Faktorer som är avgörande för blivande lärare
En kvalitativ studie av hur lärarstudenter resonerar kring val av framtida arbetsplats
Nelly Malko och Hanna Said
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Examinator: Olle Nordberg Handledare: Johan Boberg
2
Sammanfattning
Syftet med studien är att få en inblick och förstå hur blivande lärare tänker och resonerar kring framtida val av arbetsplats i förhållande till deras uppfattningar om skolor i olika områden, faktorer som är avgörande, och hur stor inverkan skolans resurser har för dem.
I studien har vi valt att använda ett kvalitativt angreppssätt. Tio deltagare från två olika lärosäten, Uppsala- och Stockholm universitet har medverkat i studien. Empirin har utgått från två teorier, den första är Pierre Bourdieus teori kring begreppen socialt rum, sociala fält, habitus och kapital. Den andra teorin är utifrån Loïc Wacquants begrepp om territoriell stigmatisering som avser att bidra till att förstå vilken påverkan vissa närområden kan ha på skolor.
Denna studies slutsats och resultat visar på att de avgörande faktorerna för blivande lärare är arbetsmiljön, kollegorna, skolledningen, elevvårdsteamet, trivseln och resurserna. Vidare visar studien på att det råder en stigmatisering när det kommer till skolor som befinner sig i socialt utsatta områden, som visade sig även ha en koppling till olika rykten och föreställningar som upprätthålls i samhälleliga och mediala diskurser. Studien visar på att när blivande lärare väljer bort vissa skolor, kan deras mobilitet omedvetet eventuellt bidra till den pedagogiska segregationen.
Nyckelord: lärarstudenter, kvalitativa intervjuer, faktorer, resurser, socialt utsatta
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Förord 5
1. Inledning 6
1.1 Arbetsfördelning 6
2. Bakgrund 7
2.1 Den svenska skolmarknaden 7
2.2 Nutida utmaningar 8
3. Forskningsöversikt 10
3.1 Skolans rykte, elevsammansättning och geografiska placering 10
3.2 Skolans resurser 11
3.3 Pedagogisk segregation 12
3.4 Studiens plats i förhållande till tidigare forskning 13
4. Teoretiska utgångspunkter 14
4.1 Socialt rum, socialt fält, habitus och kapital 14
4.2 Territoriell stigmatisering 15
5. Syfte och forskningsfrågor 17
6. Metod 18
6.1 Metod för datainsamling 18
6.2 Urval och avgränsning 18
6.3 Genomförande 19
6.4 Material och deltagare 20
6.5 Databearbetning och analysmetod 22
6.6 Reflektion över metod 22
4
6.7 Etiska hänsynstaganden 23
7. Resultat och Analys 24
7.1 Faktorer som har en påverkan vid val arbetsplats 24
7.2 Resurstillgångar i arbetet 27
7.3 Rykte 29
7.4 Mer kött på benen 32
7.5 Sammanfattning av studiens resultat 34
8. Diskussion 35
8.1 Vilka olika faktorer är avgörande och hur stor inverkan har skolans resurser när blivande
lärare resonerar kring val av framtida arbetsplats? 35
8.1.1 Forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning 35 8.1.2 Forskningsfråga ett i relation till Bourdieus begrepp 37 8.2 Vilka föreställningar har blivande lärare om skolor i socialt utsatta områden och hur resonerar de kring arbetssituationen som råder vid dessa? 38 8.2.1 Forskningsfråga två i relation till tidigare forskning 38 8.2.2 Forskningsfråga två i relation till territoriell stigmatisering 39
8.3 Studiens bidrag och framtida forskning 40
Referenslista 41
Bilagor 45
Bilaga 1. 45
Bilaga 2. 46
5 Förord
Vi vill särskilt rikta ett stort tack till vår handledare Johan Boberg för hans värdefulla råd, och all hjälp han bidragit med. Därefter vill vi tacka alla lärarstudenter som tog sig tid till att delta i denna studie.
6
1. Inledning
Vi är två lärarstudenter som läser den sjätte terminen på grundlärarprogrammet vid Uppsala universitet. Utifrån det lärarstudenter upplever, och får ta del av under deras VFU-perioder (Verksamhetsförlagda utbildning) har frågeställningar skapats hos oss, som i sin tur bidragit till intresset för denna studie.
