖRSSYNSÄTT... 4
2.2KVALITATIV STUDIE MED DEDUKTIVT ANSATS... 4
2.3EXPLORATIV FALLSTUDIE INSPIRERAD AV AKTIONSFORSKNINGEN... 5
2.4METODER FÖR DATAINSAMLING... 6
2.5URVAL TILL DATAINSAMLING... 6
2.6TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7
2.7METODPROBLEMATIK... 11
3. TEORETISK REFERENSRAM... 13
3.1FRÅN FÖRETAGSANSVAR TILL VÄSENTLIG HÅLLBARHETSINFORMATION... 13
3.2KRITERIER FÖR VÄSENTLIG HÅLLBARHETSINFORMATION... 17
3.3HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS INTRESSENTER... 20
3.4LEGITIMITET I HÅLLBARHETSARBETET... 20
3.5SAMMANFATTANDE ANALYSMODELLER... 21
4. EMPIRI, ANALYS & SLUTSATSER... 23
4.1FÖRETAGSBESKRIVNING... 23
4.2SAMMANFATTNING AV TEXTANALYS... 24
4.3INTERN VÄSENTLIGHETSANALYS PÅ SKELLEFTEÅ KRAFT... 26
4.4ANALYS &SLUTSATSER, DEL 1 ... 39
4.5ANALYS &SLUTSATSER, DEL 2 ... 44
5. AVSLUTANDE DISKUSSIONER ... 48
5.1STUDIENS BEGRÄNSNINGAR... 48
5.2BIDRAG TILL FORSKNINGEN... 48
5.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 49
REFERENSLISTA... 50
BILAGOR ... 55
BILAGA 1:BEGREPPSFÖRKLARING... 55
BILAGA 2:URVAL TILL TEXTANALYS:SNI– KODER &FÖRETAG... 56
BILAGA 3:INTERVJUGUIDE - FÖRBEREDANDE INTERVJUER... 57
BILAGA 4:SAMMANSTÄLLNING AV FÖRBEREDANDE INTERVJUER... 58
BILAGA 5:MAILUTSKICK... 64
BILAGA 6:RAMVERK TEXTANALYS... 65
BILAGA 7:INTERVJUGUIDE - DIALOG PÅ SKELLEFTEÅ KRAFT... 69
1 INLEDNING
Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden till studien, följt av en problemdiskussion och problemformulering samt syfte.
1.1 Ett arbete på uppdrag av Skellefteå Kraft
Skellefteå Kraft tog för två år sedan steget och beslutade att en hållbarhetsredovisning för koncernen på sikt ska upprättas. Sedan dess har en ansvarig styrgrupp utsetts och diskussioner om arbetet inletts successivt, alltsammans noggrant för att beakta koncernens olika verksamhetsområden och geografiska spridning. Under hösten 2010 bestämdes att en förstudie behöver genomföras, i syfte att skapa ett underlag för vidare beslut gällande Skellefteå Krafts hållbarhetsredovisning. En projektplan upprättades och vi fick i uppdrag att med styrgruppen som stöd organisera, driva och genomföra förstudien omfattande företagets fem affärsområden Elkraft, Elnät, Värme, Kommunikation och Fastigheter samt Administrationsavdelningen. Samtliga intressebolag inklusive koncernbolagen Skellefteå Energiunderhåll HB, Bisov Energi AB, Greenwind AB och Blaikenvind AB omfattas inte av förstudien.
1.2 Att börja hållbarhetsredovisa
Den traditionella uppfattningen om företagets ansvar fokuserar på uppgiften att genera maximal ekonomisk tillväxt och att maximera ägarnas vinst. I takt med att miljömässiga och sociala katastrofer allt oftare sker och att samhällsmedborgarnas medvetandegrad ökar har uppmärksamheten kring de totala konsekvensernas av företagets agerande ökat. Detta har lett till allt högre krav och förväntningar på företagets ansvartagande. Samtidigt har också efterfrågan på information som beskriver hur företaget arbetar med att minska verksamhetens påverkan på omgivningen ökat, vilket har föranlett att allt fler företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. (Löhman & Steinholtz, 2003; A. Solomon & J.
Solomon, 2004; Hassel, Larsson & Ljungdahl, 2008) Andra motiv till att kommunicera denna typ av information har också identifierats i tidigare studier. Skapandet av legitimitet i verksamheten anges vara ett vanligt och viktigt syfte. Genom hållbarhetsinformationen ges bilden av ett ansvarsfullt företag som agerar i linje med samhällsnormerna (se exempelvis Lindblom, 1994; Mobus, 2005). Företaget kan även vinna konkurrensfördelar samt skapa transparens, underlag för beslutsfattande och marknadsföringsfördelar. Därtill har politiska och juridiska faktorer samt företagsspecifika faktorer som exempelvis bransch och företagsstorlek identifierats som viktiga påverkande element för såväl syftet med som innehållet i hållbarhetsredovisningen. (se exempelvis Gray, Kouhy & Lavers, 1995; Adams, Hill & Roberts, 1998; Deegan, 2002; Löhman & Steinholtz, 2003; Hassel et al., 2008)
För att skapa trovärdighet i hållbarhetsarbetet och den kommunicerade informationen är det viktigt att informationen är väsentlig, det vill säga fokuserad på de frågor som är mest avgörande för företaget. Under 2000-talet utvecklades Global Reporting Initiative (GRI), ett ramverk som har utvecklats till den mest internationellt vedertagna standarden för hållbarhetsredovisning och dess innehåll. GRI är dock ingen bibel och på grund av hållbarhetsredovisningens ännu förhållandevis unga ålder, jämfört med den finansiella redovisningen, utvecklas såväl regelverk som praxis fortfarande. Detta gör att företag måste prova sig fram och försöka hitta och förstå det innehåll som passar verksamheten.
(MacLean & Rebernak, 2007; Ljungberg & Barkland, 2010) I detta arbete är det viktigt att företaget beaktar att nutidens uppfattning om vilka delar som inbegrips inom företagets helhetsansvar ställer krav på informationen som delges. Det svenska hållbarhetsbegreppet, som internationellt benämns Corporate Social Responsibility (CSR), refererar till tre övergripande ansvarsområden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Inom ramen av dessa tre områden förväntas företaget beskriva sina identifierade väsentliga hållbarhetsfrågor. (Grankvist, 2009) I denna studie exkluderas det ekonomiska ansvarsområdet för att istället ingående fokusera på de sociala och miljömässiga aspekterna. Resultat av tidigare studier inom hållbarhetsområdet visar att antalet möjliga ansvarsfrågor att beakta inom dessa två områden är omfattande, alltifrån avfall, påverkan på den biologiska mångfalden och nyttjandet av naturresurserna till produkter, anställda, samarbetspartners och samhällsengagemang med mera (se exempelvis Gray et al., 1995;
Elkington, 1999: CEC, 2001; Thomson & Bebbington, 2005). Ur denna volym ska företaget försöka hitta de frågor som är mest centrala och förstå varför frågorna är viktiga för den egna verksamheten, för att skapa väsentlig hållbarhetsinformation.
Ytterligare en viktig aspekt som gör skapandet av väsentlig hållbarhetsinformation komplext är att hållbarhetsredovisningen ska komma till nytta för företagets intressenter.
Informationen ska spegla ansvaret som företag anser sig ha gentemot intressenter både inom och utanför den egna verksamheten, alltifrån anställda och ägare till kunder, leverantörer, kreditgivare och övriga samhället (Falkman, 2006; Ljungberg & Barkland, 2010). Deras krav och förväntningar har stor betydelse för identifieringen av väsentliga ansvarsområden och information, eftersom företaget är beroende av intressenterna för fortlevnad och framgång (Hassel et al., 2008).
Ett sätt för företaget att bland den omfattande volymen av möjliga miljömässiga och sociala ansvarsfrågor identifiera de frågor som berör verksamheten och som intressenter tycker är väsentliga är att genomföra en väsentlighetsanalys. Analysen genomförs först internt inom företaget och sedan med externa intressenter. (Ljungberg & Barkland, 2010) Denna studie fokuserar på det interna perspektivet med ett specifikt fallföretag som utgångspunkt.
