Faktorer som har en påverkan vid val av arbetsplats

7. Resultat och Analys

7.1 Faktorer som har en påverkan vid val av arbetsplats

Deltagarna i vår studie blev tillfrågade hur de tänker när de ska söka jobb, samt om det är något speciellt de letar efter. I deras svar framkom det ett tydligt mönster som de hade gemensamt.

Kollegor, ledning, avståndet till skolan, resurser, skolans lokaler och utformning visade sig vara av vikt för studiens samtliga deltagare. För Nicole och Diana är det viktigt att en skola omfattas av ett komplett elevvårdsteam där det bland annat finns, kurator, specialpedagog, skolsköterska och skolpsykolog. Om inte ett komplett elevvårdsteam finns på skolan kommer det att påverka deras val, vilket resulteras i att det blir en skola de undviker. Majoriteten av deltagarna framhäver lönen och elevsammansättningen som mindre viktig, medan minoriteten ansåg det dock vara en faktor som kan spela roll. Samtliga deltagare föredrog att trivas på skolan framför att få en hög lön. Emellertid, efter att deltagarna fått resonera kring andra betydande frågor som berör skolans elevsammansättning, visade det sig att de skulle agerat annorlunda än vad de till en början påstod. För Nicole var det viktigt att gå in med en hög lön redan från starten, eftersom möjligheten till en löneökning inte är så stor inom skolan. Utöver det var det viktigt för henne att skolans lokaler är bra, för att hon vill ha möjligheten till att dela upp klassen i mindre grupper. Något annat Nicole satte vikt vid var att en extra resurs/speciallärare ska finnas tillgänglig på skolan, och att ledningen ska vara stöttande. Maria, å andra sidan, svarade:

Jag vill ha en stabil arbetsplats, bra samarbete mellan lärarna och rektorn, och det ska finnas resurser, jag vill inte komma till en skola där skolan inte kan möta elevernas olika behov […]. (Maria)

När Peter och Sara fick frågan varför de valt att bli lärare var svaret att deras val beror på att de vill hjälpa människor, de har även inom deras tidigare yrken jobbat med att hjälpa människor.

Frågan som kom i efterhand handlade om deras upplevelser kring tidigare VFU-perioder, i deras svar finner vi ett mönster av hur deras tidigare erfarenheter präglar deras tänkande kring hur de resonera:

Ingen struktur, inget ledarskap mellan lärare, alltså det fanns inget […] kollegialt samarbete, lärarna prata inte sinsemellan, de verkade inte ge feedback om elever, så de hade i stort sett ingen koll på eleverna. (Peter)

Ja, jag har haft väldigt tur. Jag har haft det väldigt bra, jag har fått bra handledare, bra klasser. Jag har fått se väldigt mycket svårigheter och sådana grejer som kan hjälpa mig, så jag vet hur jag ska gå tillväga i mitt framtida yrke […]. (Sara)

När sedan Peter och Sara fick samma fråga som de övriga deltagarna, om hur de tänker när de ska söka jobb samt om det är något specifikt de letar efter, svarade Peter att det kollegiala samarbetet är något som är av stor vikt för honom. Att lärarna kan prata med varandra och ta hjälp av varandra i olika frågor som berör eleverna, samt att skolan har en rektor som stöttar och kan delegera ansvar är något oerhört viktigt för honom. För Sara var det viktigt att hitta en skola där hon kan känna att hon kommer trivas, där hon kan utmanas, växa och utvecklas. I Peters och Saras svar påvisas ett tydligt mönster av Bourdieus teori av begreppen habitus och kapital, det som styr över deras framtida val av arbetsplats, och hur de tänker kring det har en tydlig koppling till deras tidigare erfarenheter. Individens tankar, uppfattningar och sätt att orientera sig i den sociala världen präglas av de tidigare erfarenheterna som finns ”lagrade” i det habitus som individen besitter. Det framkommer ett tydligt mönster av att de “lagrade”

erfarenheterna från tidigare VFU, präglar mycket deras tänkande kring de kriterier de söker i framtida arbetsplats. Deras habitus är visserligen ett resultat av mycket mer än just deras VFU, då hela deras uppväxt och bakgrund finns lagrad i den. Vilket då kan förklaras med att något underliggande gör att Peter och Sara reagerar som de gör på upplevelserna de haft under VFU-perioderna.