De materiella förutsättningarna som finns på olika skolor är något som vi under våra tre VFU- perioder haft i åtanke och reagerat på. Vi har lagt märke till att vissa skolor saknar digitala verktyg i både klassrum som i undervisning, och att det råder en ojämn fördelning av resurser beroende på den kommun och det område skolan befinner sig i. Vi har upplevt att många lärare är tvungna att klara sig på egen hand, eftersom det saknas en extra resurs som kan hjälpa till med vissa elever. Dessvärre saknas det på många grundskolor stationära datorer, smartboards, iPads/laptops, och digitala läromedel, vilket fått oss att tänka hur det då är möjligt för lärare att förhålla sig till läroplanen. Eleverna ska ges förutsättningarna att främja sina kunskaper bland annat genom det digitala (Lgr11 2019:13). Skolorna i Sverige styrs av en gemensam läroplan för att eleverna ska ges likvärdiga förutsättningar och kunskaper. De stora resurs skillnader som vi tycker oss ha sett när vi arbetat i skolan har väckt en rad frågor, bland annat vad den ojämlika resursfördelningen får för konsekvenser för undervisningen.
Som blivande lärare kan även skolans/områdets rykte skapa föreställningar kring om en skola är bra eller dålig, vilket vi märkt av när lärarstudenter blir placerade på skolor i olika områden under VFU:n. Samtidigt kan blivande lärare välja vilken skola de vill arbeta på utifrån medvetenheten av att det inte finns tillräckligt med lärare i systemet, och att skolorna skriker efter lärare. Detta har i sin tur lett till att frågeställningar skapats kring valet av arbetsplats, vilka faktorer som har en påverkan, samt vilka skolor som uppfattas som en attraktiv arbetsplats enligt blivande lärare.
1.1 Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen i denna studie såg ut på detta vis: Nelly Malko har haft ett huvudansvar för:
4.1 socialt rumt, socialt fält, habitus och kapital, 6.metod, 7.1 faktorer som har en påverkan vid val av arbetsplats, 7.2 resurstillgångar i arbetet, 8.1.1 forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning och 8.1.2 forskningsfråga ett i relation till Bourdieus begrepp. Hanna Said har haft
7
ett huvudansvar för: 2. bakgrund, 4.2 territoriell stigmatisering, 7.3 rykte, 7.4 mer kött på benen, 8.2.1 forskningsfråga två i relation till tidigare forskning och 8.2.2 forskningsfråga två i relation till territoriell stigmatisering. Resterande delar har genomförts gemensamt.
2. Bakgrund
För att förstå den svenska skolans villkor idag behöver vi förstå hur den svenska skolmarknaden har skapat en konkurrenssituation mellan skolor. I följande kapitel redogörs hur den svenska skolmarknadens utveckling sett ut, och vidare presenteras nutida utmaningar som den svenska skolan står inför.
2.1 Den svenska skolmarknaden
I mitten av 1980-talet började det svenska utbildningssystemet att ifrågasättas. Skolan ansågs vara centraliserad, ineffektiv och kostsam. Härmed ansågs det dåvarande utbildningsystemet ha en avsaknad av konkurrens, valfrihet och effektivitet. Samtidigt som den dåvarande skolan ifrågasattes, befann sig även den svenska samhällsekonomin i ett krisläge. Den lösning som presenterades var att genomföra ett radikalt systemskifte för att ta sig ur ett tillstånd som ansågs vara problematisk. Det nya systemet vilade på tre grundpelare: För det första ett aktivt medborgarskap, det vill säga medborgaren får delta i samhället och är självbestämmande i beslut som berör en själv. För det andra, att samhällets olika aktörer skulle få bestämda uppgifterför att tydliggöra maktfördelningen och ansvaret. För det tredje, att pluralismen skulle stärkas, det vill säga att det skulle finnas en mångfald av olika utförare. Dessa grundpelare är utgångspunkten för de skolpolitikreformer som genomfördes under 1990-talet (Dahlstedt &
Fejes 2018:19).