Tidigare studier visar på att det interna perspektivet behöver få större plats inom hållbarhetsforskningen, eftersom företagets hållbarhetsarbete börjar internt (Adams &
Larrinaga-González, 2007). Teorier om rapportering av miljömässigt och socialt arbete har utvecklats utan involvering av företagen som arbetar med detta, vilket har ledsagat en stark kritik mot de utvecklade teorierna. Genom involvering i de interna processerna på företag vinns bättre förståelse om den information som företag väljer att rapportera. (ibid) I det interna arbetet bör alla delar av företaget skannas av, vilket kräver att företagets all olika enheter involveras. Desto mer komplex och diversifierad verksamheten är desto svårare är det att hitta det som verkligen är väsentligt för företaget som helhet och däri ligger svårigheten i att besvara nedanstående frågor:
Vad är väsentligt?
Vilken typ av information är väsentlig för företag att kommunicera i en hållbarhetsredovisning?
Varför är det väsentligt?
Vilka kriterier avgör vilken information som är väsentlig att kommunicera i en hållbarhetsredovisning?
För vem är det väsentligt?
För vilka intressenter är informationen som kommuniceras i en hållbarhetsredovisning väsentlig?
1.3 Studiens syfte
Studien syftar till att öka förståelsen för vilken information som kan vara väsentlig för företag att redovisa i en hållbarhetsredovisning. Genom en textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation kartläggas.
2 METOD
Metodkapitel inleds med en beskrivning av det valda metodsynsättet samt forskningsansats och strategi. Vidare beskrivs metod för datainsamling och urval, följt av tillvägagångssättet i studien. Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet.
2.1 Aktörssynsätt
För att förstå vilken hållbarhetsinformation som är väsentlig för ett företag som helhet valdes ett aktörsorienterat metodsynsätt. Utgångspunkten i denna studie var Skellefteå Krafts fem affärsområden samt Administrationsavdelningen, sex aktörsgrupper med tydligt diversifierade verksamheter ifråga om inriktning, arbetsuppgifter och del i företaget (se 4.1). Förståelsen för dessa i många avseende skiljda aktörsgrupper var en förutsättning i denna studie, eftersom företaget i sig inte agerar utan detta står de sex aktörsgrupperna för (jämför Arbnor & Bjerke, 1994). Aktörsgruppernas gruppgemensamma, intersubjektiva, uppfattningar om vad som upplevdes som väsentliga miljömässiga och sociala områden kartlades i syfte att skapa en holistisk bild av företagets väsentliga hållbarhetsinformation (jämför Molander, 1988).
2.2 Kvalitativ studie med deduktivt ansats
I syfte att öka förståelsen om vilken information som kan vara väsentlig för företag att rapportera i en hållbarhetsredovisning söktes som nyligen nämnt förståelse om aktörsgruppernas respektive uppfattningar. Den ingående förståelsekunskapen som söktes lade grunden för ett i huvudsak kvalitativt inriktat arbete. Karaktäristiskt för kvalitativa studier är att en social verklighet studeras på djupet för att vinna helhetsförståelse. I denna studie har en helhetsförståelse om väsentlig hållbarhetsinformation försökt skapats genom tolkning av aktörernas gruppgemensamma föreställningar, uttryckta genom deras egna ord och formuleringar. Ytterligare ett motiv till valet av en kvalitativ studie var dess flexibla karaktär, som gav oss möjligheten att förhålla oss öppna och låta aktörsgrupperna styra mot vad de ansåg var viktigt. (jämför Kvale, 1997; Hartman, 1998; Johannessen & Tufte, 2002) En nackdel med den kvalitativa studien är att insamlad data kan bli mindre generaliserbar på grund av färre studerade objekt (Denscombe, 2009). Målsättningen med denna studie har inte varit komma fram till generella beskrivningar eller förklaringar, istället fokuserades det på att hitta EN djupare situations- och handlingsförståelse.
Studien har också ett inslag av kvantitativa egenskaper, eftersom en textanalys har genomförts (se 2.4). I en textanalys kvantifieras innehållet i en text varpå metoden betraktas som kvantitativ även om den kan tillämpas i alla typer av studier. Kvantitativa metoder försöker säkerställa olika mönster eller samband mellan mätbara företeelser som kan
uttryckas numeriskt i tabeller, diagram, skalor eller liknande. (Hartman, 1998; Bjereld, Demker & Hinnfors, 2002)
Arbetet i studien har följt den deduktiva ansatsen, vilket innebär att befintlig teori inom hållbarhetsområdet har legat tillgrund för vår empiriska undersökning. Ett deduktivt angreppssätt går enligt Johannessen och Tufte (2002) ut på att forskaren går från teori till empiri genom att testa befintlig teori mot empirisk data. På så sätt undersöks om det empiriska resultatet stämmer överrens med resultatet av tidigare studier eller inte (ibid).
Genom att studera resultatet av tidigare forskning inom Hållbarhetsområdet utformades en teoretisk referensram, frågeställningar och en analysmodell som ligger till grund för denna studie. Frågorna utreddes genom empirisk datainsamling och analys på företaget, för att försöka dra slutsatser i enlighet med studiens uppsatta syfte.
2.3 Explorativ fallstudie inspirerad av aktionsforskningen
En aktionsforskningsinspirerad explorativ fallstudie är forskningsstrategin som valdes för detta arbete. I en explorativ fallstudie utforskas ett samtida fenomen inom dess verkliga sammanhang ingående för att komma till nya insikter om fenomenet. Kontextet inom vilket fallstudien genomförs är också intressant för undersökningen, eftersom gränserna mellan kontextet och fenomenet inte är uppenbart. (jämför Saunders, Lewis & Thornhill, 2007;
Yin, 2009) Valet av explorativ fallstudie kom av att vi avsåg undersöka fenomenet
”väsentlig hållbarhetsinformation” inom sammanhanget av ett specifikt fallföretag.
Fallföretaget utgjorde kontextet inom vilket olika verksamheter bedrivs, verksamheter som representerades av de sex aktörsgrupperna (se 2.1). Genom att ingående utforska och försöka tydliggöra aktörsgruppernas föreställningar om viktiga miljömässiga och sociala frågor ämnade vi skapa en ökad förståelse för vad som kan vara väsentlig hållbarhetsinformation. En fallstudie lämpar sig dessutom väl för undersökning av frågor med karaktärerna ”Vad” och ”Varför”, vilket också motiverar valet av forskningsstrategi i detta fall med hänsyn till forskningsfrågorna (se 1.2) (jämför Saunders et al., 2007).
Vår fallstudie utgick ifrån ett unikt fall, Skellefteå Kraft, för att på djupet fånga och definiera EN socialt konstruerad verklighet (jämför Yin, 2009). Ytterligare motiv var att ingen tidigare genomfört ett liknande arbete inom området på fallföretaget och att arbetet var av sådan omfattning att det med hänsyn till tiden för examensarbetet skulle ha varit svårt att hinna med att studera fler företag. Studien antog formen av en inbäddad fallstudie, eftersom olika delar av företaget involverades och analyserades. En inbäddad fallstudie omöjliggjorde inte förstudien för företaget som helhet, eftersom de olika delarna ingick i samma fallstudie. (ibid)
Valet att låta fallstudien inspireras av aktionsforskning har sin grund i att vi, i egenskap av akademiker, ingick som en del i en organisatorisk process på fallföretaget. Tillsammans med företaget diskuterades och analyserades resultatet fram successivt, istället för att enbart objektivt observera företagets tillvägagångssätt. En styrka med den aktionsorienterade forskningsstrategin är att den erkänner medarbetarna som är en viktig komponent i det interna arbetet. (jämför Adams & Larrinaga-González, 2007; Saunders et al., 2007) Involveringen av medarbetare från aktörsgrupperna var en förutsättning för vår studie. Utan dem skulle dimensionerna av företagets verksamhet troligtvis inte kunnat lyftas fram, varpå dimensionerna av företagets väsentliga hållbarhetsinformation inte heller kunnat kartläggas.