Det Peter och Sara upplevde och fick ta del av, samt lärdomarna och erfarenheterna som VFU:n medförde präglar deras tänkande i detta fall. Genom att begreppen habitus och kapital har en nära koppling till varandra, blir det även tydligt hur de olika kapitalen som Peter och Sara besitter utformas utifrån deras habitus. Om nu det sociala rummets (samhällets) sociala fält skulle bestå av olika skolor, väljer Peter och Sara att placera sig på en skola som lever upp till deras habitus. Skolor i socialt utsatta områden innehar oftast ett mindre urval av resurser, dessa skolor definieras som skolor med lägre kapital, medan skolor med hög status och ett bredare urval av resurser definieras som skolor med högre kapital. Eftersom kapitalen består av de symboliska och materiella tillgångarna som besitts, kommer det i sin tur vara en bidragande faktor för hur Peter och Sara kommer orientera sig mot skolor som befinner sig i det fält som överensstämmer med deras habitus, som i detta fall handlar om erfarenheterna de förvärvat under lärarutbildningen och VFU:n.

Därefter fick deltagarna frågan vad de ansåg vara en bra skola respektive en dålig skola, och det påvisades att samtliga deltagare hade samma uppfattning kring hur dessa skolor är. Enligt dem ska det finnas kunskap och en genomtänkt plan av hur resurserna ska prioriteras och fördelas på en bra skola, finns inte det inom skolan så är det en dålig skola. Hur kollegorna är mot varandra samt hur rektor och ledning är var även något som avgjorde om en skola var bra eller dålig. Om ett samarbete inte finns mellan lärarna, om rektorn inte är delaktig i olika frågor och inte finns där, var deltagarna eniga om att det är en dålig skola. Tilde hade tidigare varit på ett antal skolor där lärare skriker efter resurser, där läraren står ensam med trettio elever och inte har en extra resurs som kan hjälpa till. Utifrån hennes tidigare upplevelser kring det, anser hon att på en bra skola ska det finnas en rektor som lyssnar på vad lärarna och de anställda behöver, och som kan förse dem med det. Det är viktigt för Tilde att en dialog mellan rektor och medarbetare ska finnas på en skola, och om det inte finns så är skolan dålig enligt henne.

Även i detta anseende som Tilde har kan vi se hur hon präglas av sitt habitus i denna fråga, då hon har erfarenheter från tidigare skolor som hon baserar sina uppfattningar på. Nicole resonerade på ett liknande sätt:

[…] Mycket ligger i resurser och hur de prioriterar resurserna, så att en skola som är bra tänker jag lägger sitt fokus på eleverna och deras anställdas välmående, och där ingår ju mycket saker. (Nicole)

Kriterierna som gör en skola bra enligt deltagarna, är något de kommer utgå ifrån när de söker arbetsplats, samtidigt som de kommer undvika en skola som överensstämmer med de kriterier

som gör den dålig, vilket även är ett självklart val. Utifrån detta blir det tydligt att deltagarna placerar sig i det sociala fält som de känner omfattas av, vad de värdesätter inom den sociala värld som det utvalda fältet utgör, som då i detta fall handlar om olika skolor. Det är en självklarhet att en individ fattar sina beslut utifrån de kriterier som anses utgöra något bra eller dåligt ur hens egna uppfattningar. Deltagarnas uppfattning om det sociala fält som de potentiella arbetsplatserna (skolorna) utgör, leder till att de kommer orientera sig utifrån sin uppfattning av vad olika skolor, med olika resurser, på detta fält tillhandahåller. Det blir ett samspel mellan deras eget habitus och både olika objektiva faktorer hos skolor samt deras uppfattning om (rykten, stigma etc.) olika skolor i detta fält.