Valfrihetsreformerna i början av 1990-talet har medfört flera lagändringar som har skapat en marknadsliknande konkurrenssituation för skolorna i Sverige. Den första lagändringen innebar att fristående huvudmän fick rätt att starta grundskolor. Denna lagförändring omvandlade den rådande närhetsprincipen till valfrihetsprincipen. Närhetsprincipen utgår ifrån att elever ska gå i den skola som ligger närmast sin bostad. Medan valfrihetsprincipen har medfört en valfrihet inom och utanför kommunen. Därefter kom en annan lagförändring som införde ett
8
finansieringssystem, vilket innebär att kommunalt stöd tilldelas till den skola som eleven väljer, därmed utökades konkurrensen om eleverna (Larsson & Westberg 2019: 494). Det skedde således ett utbildningspolitiskt systemskifte där ett antal reformer förändrade skolan i riktningen mot ett mer decentraliserat system.
Tanken med införandet av valfrihetsreformerna i kombination med den fria etableringsrätten för fristående skolor var att skapa en skolmarknad där olika skolor kan konkurrera med varandra. Denna konkurrens skulle bidra till en ökad kostnadseffektivitet samtidigt som kvalitén i skolorna skulle förbättras, vilket tänktes leda till att bra skolor slår ut dåliga skolor (Dahlstedt & Fejes 2018:9). Den dåvarande utbildningsministern Beatrice Ask hävdade att dessa reformer bland annat skulle bidra till en likvärdig utbildning. Men i praktiken har införandet av marknadssystemet en viktig förklarande faktor till tilltagande av segregation, större skillnader mellan skolor, minskad likvärdighet och ökat konkurrens om inte bara elever, utan även om behöriga lärare (ibid.:15,16).
Hur den svenska skolmarknaden har skapat en konkurrenssituation mellan skolor, är en viktig ingång för förståelsen av vår studie. Med konkurrenssituation uppstår det att vissa skolor anses vara mer attraktiva hos olika aktörer. Det råder således en konkurrens mellan skolor om inte bara familjer, utan även behöriga lärare. Dessutom förstår vi även hur skolor med dåliga förutsättningar och rykte eventuellt får svårast att rekrytera i denna bristsituation. Denna utveckling kan tänkas påverka den tilltagande brist på behöriga lärare samt att det förekommer större skillnader mellan skolor som blir en följd av skolsegregationen. Nedan redogörs flera rapporter som visar på vilka utmaningar svensk skola står inför, för att garantera en likvärdig skola.
2.2 Nutida utmaningar
Ovanstående utveckling inom skolan är en av förklaringarna till varför Sverige står inför stora utmaningar för att kunna garantera en likvärdig skola. OECD släppte redan år 1992 en rapport där de var kritiska till det systemskifte som föreslogs. Rapporten varnade för att konsekvenserna skulle resultera i skolsegregation och en minskad likvärdighet (OECD 1992:20). Nästan tre
9
decennier senare redovisar Skolverket (2020) på att Sverige står inför två angelägna utmaningar för att bland annat förbättra likvärdigheten inom skolan: en tilltagande brist på behöriga lärare samt en ökad skolsegregation. Detta riskerar att förstärka de ojämlikheter som redan finns i systemet rörande vilka skolor som har lätt respektive svårt att rekrytera behöriga lärare.
Lärarförbundet (2017) genomförde en analys av Skolverkets siffror om att det finns en ojämn fördelning av behöriga lärare på olika skolor. Utifrån rapporten kunde Lärarförbundet visa på att andelen behöriga lärare är relaterat till utbildningsnivå hos föräldrar till elevgruppen på skolorna. Ju högre utbildningsnivå bland föräldrar, desto högre andel behöriga lärare. Det råder även en pedagogisk segregation i Sverige. En annan rapport från OECD (2015) har tidigare visat att den rådande segregationen även påverkar skolornas tillgång till behöriga lärare och resurser, vilket drabbar främst elever samt skolor i socialt utsatta områden (ibid.:86, 87).
Följaktligen har det ovanstående varit utgångspunkten för studiens fokus, att det råder en ökad brist på behöriga lärare och en hårdare konkurrens om dem. Vissa skolor anses även vara mer attraktiva och därmed kan lärare i högre grad välja och välja bort arbetsplats utifrån sina preferenser. I vår studie berör vi detta genom att intervjua blivande lärare, om hur de tänker och resonerar om deras val av arbetsplats. Vi undersöker hur lärarstudenter resonerar kring, faktorer som är avgörande, resurser som har en inverkan, och vilka föreställningar de har om skolor i olika områden vid val av arbetsplats.