2.4 Metoder för datainsamling
Två olika datainsamlingsmetoder valdes för att passa studiens explorativa och kvalitativa karaktär; semistrukturerade intervjuer och en textanalys. I semistrukturerade intervjuer utgår intervjuaren från ett förberett underlag, men är flexibel i förhållande till ordningsföljden och låter respondenternas tankar styra fokuseringen i intervjun. Intervjuer är överlag en lämplig insamlingsmetod i explorativa studier, eftersom de möjliggör belysning och förståelse av problemområdet utifrån olika dimensioner. (Saunders et al., 2007; Denscomde, 2009) Valet av semistrukturerade intervjuer inför förberedandet av den interna väsentlighetsanalysen (se 2.6.2, moment 1) kom av vårt önskemål att vara flexibla inför respondenternas uppslag och låta dem lyfta det som ansågs vara viktigt. Detta för att fånga olika perspektiv i hållbarhetsarbetet. Motivet till valet av semistrukturerade intervjuer inför genomförandet av den interna väsentlighetsanalysen (se 2.6.3, moment 1) följde dels av ovanstående karaktäristiska, dels av att intervjuformen är lämplig för kvalitativa studier där olika uppfattningar om ett fenomen behöver förstås (ibid). Våra intervjuer genomfördes gruppvis, med fler personer i intervjun ges ett flerdimensionellt svar som ökar datas representativitet, likaså kan en större variation av erfarenheter och åsikter erhållas. När gruppdeltagarna, som ett resultat av interaktionen dem emellan, svarar som en del av en grupp snarare än som individer erhålls dessutom ännu större konsensus i frågorna. En nackdel kan vara att vissa deltagare tar över diskussionen och inte låter andra röster höras.
(ibid) För att minska denna risk och ge möjlighet att lyfta något som inte berördes vid intervjuerna skickades en sammanställning till respektive deltagare (se 2.6.3, moment 2).
I förberedandet av den interna väsentlighetsanalysen (se 2.6.2, moment 3) genomfördes en textanalys för att få insikt om aktuella ansvarsområden och ansvarsfrågor inom energibranschen och som generellt uppmärksammas inom hållbarhetskonceptet. Innehållet i analysen bröts ner i mindre enheter och kodades för att sedan analyseras. Metoden syftar till att analysera innehållet i ett eller flera dokument. (Denscombe, 2009)
2.5 Urval till datainsamling
På grund av arbetets kvalitativa karaktär, utan avsikt att generera ett statistiskt generaliserbart resultat, gjordes urvalet till intervjuerna inte slumpmässigt. Istället gjordes ett strategiskt urval, även kallat ändamålsenligt urval, där representanterna medvetet valdes ut efter lämplighet i förhållande till arbetets art för att få ett urval som var anpassat efter studiens syfte och frågor. (jämför Hartman, 1998; Johannessen & Tufte, 2002; Saunders et al., 2007) Inför de förberedande intervjuerna valdes två företag ut, vars hållbarhets- redovisningar klart skiljer sig från varandras. Det ena företaget har en omfattande hållbarhetsredovisning helt enligt GRI:s riktlinjer och det andra företaget en mindre omfattande rapport, som influerats av GRI. Genom valet av två motsatta intervjuobjekt ämnade vi få insikt om upplägget på den interna väsentlighetsanalysen skiljer sig beroende på vilken omfattning som önskas på hållbarhetsredovisningen. Urvalet inför den interna väsentlighetsanalysen på fallföretaget gjordes genom att representanter från de sex aktörsgrupperna togs ut, för att erhålla en så heltäckande verksamhetsbild som möjligt. I kvalitativa studier är det särskilt viktigt att urvalet är väl genomtänkt, menar Hartman (1998), eftersom en djupgående förståelsekunskap söks. För att kunna göra ett välplanerat och representativt urval bland personalen på företaget tog vi hjälp av styrgruppen, som
bidrog med intern kunskap om lämpliga individer och bistod också med utvärdering och sållning bland dessa.
Urvalet till textanalysen gjordes enligt följande: först identifierades energibranschen med hjälp av SNI-koder från Statistiska Centralbyrån (SCB) (se bilaga 2). SNI-koderna användes sedan i Affärsdata för att hämta uppgifter om företag inom energibranschen. I Affärsdata avgränsades sökningen genom valet av endast aktiva aktiebolag med 50-1000 anställda, vilket resulterade i en total population om 129 företag. Efter en genomgång av dessa företags hemsidor sållades nio företag ut som behandlade någon slags hållbarhetsinformation (se bilaga 2). De företag som inte behandlade det ekonomiska, miljömässiga och sociala området integrerat i ett hållbarhetsbegrepp utan endast i form av rena miljö-, personal- och finansiella redovisningar exkluderades. Då vi ansåg att detta urval var något för litet för att kunna få en bra bild av väsentliga ansvarsfrågor inom hållbarhetskonceptet valdes åtta ytterligare företag (se bilaga 2). Dessa företag verkar inte inom energibranschen, men har på olika sätt uppmärksammats för sina hållbarhets- redovisningar, arbetat med hållbarhetsredovisning under en längre tid eller har relativt nyligen påbörjat ett hållbarhetsarbete.
2.6 Tillvägagångssätt
I detta avsnitt beskrivs tillvägagångssättet i studien. Figur 2:1 visar de steg och moment (Mx) som arbetet tagit form inom. Första steget omfattade förberedelserna inför den interna väsentlighetsanalysen indelade i fem moment. I steg två genomfördes den interna väsentlighetsanalysen i två moment. I steg tre sammanfattades väsentlighetsanalysen med koppling till resultat av tidigare forskning inom hållbarhetsområdet i en analys ett (A1).
Därtill följde även en övergripande analys två (A2). Litteraturstudien genomfördes löpande under hela steg ett och större delen av steg två. Nedan beskrivs varje steg och moment mera ingående.
Figur 2:1 Illustrering av tillvägagångssätt
M 1 M 2 M 3 M 4 M 5 M 1 M 2
STEG 1 STEG 2 STEG 3
Litteraturstudie
A 1 A 2
2.6.1 Litteraturstudie
I arbetet med utformningen av den teoretiska referensramen söktes och analyserades tryckt litteraturer och vetenskapliga artiklar. Tryckt litteratur söktes på Luleå Tekniska Universitetsbibliotek, Piteå Stadsbibliotek och Campusbiblioteket Skellefteå.
Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Lucia (LTU), NE- Nationalencyklopedin, Emerald (LTU), Business Source Elite (LTU), EconLit (LTU), ScienceDirect (LTU) samt Academic Search Elite (LTU). Sökmotorerna Scopus, Google och Google Scholar användes också. Inför urvalet till textanalysen användes Statistiska Centralbyråns databastabell över SNI-koder samt databasen Affärsdata (LTU). Sökord som användes var sustainability, sustainability reporting, hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility, Corporate Social Responsibility reporting, Triple Bottom Line, voluntary disclosure, information disclosure, GRI, GRI3, väsentlighetsanalys, materiality analysis, legitimitet, legitimacy, legitimacy theory, stakeholder theory, stakeholder analysis, intressentanalys och decision usefullness. Både svensk och engelsk stavning på orden användes för att öka sökresultatet, då stora delar av det akademiska materialet var skrivet på engelska. För att öka sökresultatet ytterligare användes olika förkortningar, sammansättningar och trunkeringar.
2.6.2 Steg ett: Förberedelser inför den interna väsentlighetsanalysen
Moment 1: I studiens inledningsskede blev det nödvändigt att inhämta olika idéer om hur en intern väsentlighetsanalys kunde genomföras, för att strukturera analysen på fallföretaget. Därför intervjuades LKAB i Norrbotten samt Rönnskärsverken i Västerbotten, två företag inom Norrlandsregionen som relativt nyligen upprättat hållbarhetsredovisningar.
Intervjun med Rönnskärsverken genomfördes på plats i Skelleftehamn, Skellefteå, medan intervjun med LKAB genomfördes per telefon på grund av avståndet. Inför dessa intervjuer förbereddes frågor (se bilaga 3), vilka utgjorde grunden till att inledningsvis komma igång med samtalen. Då samtalen väl var igång lät vi respondenterna styra diskussionen för att fånga företagens uppfattningar om vad som var viktigt i det inledande hållbarhetsarbetet.
