Studiens bidrag och framtida forskning

Studien bidrar till den pedagogiska yrkesverksamheten genom att vi kan se konsekvenser i deltagarnas val av arbetsplats utifrån de faktorer som är avgörande för dem. Utifrån detta kan deras val eventuellt bidra till den pedagogiska segregationen som råder i dagsläget. Detta är dock inte givet men mycket talar eventuellt för det, om då lärarstudenterna i framtiden kommer att agera som de resonerar.

Studien avser att bidra med förståelse och kunskap om hur blivande lärare eventuellt tänker och resonerar i deras val av arbetsplats. Vi valde därmed att intervjua blivande lärare och detta har gett oss en insikt i hur de tänker kring avgörande faktorer vid val av arbetsplats samt vilka resurser som har en inverkan, och vilka uppfattningar de har om skolor i olika områden. Studien blir även relevant genom att den belyser faktorer som eventuellt är viktiga för blivande lärare.

Ytterligare tillför även denna studie kunskap om vad lärarstudenter anser är viktigt för att kunna genomföra undervisningen, och vad de saknar från grundlärarutbildningen.

För framtida forskning kan det vara intressant att även bredda denna studie till att inte bara innefatta rekrytering av nyexaminerade, utan rekrytering i allmänhet, och eventuellt även till att studera hur lärare som redan befinner sig i arbetsmarknaden och söker olika typer av arbeten resonerar kring faktorer som påverkar.

41

Referenslista

Andreasson, Frida & Johansson, Martin (2017). Trivsel på arbetsplatsen: En kvalitativ studie om lärares trivsel på arbetsplatsen. Handelshögskolan: Karlstads universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1118983/FULLTEXT01.pdf (2021-01-03)

Becker, Howard. (1952). The Career of the Chicago Public Schoolteacher. American Journal of Sociology, årg. 57, nr 5, ss. 470–477. http://www.jstor.org/stable/2772327 (2021-01-03)

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptron Occasional Papers, nr 15, ss. 1–29. http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf (2021-01-03)

Broady, Donald & Palme, Mikael (1991). ”Utgivarnas förord”, ss. 7–20 i Pierre Bourdieu, Kultursociologiska texter, red. Donald Broady & Mikael Palme. Upplaga 3. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.http://www.skeptron.uu.se/broady//arkiv/dba-b-19910002-broady&palme-forord-bourdieu-kultsoc-texter-3-uppl-faksimil.pdf (2021-01-03)

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber

Bunar, Nihad (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Diss. Växjö : Univ.

Callewaert, Staf (1997). Bourdieustudier. Institut för Filosofi, Pædagogik og Retorik, Københavns Universitet.

Carlhed, Carina (2011). Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. nr 4, ss. 283–300. https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15723/14206 (2021-01-03)

Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas (red.) (2018). Skolan, marknaden och framtiden. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter (2017). Samtalsintervjuer i: Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 5. Stockholm.

42

Gustavsson, Anders (red.) (1996). Kunskapsmål, teori, empiri: föredrag vid en humanistisk forskarkurs i Uppsala. Uppsala: Etnologiska institutionen, Diss. Univ.

http://www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/dba-b-19960530-broady-kapital-habitus-falt-faksimil.pdf (2021-01-03)

Hansson, Åse & Gustafsson, Jan-Eric (2016). Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 21, nr 1-2, ss. 56–78.https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1424/1268 (2021-01-03) Holmlund, Helena, Häggblom, Josefin, Lindahl, Erica, Martinson, Sara, Sjögren, Anna, Vikman, Ulrika & Öckert, Björn (2014). Decentralisering, skolval och fristående skolor:

resultat och likvärdighet i svensk skola. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2014/r-2014-25-decentralisering-skolval-och-friskolor.pdf (2021-01-03)

Isling Poromaa, Pär (2016). Den subtila ojämlikheten om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter. Diss. Umeå : Umeå universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120226 (2021-01-03)

Jacobsen, Dag Ingvar (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1 Lund: Studentlitteratur.

Kallstenius, Jenny (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Diss. Stockholm : Stockholms universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:375660/fulltext01.pdf (2021-01-03) Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) (2019). Utbildningshistoria: en introduktion.

Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.

Lidskog, Rolf & Deniz, Fuat (2009). Mångkulturalism: socialt fenomen och politisk utmaning. Upplaga 1. Malmö: Liber

Ludvigsson, Ann (2009). Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Diss. nr 7. ARK-Tryckaren AB, Jönköping.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:236777/FULLTEXT01.pdf (2021-01-03)

43

Lunneblad, Johannes (2019). Utsatthetens mervärde En studie av ”Skolan mitt i byn” i ett socialt utsatt område. Sociologisk forskning. årg. 56, nr 1, ss. 63–69.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29846 (2021-01-03)

Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:

Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 (2021-01-03)

Lärarförbundet (2017). Lärarbristen slår hårdast mot utsatta skolor-skillnader i andel behöriga ökar.https://www.lararforbundet.se/artiklar/lararbristen-slaar-haardast-mot-utsatta-skolor-skillnader-i-andel-behoriga-okar (2021-01-03)

Löfgren, Kent (2001). Studenters fritids- och motionsvanor i Umeå och Madison. Ett bidrag till förståelsen av Pierre Bourdieus vetenskapliga metodologi. Umeå universitets tryckeri.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:140598/FULLTEXT01.pdf (2021-01-03)

May, Tim (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. Upplaga 2., [rev. och uppdaterade] Lund:

Studentlitteratur.

OECD (1992). Review Of Education Policy In Sweden: Examiners Report And Questions Paris:

OECD. http://kornhall.net/resources/Odd/OECD-1992.pdf (2021-01-03)

OECD (2015). Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective. Paris: OECD..

http://www.oecd.org/education/school/Improving-Schools-in-Sweden.pdf (2021-01-03)

Sawyer, Lena & Kamali, Masoud (2006). Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis: rapport,

Fritze, Stockholm.

https://www.regeringen.se/contentassets/38b1c68cac07410db29c65910627d9e6/utbildningens -dilemma---demokratiska-ideal-och-andrafierande-praxis-sou-200640 (2021-01-03)

Sernhede, Ove. 2009, "Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället", Utbildning och demokrati, årg. 18, nr 1, ss.7–32.

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2009/nr1/ove-sernehede---territoriell-stigmatisering-ungas-informella-larande-och-skolan-i-det-postindustriella-samhallet.pdf (2021-01-03)

44

SKL (2015). Grundskola 2015. Tema systematiskt kvalitetsarbete med SKL:s analyshandbok.

Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf (2021-01-03)

Skolverket (2020). Skolverkets lägesbedömning. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2020/skolverkets-lagesbedomning-2020 (2021-01-03)

Skärvad, Per-Hugo & Lundahl, Ulf (2016). Utredningsmetodik. Upplaga 4. Lund:

Studentlitteratur

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. [omarb.] Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur

Van Zanten, Agnès (2002). “Educational Change and New Cleavages Between Head Teachers, Teachers and Parents: Global and Local Perspectives on the French Case”, Journal of Education Policy, årg. 17, nr 3, ss. 289-304. https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1080/02680930210127568?needAccess=true (2021-01-03)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2021-01-03)

Wacquant, Loïc (2008). Urban outcasts: a comparative sociology of advanced marginality.

Cambridge: Polity. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=APjN-RQuW-sC&oi=fnd&pg=PR7&dq=Urban+outcasts:+a+comparative+sociology+of+advanced+margin ality+pdf&ots=xeE5bO6rpw&sig=F0Ze76HJquE3w4ApYESyBgNoBm8&redir_esc=y#v=on epage&q&f=false (2021-01-03)

Wacquant, Loïc (2007). Territorial Stigmatization in the Age of Advanced Marginality, Thesis

eleven, årg. 91, nr 1, ss. 66–77.

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0725513607082003 (2021-01-03)

Wacquant, Loïc, Slater, Tom, & Periera, Virgílio, Borges (2014). Territorial stigmatization in action i: Environment and Planning årg. 46, ss. 1270–1280 https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1068/a4606ge (2021-01-03)

45

Bilagor

Bilaga 1.