10
3. Forskningsöversikt
Givet det grundläggande forskningsproblemet i studien har tidigare forskning pekat på, att vissa skolor ofta väljs bort av aktörer samt centrala faktorer som påverkar skolors förmåga att rekrytera personal. I följande kapitel presenteras tidigare forskning utifrån olika faktorer som är av betydelse. Rubrikerna är indelade i följande teman: skolans rykte, elevsammansättning och geografiska placering, skolans resurser och pedagogisk segregation. Sist beskriver vi även studiens plats i förhållande till tidigare forskning.
3.1 Skolans rykte, elevsammansättning och geografiska placering
Tidigare forskning visar på att en del skolor väljs bort av familjer på grund av skolans rykte, elevsammansättning och geografiska placering. Kallstenius (2010) menar att skolors elevsammansättning ur ett socioekonomiskt, respektive etniskt perspektiv påverkar skolans attraktionsförmåga att attrahera olika familjer (ibid.:117). En ökande mångfald i elevsammansättningen på en skola tolkas av lärare som att den medför nya utmaningar. Lärare upplever att det är svårt att planera och undervisa i en klass med många elever med utländsk bakgrund (ibid.: 98).
En annan faktor som kan leda till att en del skolor väljs bort av familjer avser skolans geografiska placering, och en förklaring till detta som förs fram i litteraturen är skolans rykte.
Skolor i socialt utsatta områden förknippas ofta med negativa uppfattningar, som är baserat på områdets karaktär, och av detta skäl väljs dessa skolor ofta bort (Isling Poromaa 2016:54;
Kallstenius 2010:141). Lunneblad (2019) menar att denna negativa förknippning bidrar till en snöbollseffekt där arbetsmiljön försämras vilket i sin tur leder till att fler lärare och elever lämnar skolan (ibid.:62). Att vissa skolor väljs bort av lärare på grund av skolans geografiska placering har även framhållits i internationell forskning (Becker 1952; van Zanten 2002). Den internationella forskningen visar att lärare tenderar att söka sig ifrån skolor i socialt utsatta områden eftersom skolorna förknippas med exempelvis problemfyllda miljöer och att det är stort fokus på disciplinära problem (ibid.).
11 3.2 Skolans resurser
En tredje faktor som ofta lyfts fram är den ojämna resurstilldelningen, som kan vara ytterligare en anledning till att vissa skolor väljs bort. Det förtydligas av Isling Poromaa (2016:5) att det i Sverige inte finns ett existerande nationellt system för hur resurserna tilldelas grundskolorna i de olika kommunerna, utan resurstillgångarna avgörs utifrån budgetutrymmet och prioriteringarna som finns inom kommunen. Isling Poromaa (2016) hänvisar till en studie av SKL (2015:62) som visar att, i skolpraktiken är de ekonomiska resursernas ojämna fördelning en anledning till att bland annat lärarnas förutsättningar begränsas för att garantera eleverna en jämlik utbildning (Isling Poromaa, 2016:5). En skola som ligger i ett socialt utsatt område satsar sina resurser på särskilt stöd till elever och till att öka lärartätheten. Jämfört med en skola som ligger i välbärgat område som även kan lägga sina resurser till satsning av bland annat läromedel och kompetensutveckling (ibid.:6).
För att en lärare ska trivas på skolan menar Andreasson & Johansson (2017) att läraren påverkas av faktorer som skolledning, kollegor, känslan av frihet samt självständighet på arbetsplatsen, och av att kunna forma sin undervisning med frihet (ibid.:38). I studien av Ludvigsson (2009:140) berättar en skolledare, på en skola som omfattas av förskola, förskoleklass, årskurs 1–6, och fritidshem, att hens främsta uppgift är att ge förutsättningar till både lärare som elever, för att de ska kunna utifrån deras uppdrag utföra ett bra arbete (ibid.:135,140). Förutsättningarna som skolledaren syftar på ingår inom områden som det anses att arbetslagen saknar, som exempelvis läranderesurser eller kompetensutveckling. Det framkom även att det är av stor vikt att skolpersonalen utifrån dess förutsättningar skall ges möjligheten att få utvecklas (ibid.:140).