Intervjuerna sammanställdes och skickades för verifiering, därefter fick styrgruppen på fallföretaget ta del av materialet (se bilaga 4). Den insamlade data från intervjuerna var en hjälp på vägen att strukturera vårt arbete på fallföretaget, men har inte använts i underlaget för intervjuerna med aktörsgrupperna.
Moment 2: Inför den första kontakten med utsedda representanter på Skellefteå Kraft förbereddes ett mailutskick (se bilaga 5), innehållande; information om studien, vårt uppdrag, bakgrund till, syfte med och en beskrivning av representanternas roll i arbete, en föreslagen tid och lokal för intervjutillfälle samt den antagna projektplanen. Mailet skickades ut tre veckor innan första intervjutillfället.
Moment 3: Förberedelserna inför den interna väsentlighetsanalysen fortsatte med en textanalys av hållbarhetsinformation utgiven av 17 utvalda företag (se 2.5). Informationen återfanns i hållbarhetsredovisningar, separata eller integrerade med finansiella redovisningar. Vissa företag hade ingen hållbarhetsredovisning utan publicerade hållbarhetsinformation i webbaserat format eller PDF-format. Analysen fokuserade på vilka hållbarhetsfrågor som behandlades och dess frekvens, för att tillgodose vårt behov av att få
insikt om vilka frågor som behandlas inom energibranschen och som generellt uppmärksammas inom hållbarhetskonceptet. Ramverket till textanalysen utformades genom inspiration från ansvarsfrågor, såväl branschspecifika som icke branschspecifika, som enligt GRI är viktiga att beakta (www.globalreporting.org). Därtill användes CSR- litteraturen i studiens teoretiska referensram samt delar av Vattenfalls hållbarhetsredovisning. Vattenfall valdes eftersom det är ett bolag inom energibranschen med en hållbarhetsredovisning som graderas till den högsta nivån enligt GRI (nivå A).
Totalt valdes 79 ansvarsfrågor ut, vilka sorterades i kategorierna miljömässigt och socialt ansvar. Inom kategorierna sorterades ansvarsfrågorna i ansvarsområden. Ramverket utformades i tabellform i Excel och skrevs ut för att underlätta det manuella genomförandet av textanalysen. (se bilaga 6) Inledningsvis behandlades material från alla 17 företag och sidor med önskad information markerades. Därefter bearbetades företag för företag, där en av oss läste upp behandlade ansvarsfrågor, medan den andra kryssade i det utskrivna ramverket. Nya ansvarsfrågor som uppdagades lades till. Efter den manuella bearbetningen överfördes data till det elektroniska Exceldokumentet.
Moment 4: Resultatet av textanalysen lade grunden för utformning av intervjuguiden (se bilaga 7) till den interna väsentlighetsanalysen. En intervjuguide valdes framför ett frågeformulär, eftersom dess utformning med teman och generella frågor uppmuntrar respondenterna att komma med fördjupande information. Vidare kan ordningsföljden enkelt ändras efter nya idéer från respondenten. (Johannessen & Tufte, 2002) Intervjuguiden anpassades till varje aktörsgrupp eftersom deras verksamheter tydligt skiljer sig åt, varpå olika ansvarsområden och ansvarsfrågor blev mer eller mindre aktuella. Till affärsområdena fick intervjuguiderna tre teman; miljö-, samhälls- och medarbetarområdet.
Intervjuguiden till Administrationsavdelningen innehöll endast samhälls- och medarbetarområdet, eftersom miljöområdet inte tillhör arbetsuppgifterna. Medarbetar- området innehöll samman frågor för alla aktörsgrupper. Anpassningen av intervjuguiden fordrade kunskap om de olika verksamheterna, vilket inhämtades från företagets intranät, årsredovisningen från 2009 och genom information från handledaren på fallföretaget. Den färdigställda intervjuguiden diskuterades med styrgruppen varefter några kompletteringar och förtydliganden gjordes innan utskick till respektive representant.
Moment 5: Intervjuguiden skickades ut till de utsedda representanterna en vecka innan intervjutillfället, för att dessa skulle kunna förbereda sig, få en inblick i vad ämnet hållbarhetsredovisning handlar om och eventuellt lyfta någon fråga med andra kollegor på avdelningsmöten eller liknande innan dialogtillfället.
2.6.3 Steg två: Genomförande av den interna väsentlighetsanalysen
Moment 1: Intervjuerna med aktörsgrupperna utformades som dialoger, vilka genomfördes vid ett tillfälle om två timmar per grupp. För Administrationsavdelning avsattes två tillfällen om två timmar vardera, då inte alla representanter kunde närvara vid ordinarie dialogtillfälle. Dialogerna inleddes med en kort PowerPoint-presentation innehållande bakgrunden och syftet till arbete, information om vad en hållbarhetsredovisning är, hur intervjuguiden utformats samt det tänkta upplägget för dialogen. Dialogen öppnades upp genom uppslag från intervjuguiden och vi bjöd in till en allmän diskussion och analys. Vi ansvarade för att föra dialogen framåt om diskussionerna stannade av eller blev alltför
långdragna, medan representanterna besatt den interna kompetensen och kunde sätta intervjuguidens uppslag i kontextet av Skellefteå Kraft. Under hela dialogtillfället hängde en stor bild på whiteboardtavlan med ledorden ”vad är väsentligt”, ”varför är det väsentligt”
och ”för vem är det väsentligt”, för att behålla fokus i diskussionerna. Anteckningar fördes i form av ledord på ett stafflifäst blädderblock i kolumnerna ”vad”, ”varför” och ”vem”.
Löptext antecknades i anteckningsblock. Två olika anteckningsmetoder valdes för att dokumentera så mycket av diskussionerna och analyserna som möjligt och för att representanterna skulle kunna se det som skrevs och korrigera vid eventuella missförstånd.
En diktafon användes för att fånga upp det som inte hann antecknas. Fördelar med att spela in intervjuer är möjligheten fokusera mer på diskussionen, ställa följdfrågor och kunna återvända till intervjun och repetera materialet samt att risken för missuppfattningar och snedvridningar av data minskar (Kvale, 1997; Saunders et al., 2007). Nackdelarna är risken att respondenterna enbart fokuserar på inspelningen, hämmas att svara ärligt och att teknikproblem uppstår (ibid). Styrgruppen och representanterna tillfrågades om godkännande att få använda diktafonen. En garanti gavs om att återuppspelning endast skulle ske i de fall anteckningar var otydliga eller osäkerhet kring materialet uppstod.
Därtill intygades att inspelningarna skulle raderas efter avslutad studie.
Moment 2: Diskussionerna och analyserna från dialogerna sammanställdes löpande mellan varje dialogtillfälle då allt var färskt i minnet. Sammanställningarna skickades ut till representanterna för verifiering och eventuell komplettering.
2.6.4 Steg tre: Sammanfattande analysfas
Studiens analysarbete har till stor del genomförts integrerat med den empiriska datainsamlingen. Gemensamt med fallföretagets aktörsgrupper identifierades, diskuterades och analyserades olika frågeställningar och områden inom ramen för vad som ansågs vara väsentlig hållbarhetsinformation. Den förberedda intervjuguiden blev utgångspunkten, men fokus styrdes efter aktörsgruppernas tolkningar av dess innehåll och förslag till nya områden. Därtill har ursprungliga teorier omarbetats i takt med det analys-empiriska arbetet, för att anpassa dess innehåll till studiens teoretiska referensram. Integrerad datainsamling och dataanalys är vanligt förekommande i kvalitativa studier, då det sociala kontext som undersöks inbjuder till kontinuerlig tolkning av insamlad data och omformning av hypoteser och teorier (Johannessen & Tufte, 2002). Den levande karaktären på denna typ av undersökningar medför att alla delar i studien kan behöva ändras under arbetets gång, varför ansatsen har beskrivits som en ringdans mellan teori, hypoteser, metoder och data (ibid).