7.2 Resurstillgångar i arbetet

Deltagarna i vår studie var fullt medvetna om att resursfördelningen ser olika ut på skolorna, och att kommunen skolan är belägen i har en stor påverkan på det. De blev tillfrågade om den ojämna resursfördelning som existerar på skolor kommer att påverka deras val av arbetsplats i framtiden. Deltagarna hade en gemensam syn på att den ojämna resursfördelningen kommer att påverka deras val av skola i framtiden. Markus var en av deltagarna som kände att om han hamnade på en skola där det är brist på resurser, kommer resursfördelningen vara något han kämpar för. Enligt Markus är det inte mänskligt att ledningen/rektorn utgår ifrån, att en lärare kan klara allt på egen hand utan att ha tillräckligt med resurser. Å andra sidan, svarade några deltagare:

Ja det kommer att påverka ganska stort för jag vill ju det bästa för mina elever. (Felicia) Ja 100 procent, det kommer ju påverka. […] man vill inte jobba extra timmar utanför ens schema när man inte ens får extra betalt, det är inte hälsosamt heller. Vi lärare ska kunna arbeta utan att gå in i väggen känner jag. (Maria)

Därefter fick deltagarna frågan hur de skulle upplevt om skolan de börjar arbeta på inte kan stödja deras behov. En del av deltagarna svarade bestämt att i sådana fall kommer det inte vara en skola för dem att arbeta på. En annan del av deltagarna svarade att till en början hade de stannat kvar, men om ingen ändring sker kommer de till slut byta till en annan skola. Sara ansåg att om något sådant skulle inträffa, kommer det bli eleverna som hamnar i kläm, eftersom resurserna behövs för att undervisningen ska fungera. Nicole var medveten om att ledningen inte alltid skulle kunna visa sitt stöd i varje fråga, men hon skulle självklart ändå upplevt det

som väldigt jobbigt. Om det sedan visar sig vara ett återkommande problem, att stöd inte ges för att hjälpa eleverna, då skulle Nicole inte stannat kvar på den skolan.

I frågan om att ha tillgång till att arbeta med digitala verktyg i framtiden, framkom att vara av olika betydelser för deltagarna. För en del var det viktigt, medan det inte var av samma vikt för andra. För den delen som ansåg att det var viktigt, var resonemangen att utan de digitala verktygen kommer de inte kunna leva upp till de krav som är formulerade i läroplanen. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens konstaterade Tilde och Nicole, och utan de digitala verktygen känns det svårt att få eleverna att uppnå målen i läroplanen. Diana, som för tillfället arbetar på en skola, säger att hon frågade under arbetsintervjun om skolan har digitala verktyg för eleverna, att det finns på skolan är ett måste för henne.

Därefter tillfrågades de om det är något som kommer att påverka deras val av arbetsplats, och en variation framkom även i de svaren. För Markus var det inte viktigt att ha tillgång till digitala verktyg, eftersom han ansåg att det förr eller senare kommer finnas tillgång till det på alla skolor, därför kommer det inte påverka hans val. Några av deltagarna skulle påverkas till en viss del, medan några andra inte skulle påverkas alls. Maria menade att det är något som kommer påverka hennes val, och anledningen till det var att digitala verktyg tillhandahåller många möjligheter, exempelvis som stöd till elever med särskilda behov. Några saker hon nämnde var: möjlighet att förstora texter för de med nedsatt syn, elever med koncentrationssvårighet kan lyssna på musik, och att det finns matematikspel som eleverna kan spela. För Peter var det väldigt viktigt med att digitala verktyg fanns, det hade påverkat hans val så pass mycket att han skulle välja bort den arbetsplatsen som inte kunde erbjuda eleverna möjligheten att använda digitala verktyg.

Som nämnts ovan, utgår deltagarna från deras tidigare erfarenheter och kunskaper i frågor som behandlar olika faktorer och skolans resurstillgångar vid val av arbetsplats. Analysen indikerar att deltagarnas habitus påverkar dess uppfattningar och sätt som de väljer att orientera sig i det sociala rummet, inom olika fält. Genom det sociala habitus deltagarna besitter reagerar och handlar de på ett sätt som både är medvetet som omedvetet, utifrån tidigare erfarenheter.

