Vilka olika faktorer är avgörande och hur stor inverkan har skolans resurser när blivande lärare resonerar kring val av framtida arbetsplats?

Nedan följer en diskussion för studien i relation till tidigare forskning och Bourdieus begrepp som besvarar forskningsfråga ett: vilka olika faktorer är avgörande och hur stor inverkan har skolans resurser när blivande lärare resonerar kring val av framtida arbetsplats?

8.1.1 Forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning

Arbetarklasskolan brukar bli utkonkurrerad av de mer attraktiva skolorna vid rekrytering av personal, alltså av medelklasskolan som då har större möjligheter att rekrytera den personal som efterfrågas Isling Poromaa (2016:64). Det ges högre löner åt lärare på skolor med goda elevförutsättningar, vilket kan förklaras med att lärarkompetensen är högre på de skolorna i jämförelse med skolorna som har svaga elevförutsättningar (Holmlund et al. 2014:342). Något värt att ha i åtanke är hur höga löner behöriga lärare får beroende på om skolan befinner sig i ett socialt utsatt område eller inte, vilket i sin tur kan vara något som ökar skolans förmåga att rekrytera behöriga lärare. Enligt Isling Poromaa (2016:64) erbjuds det högre löner på arbetarklasskolan i jämförelse med medelklasskolan. Bland deltagarna i vår studie lyfts inte lönen fram som något viktigt, men däremot lyfts andra faktorer upp som de betonar. För majoriteten av deltagarna i vår studie var det viktigare att trivas på skolan än att sätta fokus på lönen. Tidigare studie av Andreasson & Johansson (2017:38) visar att lärare påverkas ur en trivselfaktor av skolledningen, kollegorna, känslan av frihet samt självständighet på arbetsplatsen, och av att ha möjligheten till att utforma sin undervisning med frihet. Vilket även framgår i vår analys bland deltagarnas svar som något de utgår ifrån, och som de söker efter i en skola. Lönerna lyfts fram från ett politiskt håll för att attrahera behöriga lärare till arbetarklasskolorna, men eftersom lönerna inte verkar vara av så stor vikt för deltagarna är det

36

möjligt att en sådan politisk åtgärd visar sig verkningslös. Det kan således resultera i arbetarklasskolan fortsätter att utkonkurreras av mer attraktiva skolor. Det som istället attraherar studiens deltagare är att skolan har en bra arbetsmiljö. Vi vill dock framhålla att, det mycket väl kan finnas en diskrepans mellan vad som sägs och vad som görs, då det enda som vi undersöker, och således kan uttala oss om, är vad dessa deltagare säger.

Ett gemensamt tema som framkom i majoriteten av intervjuerna var den stora vikt som deltagarna fäste vid kollegor, skolledning, rektor, avstånd till skolan samt skolans resurser och utformning. Nicole och Diana ansåg att det är viktigt att en skola omfattas av ett komplett elevvårdsteam där det bland annat finns, kurator, specialpedagog, skolsköterska och skolpsykolog. Finns inte det elevvårdsteamet på skolan så kommer deras val att påverkas, vilket resulteras i att det blir en skola de kommer undvika. Holmlund et al. (2014:342) menar att elevvårdande personal som kuratorer, skolpsykolog, skolsköterska etc. saknas på vissa skolor.

Vilket innebär att om deltagarna väljer bort de skolor som saknar elevvårdande personal, så kommer det även resultera i att de skolorna kommer ha en brist på behöriga lärare. I skolan är möjligheten att kompensera för den ojämna resursfördelningen svag, alltså kommer de skolor som saknar resurser som är av betydelse för blivande lärare att väljas bort. Att skolpersonalen ges möjlighet att utvecklas utifrån de förutsättningar som behövs för deras uppdrag är något en skolledare i Ludvigssons (2009:140) studie sätter stor vikt vid. Skolledaren som då arbetar på en skola som omfattas av förskola, förskoleklass, årskurs 1–6, och fritidshem (ibid.:135) menar att hens främsta uppgift är att ge goda förutsättningar för både lärare och elever. Om förutsättningarna inte ges kommer heller inte ett bra arbete utföras med tanke på det uppdraget lärarna har i förhållande till skolans styrdokument.

Deltagarna i vår studie är medvetna om konsekvenserna som uppkommer när en skola exempelvis saknar resurser, vilket framkommer tydligt i deras svar. Får lärarna inte arbeta utifrån de förutsättningar de behöver för att klara av sitt uppdrag, då försvåras arbetet för dem.