Det analytiska arbetet bygger på två modeller, en empirinära modell (Analysmodell 1, figur 3:4) som lade grunden för en sammanfattande analys av den interna väsentlighetsanalysen och en mer övergripande modell (Analysmodell 2, figur 3:5) som användes för den mindre företagsspecifika delen av analysen. Tillvägagångssättet i analyserna bygger på en enligt Denscombe (2009) samt Johannessen och Tufte (2002) etablerad struktur för kvalitativ dataanalys. Först förbereddes materialet för analys genom att den interna väsentlighetsanalysen dokumenterades ner. Detta är ett viktigt steg i analysen eftersom oorganiserad rådata kan vara svårtolkad. Därefter lästes den formulerade texten upprepade gånger för att detaljstudera resultatet av dialogerna och utifrån det få ett helhetsintryck av
materialet. Detta kallas för förtrogenhet av data, genom vilket en känsla för data utvecklas och dess underförstådda betydelser försöker utredas. Sedan följde själva tolkningen av den interna väsentlighetsanalysen. Textmaterialet bearbetades systematiskt genom indelningen efter koder som utarbetades från den teoretiska referensramen och forskningsfrågorna (se avsnitt 3.5). På detta sätt skiljdes det som var relevant för att uppfylla studiens syfte ut från övrigt material. Det kodade textmaterialet grupperades i övergripande kategorier vilka även de härleddes deduktivt från den teoretiska referensramen (se avsnitt 3.5). På så sätt indelades textmaterialet efter likartade egenskaper. (ibid) Efter kategoriseringen söktes samband mellan diskussionerna med aktörsgrupperna samt intressanta och oväntade delar i materialet, alltsammans med koppling till tidigare studier inom hållbarhetsområdet.
Avslutningsvis sammanfattades det analytiska arbetet i några slutsatser baserat på utkomsten av analysen.
2.7 Metodproblematik
En viktig fråga i forskning är datas reliabilitet, eller tillförlitlighet, vilket rör data som används i undersökning, dess insamlingssätt och bearbetning (Johannessen & Tufte, 2002).
Reliabilitet handlar om hur undersökningsmaterial kan bli identiskt om studien genomförs på ett likartat sätt en gång till. Vid en kvalitativ undersökning kan detta vara svårt, eftersom information erhålls genom samspelet mellan individer vid ett specifikt tillfälle och en specifik plats. (Saunders et al., 2007) Vår empiriska data skildrar fallföretagets väsentliga hållbarhetsinformation utifrån aktörsgruppernas gemensamma uppfattningar som insamlades vid ett specifikt tillfälle. Detta gör oss medvetna om svårigheten med att uppnå hög reliabilitet. Försök har gjorts för att säkerställa studiens reliabilitet genom att dialogtillfällena och intervjuguiden utformades så likartat som möjligt, för att aktörsgrupperna skulle uppfatta frågorna likartat. En diktafon och olika anteckningsmetoder användes för att inte gå miste om information och vårt tillvägagångssätt har dokumenterats för att säkerställa god struktur i arbetet (se avsnitt 2.6).
En annan viktig fråga inom forskningen är data och metoders validitet, vilket avser hur väl en undersökning genomförts, om det relevanta som avsågs att mäta har blivit mätt. Detta är ett mått för att se om studien är trovärdig och stämmer överens med verkligheten.
(Denscombe, 2009) I studier med aktörssynsätt brukar frågan om praktisk respektive teoretisk process- och resultatvaliditet aktualiseras. Praktisk validering av forsknings- processen sker genom att deltagarna visar intresse och ger aktiv feedback på frågor och åsikter. (Arbnor & Bjerke, 1994) För att säkerställa god praktisk processvaliditet utformades intervjuerna som dialoger istället för formella utfrågningar. Vi försökte skapa en aktiv diskussion och betona vikten av gruppdynamik mellan representanterna i aktörsgrupperna, för att undvika en stark styrning av dialogerna med risk för att representanterna endast skulle bekräfta eller neka till uppslagen. Därtill ville vi få representanterna att gemensamt besluta om det egna affärsområdets väsentlighetsaspekter och även komma med fler uppslag än vad det förberedda underlaget innehöll. Det insamlade materialet skickades för verifiering till varje representant. Praktisk resultatvalidering handlar om resultatets praktiska användbarhet (ibid), vilket denna studie har försökt värna genom att ta inspiration av aktionsforskningen (se avsnitt 2.3). Adams och Larrinaga-González (2007) menar att såväl teoretiseringen som företagens praktiska hållbarhetsarbete potentiellt kan förbättras genom studier som involverar interna processer,
eftersom bättre förståelse och verklighetsförankring genereras. Teoretisk processvaliditet handlar om vikten av att tydligt visa på vilka grunder olika tolkningsbara mönster har utvecklats, det vill säga logiken bakom utvecklingen av mönster och samband (Arbnor &
Bjerke, 1994). Detta har beaktats genom att deduktivt, med befintlig CSR-litteratur som utgångspunkt, bygga upp analysmodellerna. Modellerna och analysernas tillvägagångssätt vilar på en etablerad struktur för analys av kvalitativ data (se avsnitt 2.6.4). Teoretisk resultatvalidering handlar om hur resultatet kan bidra till utveckling av det specifika vetenskapsområdet (ibid). Eftersom studien genomförts på endast ett fallföretag vid ett tillfälle bör resultatets generaliserbarhet beaktas med försiktighet. Fler studier vid fler tillfällen och fler företag behövs för att dra generella slutsatser om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation. Studien har dock ingående undersökt det specifika fallföretaget med utgångspunkt i tidigare studier inom hållbarhetsområdet, vilket har lett fram till en modell som eventuellt skulle kunna användas i liknande arbeten (Figur 5:1).
3. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel presenteras teorier som ligger till grund för den empiriska studien. Kapitlet följer strukturen VAD, VARFÖR och för VEM hållbarhetsfrågorna är väsentliga. Till grund ligger CSR-litteratur, legitimitetsteori, beslutsanvändbarhetssynsättet och intressentteori.
Kapitlet avslutas med två sammanfattande analysmodeller.
3.1 Från företagsansvar till väsentlig hållbarhetsinformation
Teori som följer i detta avsnitt beskriver vad tidigare forskning inom CSR-området har kommit fram till rörande innebörden av företagets helhetsansvar och vilken hållbarhetsinformation som företaget ofta väljer att redovisa. Resultatet av tidigare studier har varit en hjälp på vägen att förstå vilka ansvarsområden och ansvarsfrågor som generellt inryms inom ramen för företagets totala ansvarsbild.
Corporate Social Responsibility lyder benämningen på konceptet som kommit att bli det mest internationellt spridda och vedertagna rörande företagets helhetsansvar. Ett samlingsnamn för företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvar. (Grankvist, 2009) Teoretiseringen kring CSR startade redan under 1970- och 1980-talet och resulterade då i flera modeller, med syftet att förklarar innebörden av företagets sociala ansvar (Lee, 2008). Först 1991 kom dock den modell som anges vara den kanske mest berömda av CSR- modellerna nämligen Carrolls The Pyramid of Corporate Social Responsibility (J. Meehan, K. Meehan & Richards, 2006; Geva, 2008). Modellen (se figur 3:1) ger en helhetsbild av CSR-konceptet, genom beskrivningen av de olika ansvarsområdena och relationen dem emellan (Carroll, 1991). Likväl kan modellen betraktas som ett ramverk, som täcker in hela spektret av samhällets förväntningar på företagets ansvar (Geva, 2008).