Deltagarnas habitus har förmodligen under livets gång förändrats, de uppfattningar som finns kring bland annat studier och arbete, har utifrån de nya erfarenheter som deltagarna förvärvat på lärarutbildning ändrat deras habitus. Nya uppfattningar kring hur de kan förse eleverna på bästa sätt har skapats, vilket i sin tur styr över de tankarna som finns kring vad som anses vara

viktigt/oviktigt att använda sig av i undervisningen. En lärare följer läroplanen i sitt arbete, och för att fullfölja sitt uppdrag i förhållande till den krävs det att förutsättningar för det finns på skolan. Utifrån tidigare nämnda resurser av deltagarna, dras slutsatsen av att de talar om resurser som behövs för att det ska finnas förutsättningar på en skola till att kunna fullfölja det uppdraget en lärare har i förhållande till läroplanen.

7.3 Rykte

Ett mönster som uppenbarat sig i intervjusvaren är att dåliga rykten är kopplade till skolor som är belägna i socialt utsatta områden. Den territoriella stigmatiseringen förknippas med negativa associationer. Lärarstudenterna tillfrågades ifall de upplever att det finns rykten som är kopplade till skolor som befinner sig i olika områden. Majoriteten av deltagarnanämnde direkt negativa rykten samt olika föreställningar som är kopplade till skolor som befinner sig i socialt utsatta områden. Exempelvis berättar Camilla: ”det är någonting jag har märkt [...] att denämner väldigt tydligt [...] att den här förorten har jättedåliga skolor eller den [skolan]har många elever med ett annat ursprung [...] därför får de [skolorna] rykten”. Peter använder sig också av liknande begrepp för att resonera om han upplever att det finns rykten som är kopplade till olika områden. Han förklarar: ”för att det är en dålig socioekonomisk bakgrund där [...] mycket invandrarfamiljer, mycket lägre klass”. Vidare uttrycker han även att det finns oskrivna regler i samhället som skolor i välbärgade områden förhåller sig till. Detta kan tolkas som att det finns en föreställning om att människor inom socialt utsatta områden inte har anpassat sig efter olika normer som råder i landet och härmed anses dessa områden vara onormala och oönskade.

Territoriell stigmatisering bidrar till de symboliska gränser som råder i dagens samhälle. De har uppenbarat sig i en del av deltagarnas resonemang om att livsvillkoren i dessa områden är sämre i förhållande till omgivningens, genom att deltagarna lyfter fram deras sämre tillgångar i intervjusvaren. Detta kan tolkas utifrån att några av deltagarna använder sig av välkända stigmatiseringar som föreligger och handlar om området och dess invånares livsvillkor. Flera av deltagarna använder sig av både synliga och osynliga attribut när de resonerar kring rykten som är kopplade till skolor i socialt utsatta områden. Exempelvis uttryckte Nicole sig på detta vis: ”många ställen där är ju hyresrätter, [...] vissa kanske inte har språket”. Detta kan tolkas

som att det finns en dikotomi mellan livet i de socialt utsatta områdena och livet utanför dessa områden.

Lena är någon som explicit berättar att hon upplever skolor i dessa områden som mer utmanande, vilket kommer till uttryck i nedanstående intervjusamtal:

Intervjuare: Är elevsammansättningen någonting du har i åtanke i ditt val av skola?

Lena: Jag kommer inte välja den skola som [...] upplevs som svårast utifrån mina förutsättningar [...].

Intervjuare: Hur ser den elevsammansättning ut?

Lena: Ja, det är ju en elevsammansättning som inte är den normala, eller vad ska man säga, den traditionella [...]. (Lena)

Detta kan tolkas som att Lena grundar sin föreställning om en mer utmanande elevsammansättning på elevernas sociala och etniska bakgrund. Vidare ger Lena uttryck för en föreställning om att elever i socialt utsatta områden bland annat har bristande språkkunskaper.