Samtliga deltagare hade upplevt ett missnöje om skolan inte kan bidra med ett tillräckligt stöd, de definierar detta problem med att de kommer byta arbetsplats om de hamnar på en sådan skola. Tidigare forskning har framhållit att skolor i socialt utsatta områden har brist på behöriga lärare. Därför är det troligt att de faktorer som deltagarna i denna studie betonat som viktiga för deras framtida val av arbetsplats, kommer i sin tur leda till förstärkande effekter på den pedagogiska segregationen. Isling Poromaa (2016:57–58) menar att en lärares mobilitet styrs av personliga drivkrafter såväl som av strukturella faktorer, vilket i sin tur bidrar till

37

allokeringen av lärarkompetens. Isling Poromaa (2016:5) hänvisar till SKL (2015:62) för att påvisa att det ojämna resurstilldelningssystemet är en anledning till att bland annat lärarnas förutsättningar för att kunna garantera eleverna en jämlik utbildning i praktiken begränsas.

Felicia och Diana betonar att den ojämna resursfördelningen kommer påverka ganska stort deras val av skola, Felicia vill bidra sina elever med det bästa, medan Diana säger att hon inte vill gå in i väggen på grund av resursbristen. Dessutom nämner majoriteten av deltagarna att en del resurser är otroligt viktiga och bör finnas på skolan, för att de ska kunna förhålla sig till läroplanen, resurserna som i detta fall deltagarna syftar på är de digitala verktygen.

8.1.2 Forskningsfråga ett i relation till Bourdieus begrepp

Sociologen Pierre Bourdieus begrepp har hjälpt oss att förstå hur lärarstudenterna resonerar kring vilka faktorer som är avgörande, samt hur stor inverkan resurserna har för dem. De olika faktorer som är avgörande för deltagarna i deras framtida val av yrke, har hos majoriteten av deltagarna att göra med deras tidigare erfarenheter. I ett habitus finns tidigare erfarenheter

”lagrade” sedan barnsben, och som i sin tur påverkar tänkandet, uppfattningarna och de olika sätt en individ väljer att orientera sig i den sociala världen (Löfgren 2001:29). Utöver deltagarnas erfarenheter från VFU-perioderna som visade sig ha en inverkan på deras tänkande, finns annat underliggande i deras habitus som påverkar, då hela deras uppväxt och bakgrund finns lagrad i den. De olika kapitalen som individen besitter formar hens tycke, vilket i sin tur leder till den placeringen som väljs i det sociala rummet som består av de sociala fälten.

Eftersom en av kapitalets existensformer är habitus (Broady 1998:17), har deltagarnas kapital och habitus en påverkan på resterande faktorer som är avgörande i deltagarnas framtida val av arbetsplats. De symboliska och materiella tillgångarna deltagarnas kapital består av, bidrar till hur de väljer att placera sig i de fält av skolor som befinner sig i det sociala rummet.

Ett socialt fält börjar existera när människor strider om något de har gemensamt, det kan handla om gemensamma intressen och värden som de besitter, som de sedan utifrån det disponerar sig på ett specifikt sätt (Broady & Palme 1991:16–17; Gustavsson 1996:42). Att ha tillgång till resurser i sitt arbete är något deltagarna sätter stor vikt vid, för att de ska klara av sitt uppdrag som lärare och förhålla sig till läroplanen. Skolor som oftast har brist på resurser är arbetarklasskolorna som befinner sig i socialt utsatta områden (Isling Poromaa, 2016), resultatet av vår studie visar att majoriteten av deltagarna kommer då att välja bort dessa skolor.

Individerna i det sociala rummet sorteras utifrån deras relationer och skillnader in i sociala fält

38

(Broady & Palme 1991:19–20). Alltså kommer deltagarna att placera sig i fältet av skolor som har hög status, och välja bort fältet av skolor med låg status. Eftersom lärarens mobilitet styrs av personliga drivkrafter såväl som av strukturella faktorer, kommer det i sin tur bidrar det till att en allokering av lärarkompetensen sker (Hansson & Gustafsson 2016:57–58).

Med hjälp av denna teori av sociologen Pierre Bourdieus begrepp, har en förståelse skapats för hur bland annat tidigare erfarenheter präglar tänkandet hos lärarstudenterna. Tidigare erfarenheter och kunskaper som lärarstudenterna besitter, och som erhållits under lärarutbildningen, påverkar vad de sätter vikt vid när de resonerar kring framtida val av arbetsplats. Begreppen har även hjälpt oss att förstå hur individens uppväxt och bakgrund som finns lagrad i ens habitus, leder till att det finns något underliggande som styr över lärarstudenternas beslut och uppfattningar, kring vad som anses vara viktigt och har en inverkan vid val av skola. Det har ytterligare hjälpt oss att förstå hur kapitalen en individ besitter, och som i sin tur formar dennes habitus, leder till hur lärarstudenterna troligtvis kommer placera sig i de olika fälten av skolor inom det sociala rummet.

8.2 Vilka föreställningar har blivande lärare om skolor i socialt utsatta områden