Figur 3:1 The Pyramid of Corporate Social Responsibility. Efter Carroll (1991)
Pyramidmodellen delar in företagets totala ansvar i fyra hierarkiska ordnade kategorier;
ekonomiskt ansvar, legalt ansvar, etiskt ansvar och filantropiskt ansvar. Företagets ekonomiska ansvar handlar om att förse samhället med de varor och tjänster som efterfrågas, till ett pris som generar en vinst. Vinsten skall spegla en verksamhet som är så
lönsam som möjligt. Lönsamheten är viktig för att företaget ska kunna behålla konkurrenskraften på marknaden. Det ekonomiska ansvaret är ytterst primärt eftersom vinsten är ett viktigt motiv till hela näringslivets existens och näringslivet är i sig en förutsättning för samhällsutvecklingen. Nästa nivå i pyramiden är företagets legala ansvar, vilket omfattar skyldigheten att bedriva verksamheten inom landets eller regionens rättsliga lagar och regler. Företaget förväntas vara en laglydig samhällsmedborgare som tillhandahåller produkter som uppfylla de legala minimikraven. Ovanför det legala ansvaret i pyramiden kommer företagets etiska ansvar innefattande aktiviteter som inte regleras i lagtext, men som samhället förväntar sig av företaget alternativt förbjuder företaget att göra. Företaget förväntas erkänna och respektera moraliska normer som intressenter betraktar som rättvisa och opartiska. Företaget bör dessutom agera så att etiska normer inte äventyras i den interna strävan att nå uppsatta mål. Slutligen förväntas företaget erkänna sin integritet och sitt etiska uppförande som ett ansvar utöver de lagreglerade. Längst upp i pyramiden placeras det minst viktiga ansvarsområdet, företagets filantropiska ansvar. Detta ansvar är av mera frivillig art än med det etiska ansvaret eftersom inga formella eller informella påtryckningar finns från samhället. Ansvarsområdet inbegriper företagets uppgift att vara en bra samhällsmedborgare som bidrar till samhället på olika sätt, till exempel genom att delta i och donera pengar till frivilliga och välgörande aktiviteter, engagera sig i undervisning och andra skolaktiviteter samt anordnar offentliga projekt för att förbättra medborgarnas livskvalitet. (Carroll, 1991)
Trots pyramidmodellens hierarkiska kategorisering av ansvarsområdena menar Carroll (1991) att ansvarstyperna existerar simultant i alla situationer och delar av verksamheten.
Inget ansvar utesluter det andra och modellens bildliga utformning är ingen perfekt metafor för ansvarsområdenas inbördes förhållande (ibid). Ordningen i figuren beskriver endast den relativa storleksordningen, som ett dispositionsförslag utefter ansvarsområdenas växande betydelse ur ett historiskt perspektiv (Geva, 2008). Oberoende av detta resonemang skapar den hierarkiska framställningen integrationsproblem och ger uppfattningen att ansvarsområdena inte kan eller bör integreras. Likaså berättigas företaget att besluta efter rangordningen när olika ansvarsområden står konflikt med varandra. Därav kan inte pyramidmodellen till fullo beskriva den ömsesidiga påverkan mellan ansvarsområdena inom CSR, om än den ger en ingående beskrivning av de separata ansvarsfrågorna.
(Meehan et al., 2006; Geva, 2008) En mer modern tappning som fångar samtidens uppfattning om CSR som integrerad i företagets affärssystem är en modell i venndiagramform (Meehan et al., 2006). Den integrerade venndiagrammodellen används ofta idag för att exemplifiera det alltmer populära Triple Bottom Line-konceptet (TBL), vilket refererar till företagets tre huvudsakliga ansvarsområden ekonomisk välstånd, miljömässig kvalitet och social rättvisa (Elkington, 1999; Meehan et al., 2006) (se figur 3:2).
Figur 3:2 Integrerade företagsansvar genom TBL
TBL-begrepp utvecklades som ett redovisningsramverk och har spridit sig likt en löpeld under 2000-talet och vunnit framgång hos chefer, konsulter, investerare och icke-statliga organisationer. Till och med organisationer som GRI förespråkar TBL som en utgångspunkt för företagets totala ansvarsbild. Därtill är begreppets geografiska spridning inte desto mindre häpnadsväckande. Företag, stora som små, utgår ifrån TBL-konceptets indelning av ansvarsområdena i sina rapporter. (Norman & MacDonald, 2004; Robins, 2006)
3.1.1 Väsentlig hållbarhetsinformation
För att mer ingående förstå vad som är väsentliga frågor för företaget att beakta, behöver de tre ansvarsområdena inom CSR specificeras något. Med hjälp av tidigare forskning inom området görs nedan ett försök att förtydliga vilka frågor som anses väsentliga och vilken typ av hållbarhetsinformation som företag ofta väljer att redovisa. Frågorna som beskrivs är inte specifikt kopplade till energibranschen, då detta inte kunnat identifieras i tidigare forskning. Det ekonomiska ansvaret redovisas vanligtvis också inom ramen för väsentlig hållbarhetsinformation. På grund av studiens avgränsning behandlas enbart det miljömässiga och sociala ansvaret nedan.
Företagens intresse för miljörelaterade ansvarfrågor har en kortare historia jämfört med de sociala frågorna (Gray et al., 1995). Å andra sidan uppmärksammas miljöarbete än mer idag och många företag ägnar i dag mer tid åt de miljömässiga utmaningarna än de sociala.
Ansvaret för naturens bästa är dock en komplex fråga ännu under utveckling.
Komplexiteten består i att ansvaret blir mycket långtgående eftersom hela det utsatta ekosystemets flora och faunan måste tas med i ekvationen. Först då beaktas hela den miljömässiga konsekvensen av företagets verksamhet. (Elkington, 1999) Han och Zhang (2008) kommer liksom Elkington (1999) fram till att det ligger på företagets axlar att kartlägga de ekologiska konsekvenserna av deras aktiviteter och produkter för att kunna vidta åtgärder som minskar konsekvenserna. Vilka specifika ansvarsområden är då viktiga att beakta i denna kartläggning? Många företag uppmärksammar områden såsom luft-, vatten- och landföroreningar, påverkan på den biologiska mångfalden och identifiering av miljörisker/riskkartläggning. Somliga företag lyfter även frågan om transporternas miljöpåverkan. (Gray et al., 1995; Elkington, 1999; CEC, 2001; Thomson & Bebbington, 2005).
Företaget bär också ett ansvar för att kartlägga sina aktiviteters och produkters påverkan på naturresurserna, för att säkerställa att dessa nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt i produktionen. Detta ansvar kopplas av många företag samman med användningen av energi, vatten och material i produktionen. Likaså är det viktigt att minimera mängden avfall från produktionen och att ha en effektiv avfallshantering. En sparsam och optimerad användning av de resurser som naturen tillhandahåller reducerar både miljöpåverkan och företagets kostnadsbild. (Gray et al., 1995; Elkington, 1999; CEC, 2001; Thomson &
Bebbington, 2005; Waller & Lanis, 2009) Företagets miljöansvar har också en samhällelig prägel då det ansvarar för den fysiska miljön i de regioner, lokalt som globalt, där verksamhet bedrivs. En oförorenad miljö är en förutsättning för att regionen ska vara attraktiv för befintlig och ny arbetskraft. (CEC, 2001) Företaget kan vidare visa sin miljöprestanda i samhället genom att redovisa klagomål, grad av uppfyllelse i olika
miljöstandarder, vilka lagreglerade miljööverträdelser som har gjorts och om det har lett till åtal och böter (Thomson & Bebbington, 2005).