Lena hävdar att det inte har förväntats av henne inom utbildningen, att exempelvis skapa lektionsplaneringar till elever som inte kan svenska, samt att hon inte fått verktyg för att arbeta i klassrum där hon vidare uttrycker att: ”det är hotfullt och våldsamt jämt”. Härmed blir den territoriella stigmatiseringen central eftersom detta kan tolkas som att hon förknippar negativa associationer med skolor som är belägna i socialt utsatta områden. Den territoriella stigmatiseringen handlar bland annat om att individer besitter olika föreställningar där områden betraktas som exempelvis annorlunda eller hotfulla. Till följd av detta kan en konsekvens vara att människor inom respektive utanför socialt utsatta områden söker sig bort från dessa områden.

Peter är någon som inte är uppvuxen eller bosatt i ett socialt utsatt område, i nedanstående intervjusamtal uttrycker han att han inte vill arbeta i en skola som är belägen i dessa områden:

Intervjuare: Tror du rykten om olika skolor påverkar dig?

Peter: Ja, [...] otroligt mycket.

Intervjuare: Skulle du kunna tänka dig att jobba i en skola som befinner sig i ett socialt utsatt område?

Peter: Nej. (Peter)

Utifrån hans resonemang kan detta tolkas som att det är dessa skolor som tydligt faller offer för dåliga rykten. Vidare berättar Peter att han gärna vill hålla sig centralt eftersom han känner sig trygg i stan. Härmed kan hans resonemang tolkas som att han har en föreställning om skolor i socialt utsatta områden som en otrygg arbetsplats.

Ett annat mönster som även uppenbarat sig i deltagarnas resonemang gällande skolor är massmedias centrala roll i de föreställningar och rykten som upprätthålls av samhället. Flera av lärarstudenterna nämner att media har en central roll i att vissa områden stigmatiseras och betraktas som problematiska av samhället. Maria säger: ”man kan läsa mycket i media, de älskar ju att vrida och vända på saker och ting, vilket är synd, alltså när man tänker på en förort då tänker man inte positivt [...] det finns [...] speciella orter som vissa känner att de aldrig skulle ha lagt sin fot där”. Vidare säger hon att: ”man har ju bara fått höra och läst om det negativa och då får man ju en negativ bild”. Dessa områden tillskrivs en verklighet som problematisk, dock lyfter många av deltagarna även fram att denna verklighet inte behöver vara den faktiska verkligheten. Exempelvis säger Tilde: ”när man åker dit speglas inte medias bild av hur det faktiskt är”. Samtliga deltagare är även måna om att redogöra att de är medvetna om att rykten som är kopplade till socialt utsatta områden eventuellt inte behöver betyda att skolorna i dessa områden är dåliga.

Maria är den enda av alla deltagare som berättar att hon är både uppvuxen och idag bosatt i ett socialt utsatt område. När dessa områden betraktas som exempelvis problematiska av omgivningen menar Wacquant att denna stigmatisering kan resultera i att människor som bor i dessa områden kan känna skam- och skuldkänslor. Men i förhållande till val av kommande arbetsplats så uttrycker Maria i denna studie inte dessa känslor, tvärtom ger hon uttryck för stolthet:

Intervjuare: Tror du rykten om olika skolor påverkar dig?

Maria: Nej [...]

Intervjuare: Varför påverkar inte rykten dig?

Maria: Jag bor ju här i X och jag känner en slags bekvämlighet till förorterna [...] man känner folk som bor i dessa områden och man vet att det är bra människor som bor här [...].

(Maria)

Marias beslutsamhet om att vilja arbeta i en skola som ligger i ett område likt hennes bostadsområde kan tolkas som ett försvar av den egna stadsdelen och identitet. Detta kan tolkas i att Maria i intervjun skyddar invånarna, när hon exempelvis säger ”det är bra människor här”

In document Faktorer som är avgörande för blivande lärare (Page 24-32)