Företagets sociala ansvar kan beskrivas ur ett intern respektive extern perspektiv. Inom den egna verksamheten ansvarar företaget för personalen och för att anpassa verksamheten efter marknadens förhållanden. Utanför företagets väggar finns ett ansvar gentemot lokalsamhället och regionen som företaget verkar inom. För företag som verkar globalt sträcker sig det sociala ansvaret även utanför hemlandets gränser. (CEC, 2001) Det sociala ansvaret är viktigt för att skapa förtroende mellan anställda och företaget och mellan samhället och företaget, ett förtroende som i sin tur skapar en långsiktigt hållbar verksamhet (Elkington, 1999). Ett ansvarsområde som betraktas vara högst väsentligt för företag i västeuropiska länder är medarbetarna. Anställningar, pensioner och syssel- sättningsstatistik har sedan länge uppmärksammats och allteftersom har ansvarsområdet vuxit. Välmående, hälsa och säkerhet betraktas som viktiga skyldigheter. Medarbetarna ska ha en säker arbetsmiljö, trivas på arbetet, känna att arbetsgivaren värdera balansen mellan arbete och fritid och rehabiliteringsmöjligheter bör erbjudas till dem som behöver det. För att attrahera och behålla kompetent arbetskraft bör företaget sörja för individens personliga utveckling och möjligheten till utbildning och inflytande på arbetsplatsen. Likaså är frågor om jämställdhet, mångfald och diskriminering på arbetsplatsen samt rättvisa löner och lika lön för lika arbete viktiga i detta avseende. I nedskärningstider är det viktigt att företaget agerar ansvarfullt och i möjligaste mån värnar om arbetstillfällena. Då interna omorganisationer behöver göras bör företaget noggrant planera och informera om processerna för att hålla en öppen dialog med personalen. (Gray et al., 1995; Adams et al., 1998; Moir, 2001; Thomson & Bebbington, 2005; Waller & Lanis, 2009)
Inom ramen för det sociala ansvaret inbegrips även företagets produktansvar. Varor och tjänsters kvaliteter måste säkerställas genom goda interna processer och information om användningsområden, bäst-före-datum, servicegarantier, säkerhet med mera. På så sätt beaktas kundernas hälsa och säkerhet. Samarbetspartners och leverantörers ageranden påverkar också slutprodukten till kund, varpå företaget bör ställa krav på deras sociala och miljömässiga ansvarstagande och således ta ansvar för hela den kedja som företaget verkar inom. (CEC, 2001; Han & Zhang, 2008)
Samhällsansvaret handlar om hur företaget kan bidra till den sociala välfärden och till en hållbar samhällsutveckling. Ansvaret kommer av att företaget är beroende av samhällets mänskliga resurser och för att säkerställa arbetskraftstillgången måste företaget sörja för innevånarnas bästa. Samhällets välstånd, stabilitet och attraktivitet bör beaktas genom att företaget ser till att det bidrar med arbetstillfällen, löner och skatteintäkter. (Elkington, 1999; CEC, 2001; Han & Zhang, 2008) Ett ytterligare samhällsengagemang utöver dessa grundläggande bidrag kan därtill stärka företagets position i regionen. Detta gör företaget exempelvis genom att sponsra sport- och kulturaktiviteter, donera finansiella medel och ställa upp med mänskliga resurser till välgörenhet, anordna aktiviteter för samhälls- medborgarna, engagera sig i arbetslöshetsfrågan samt engagera sig i skolväsendet och utbildningsprogram. För företag som agerar globalt är mänskliga rättigheter också ett viktigt ansvarsområde. Politiska, legala och moraliska dilemman måsta häri beaktas genom att företaget upprättar en code of conduct och tillämpar en antikorruptionspolicy. (Gray et al., 1995; Elkinton, 1999; Moir, 2001, CEC, 2001; Thomson & Bebbington, 2005; Han &
Zhang, 2008; Waller & Lanis, 2009)
3.2 Kriterier för väsentlig hållbarhetsinformation
Nedan beskrivs teorier och resultat av tidigare forskning som försöker förklara hållbarhetsredovisningens informationsinnehåll. Detta har använts som ett led i att skapa förståelse om varför identifierade ansvarsområden och ansvarsfrågor är väsentliga att redovisa inom ramen för företagets totala ansvarsbild.
3.2.1 Beslutsfattande
Redovisningens målsättning är att skapa information som avser att reducera osäkerhet och möjliggöra rationellt internt och externt beslutsfattande. Företagets intressenter bör få tillgång till redovisningsinformation för att utläsa företagets framtida resultat och ställning.
På detta sätt blir redovisningsinformationen ett språk för kommunikation mellan företaget och intressenterna. (Mellemvik, Monsen & Olson, 1988; Falkman, 2006) Decision- usefullness är den internationella benämningen på beslutsanvändbarhetssynsättet, ett synsätt som utgår ifrån att redovisningsinformation ska kunna utgöra ett underlag för rationellt beslutsfattande (Gray et al., 1995). Redovisningen kan således fungera som ett hjälpmedel för fördelning av resurser i ekonomin på ett effektivt sätt. Detta ställer dock höga krav på redovisningens användarvänlighet. Två grundläggande egenskaper som redovisningsinformationen bör inneha för att vara användarvänlig är relevans och tillförlitlighet. (Artsberg, 2005) Relevansen är viktig för informationens förmåga att reducera osäkerhet rörande kommande händelser och ställda förväntningar, liksom för att informationen ska kunna användas internt och externt i uppföljning och kontroll av företagets prestationer (Smith, 2006). Företaget bör dock väga nyttan och kostnaden av att producera relevant information mot varandra. Komplexa årsredovisningar kostar mer och tar längre tid att framställa, därför är viktigt att välja vilken nödvändig information som bör lyftas fram så att inte kostnaden överstiger nyttan. (Falkman, 2006) Redovisnings- informationens tillförlitlighet innebär att den bör vara objektiv, således neutral och inte förenlig med fel eller förvrängd på något sätt. Detta för att läsaren skall kunna lita på informationens riktighet. (Artsberg, 2005) Tomkins (2001) anser att alla ekonomiska relationer mellan intressenter och företaget bygger på tillförlitligheten mellan parterna.
Smith (2006) menar att förutsättningen för tillförlitligheten är att hela redovisningen genomsyras av försiktighet. Hållbarhetsredovisning innebär att företaget, både inom organisationen och utanför, tar ansvar och redovisar det åstadkomna arbetet för en hållbar utveckling gentemot sina intressenter. Tanken är att hållbarhetsredovisningen ska ge en skälig bild, inkluderande såväl positiva som negativa aspekter, av organisationens arbete.
På så sätt kan intressenterna fatta beslut inte enbart mot bakgrund av företagets ekonomiska prestationer. (Gray et al., 1995)
3.2.3 Konkurrensfördelar och lönsamhet
Resultat av tidigare studier menar att det finns gemensamma nämnare mellan ett företags välbyggda varumärke och det hållbarhetsarbete som redovisas. Genom att redovisa ett ansvarsfullt agerande inte enbart inom det ekonomiska området förmedlas en positiv bild som stärker varumärket, vilket också kan generera ökad lönsamhet. (Cooke, 1997; Löhman
& Steinholtz, 2003). Tidigare forskning visar dessutom att det ansvartagande företaget kan vinna konkurrensfördelar då det genom att tillmötesgå samhällets förväntningar inom fler ansvarsområden kan differentiera verksamheten och därigenom öka sin marknadsandel (Liu
& Anbumozhi, 2008; Carroll & Shabana, 2010). Konkurrensfördelar vinns även genom att företagets rykte stärks och möjligheten till externt finansiella medel ökar. Därtill ökar företagets attraktivitet som arbetsgivare, vilket ger positiva och motiverade medarbetare och underlättar framtida kompetensförsörjning. Risk- och kostnadsreducering är andra fördelar som kan genereras tack vare ett proaktivt hållbarhetsarbete och lägre personalomsättning. (Juscius & Snieska, 2008; Carroll & Shabana, 2010) Avslutningsvis menar Flynn (2009) att konkurrensfördelar vinns om hållbarhetsinformationen är transparent då det bidrar till en rättvisare bild av företagets vision, strategi och struktur.
3.2.4 Transparens
Transparens handlar om att företaget inte håller inne med information i sin redovisning. Det har blivit allt vanligare att företag lämnar ut upplysningar om sin verksamhet. Transparens har blivit ett centralt begrepp inom dagens företagsmiljö och det talas alltmer om vikten av att visa öppenhet gentemot sina intressenter. (Borglund, De Geer & Hallvarsson, 2009) Tidigare studier visar att transparens i redovisningen ger företaget ökat förtroende. Genom att öppet delge information får intressenterna hjälp med att skapa sig en bild av organisationen och dess prestationer. Det är således tillgången på information som skapar trovärdighet och reducerar känslan av utanförskap bland intressenterna. Bedömandet av ett företags transparens ligger dock i betraktarens öga. Ofta krävs det viss förkunskap för att förstå och kunna ta till sig informationen. (White & Eiser, 2006) I en hållbarhetsredovisning förmedlar företaget sitt ansvar och agerande för en hållbar utveckling. Genom beskrivningen av de frågor som företaget identifierat som viktiga och hur arbetet med dessa pågår skapas öppenhet gentemot intressenterna. En öppenhet även i frågor som inte redovisas i den traditionella redovisningen. (Hassel et al., 2008)
3.2.5 Marknadsföring och varumärkesbyggande
En vanlig anledning till att företag väljer att arbeta med hållbarhetsfrågor och kommunicera detta arbete genom en hållbarhetsredovisning är att skapa ett gott anseende genom marknadsföring. Marknadsföring kan ta form genom att företaget med hjälp av hållbarhetsredovisningen försöker påverka kunden till att välja dem framför andra företag.
En annan marknadsföringsform är att i rent informationssyfte berätta om företagets hållbarhetsaktiviteter. Oavsett form innebär upprättandet en hållbarhetsredovisning ofta att mycket tid och resurser läggs ner på att skapa en fördelaktig och positiv bild av organisationen. Detta kan leda till att företaget vinner förtroende, vilket i sig kan leda till ökad lojalitet bland kunder samt att företaget utvecklar sitt varumärke. (Deegan, 2002) En aktiv kommunikation gentemot samtliga intressenter verkar dessutom relationsbyggande.
Styrkan i relationen utvecklas och byggs upp över tid och allteftersom stärks då även varumärket. (Grafström, Göthberg & Windell, 2008)
3.2.6 Företagsspecifika påverkansfaktorer
Företag har utrymmet att själv avgöra och styra vilka områden som anses ska ingå i företagets sociala och miljömässiga ansvar och kan således sätta egen prägel på innebörden av hållbarhetsredovisning. Tidigare studier visar på att processen av rapportering och beslutstagande i hållbarhetsarbetet kan påverkas av företagets bransch, storlek, ålder och företagskultur (Adams, 2002). Storleken på företaget och dess ålder har enligt Adams et al.
(1998) och Gray et al. (1995) visat sig kunna medföra en påverkan på hållbarhets- redovisningens omfattning. Ju större företaget är och desto mer erfarenhet det har av hållbarhetsarbete desto utförligare och mer informativ har dess hållbarhetsredovisning varit.
Branschtillhörigheten har också visat sig vara en starkt påverkande faktor till hur mycket information som lämnas ut, framförallt mängden information gällande företagets miljömässiga arbete. Branscher som i sin verksamhet använder begränsade naturresurser, liksom branscher där återvinning och material är viktiga frågor sticker ut som synnerligen informativa i miljöfrågor. (Adams et al., 1998) Företagskulturen har visat sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens karaktär. De moraliska värden som finns inom företagskulturen speglar av sig i de miljömässiga och sociala frågor som betraktas som viktiga. Likväl har företagets värdegrund visat sig kunna inverka på graden av miljömässigt engagemang och på vilket sätt efterfrågan på ett större socialt ansvar hanteras. Den främsta påverkansfaktorn har visat sig vara i vilken utsträckning som olika intressenters värderingar samt företagets kommunikations/PR-avdelningar involveras i processen. (Adams, 2002)
3.2.7 Politiska, juridiska och mediala påverkansfaktorer
Företagets totala ansvarsbild är delvis reglerat i lagtext inom det juridiska och politiska området som verksamhet bedrivs. Miljölagstiftning och sociallagstiftning med dess villkor och riktlinjer från olika myndigheter hjälper till att identifiera företagets ansvarsområden och omfattningen av dessa områden. (Adams et al., 1998) Tryck från politiken och myndigheter, om en förändring mot en mer hållbar utveckling, har överlag ledsagat en ökning av antalet företag som börjat hållbarhetsredovisa. Likväl har låneinstitutens ökade krav på information om företagets hållbarhetsarbete, som ett led i deras riskhantering, bidragit till denna utveckling. (Borglund et al., 2009) Från det mediala hållet visar tidigare studier att ett positivt förhållande förekommer mellan trycket från media och omfattningen av hållbarhetsinformation. Medias uppmärksamhet av branscher med stor miljöpåverkan, alternativ inträffade händelser som exempelvis miljökatastrofer, har ofta resulterat i en ökad informationsdelgivning från företagets sida. Motivet har i dessa fall ofta varit att bibehålla legitimitet och tillmötesgå intressenter. (Adams, 2002) Grafström et al. (2008) menar dock att även om större mediatryck skapar incitament att öka hållbarhetsredovisningens omfattning måste redovisningen fortfarande spegla frågorna som företaget faktiskt arbetar med. I annat fall vinns ingen legitimitet (ibid). Pressen från såväl media som det juridiska och politiska hållet har i tidigare undersökningar visat sig kunna minska genom upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Detta eftersom det ansvarsfulla uppträdande som uppvisas påverkar hur ingående företaget kontrolleras. (Bebbington, Higgins & Frame, 2008; Carroll & Shabana, 2010).
3.3 Hållbarhetsredovisningens intressenter
Här görs ett försöka att beskriva vad tidigare forskning inom hållbarhetsorådet kommit fram till gällande betydelse av relationen mellan företaget och dess intressenter i arbetet med att identifiera väsentlig hållbarhetsinformation. Detta för att ta reda på för vem hållbarhetsinformationen är väsentlig.
Vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning blir frågan för vem eller vilka som redovisningen skapas högst aktuell. Företaget bör identifiera vilka intressenter som efterfrågar denna redovisning, för att kunna anpassa informationsinnehållet efter deras önskemål och behov. Detta strategiska fokus på intressenterna är viktigt för att på sikt vinna framgång i hållbarhetsarbetet, eftersom det visar att företaget känner av efterfrågan på ett ökat ansvar och försöker tillmötesgå det. (Ljungdahl, 1999; Hassel et al., 2008) Ett företags intressenter består av grupper eller individer som på ett eller annat sätt har ett intresse i företaget och som kan påverka eller påverkas av dess handlingar (Mallin, O´Donnell & Hu, 2010). Intressenterna kan delas in i externa och interna, där de interna intressenterna främst utgörs av företagets anställda. De externa intressenterna består av alltifrån kunder, leverantörer, långivare, aktieägare, samarbetspartners, entreprenörer till hela det omgivande samhället. (Bakka, 2006) Även om företaget har för avsikt att beakta alla dessa intressenter tvingar ofta deras olika krav företagsledningen till att göra avvägningar och prioriteringar, beroende på hur viktig intressenterna är för företagets fortlevnad (Ljungdahl, 1999). En tillsynes liten och obetydlig intressent kan skapa stor uppmärksamhet genom interaktion med andra intressenter, vilket enligt Grafström et al. (2008) inte är helt ovanligt i frågor som rör miljö- och samhällsansvar där intressenterna kan bygga sina resonemang på varandras argument. Företaget bör därför försöka förstå samspelet mellan intressenterna och inte enbart se dem som enskilda aktörer (ibid). Därtill blir det viktigt att försöka identifiera de viktigaste användarna av redovisningen och eventuellt också de intressenter som utgör en potentiell hotbild. Med hjälp av denna kartläggning och sållning erhålls en överblick över vilka intressenter som har störst påverkan på företaget och vilken typ av information som dessa efterfrågar. Utifrån detta kan företaget bygga kunskap om vilken information som behöver kommuniceras för att säkerställa dess fortlevnad, således vad som är väsentlig information. (Ljungdahl, 1999; Hassel et al., 2008) Efter att intressenterna har kartlagts är den kontinuerliga kommunikationen med dessa viktig att prioritera, för att hålla sig uppdaterad om vad som sker på hållbarhetsområdet, exempelvis förändringar i lagstiftning och teknologi samt uppkomst av nya sociala frågor. En förutsättning för en kontinuerlig dialog är att goda relationer till intressenterna etableras i hållbarhetsarbetets start. (Löhman & Steinholtz, 2003)
3.4 Legitimitet i hållbarhetsarbetet
I detta avsnitt presenteras resultat från tidigare forskning som försöker beskriva hur företaget vinner legitimitet gentemot intressenter samt hur väsentlig hållbarhetsinformation kan bidra till detta legitimitetsskapande.
I samhället råder sociala normer om vad som är legitimt (Suchman, 1995).
Legitimitetsteorin handlar om hur företag håller sig inom gränsen för dessa sociala normer och anpassar sig till dem för att få acceptans från dess intressenter. Om företaget inte tillmötesgår de sociala normer och lagar som råder kommer företagets överlevnad så