Studien av Holmlund et al. (2014) påvisar ett mönster sedan 1996, av att elevvårdande personal som kuratorer, skolpsykolog, skolsköterska etc. saknas på vissa skolor. Det har även påvisats i deras resultat att kompensationsmöjligheten av resursfördelningen i skolan är svag. Högre löner ges åt lärare på skolor med goda elevförutsättningar. Vilket kan förklaras enligt Holmlund et al. med att kompetensen som finns bland lärarna är högre på de skolorna, i jämförelse med skolan som har svaga elevförutsättningar, eller så finns det andra skäl till löneläget när skolan är belägen i ett välbärgat område. Dessa skillnader är tydliga mellan skolor som befinner sig i samma kommun, än mellan skolor i olika kommuner (ibid.:342).
12 3.3 Pedagogisk segregation
De ovan beskrivna faktorerna påverkar på olika sätt skolors förmåga att attrahera, inte bara elever, utan även lärare. Detta resulterar i vad Hansson & Gustafsson (2016) kallar
”pedagogiska segregation”. ” Med pedagogisk segregation menas bristande likvärdighet i såväl förutsättningar för som utformning av undervisning.” (ibid.:57). Den pedagogiska segregationen har varit högst i skolor vars stor del av elevsammansättningen är berättigad att få undervisning i modersmål (ibid.:56). En lärarens mobilitet styrs av personliga drivkrafter såväl som av strukturella faktorer, vilket i sin tur bidrar till allokeringen av lärarkompetens (ibid.:57–
58).
Lärarbristen drabbar skolor med låg status som är lokaliserade i socialt utsatta områden (Isling Poromaa 2016:60). Samma problem återfinns inte på samma sätt på skolor i välbärgade områden, som har större möjligheter att rekrytera den personal som efterfrågas.
Arbetarklasskolan har svårigheter med att rekrytera ny och erfaren skolpersonal men även att bibehålla befintlig, medan skolpersonalen på medelklasskolorna kan väljas ut efter skolornas ideal och upplevda behov. Arbetarklasskolan utkonkurreras av de mer attraktiva skolorna vid rekrytering av personal, trots att det erbjuds högre löner, konstaterar Isling Poromaa (2016:64).
Hansson och Gustafsson (2016:72) drar slutsatsen att avregleringar som sker dels lett till att obehöriga lärare anställs av rektorer, då de fått större frihet i det, samt att lärare med allmän behörighet anställs och undervisar i ämnen de saknar utbildning i. Detta innebär att de behöriga lärarna, i större omfattning än innan behörighetsreglerna inom läraryrket avskaffades, möjligtvis sökt sig till skolor vars arbetsförhållanden inte är lika ansträngda. Avskaffandet av meritvärderingsreglerna som utgjordes av nationella regler om vilken lärare som var lämpligast för anställning, ledde till att skolor med ansträngda arbetsförhållanden efter avskaffandet hamnat i en brist på allmänt behöriga lärare, och fått kompensera det genom obehöriga lärare (ibid.:60,72).
Samtidigt visar internationell forskning (Becker 1952; van Zanten 2002) att skolor i socialt utsatta områden ofta fungerar som ett första inträde i arbetsmarknaden för nyexaminerade lärare, som sedan byter till mer attraktiva skolor när de får möjlighet. Konsekvensen av detta blir att erfarna lärare sedan söker sig bort från de skolor som är i störst behov av dem, för att söka sig till ”de problemfria skolorna” (ibid.).
13
3.4 Studiens plats i förhållande till tidigare forskning
Enligt vår kännedom finns det ingen forskning om hur lärarstudenter resonerar kring deras kommande val av skola, samt vilka faktorer som är avgörande när detta val ska göras. Forskning som presenterats ovan i detta kapitel ger en förståelse för vilka faktorer som påverkar skolors förmåga att rekrytera personal, mot bakgrund till den rådande situationen som har beskrivits i bakgrund. Är det samma faktorer som driver lärarstudenternas rörelsefaktorer? I förhållande till tidigare forskning avser vår studie att undersöka hur lärarstudenter resonerar kring vad de utgår ifrån när de söker arbete, vilka förutsättningar de behöver för att utforma sin undervisning, hur de ser på skolors elevsammansättning, geografiska placering och rykte, samt vad de anser är en bra arbetsmiljö. Elever och familjers val av skola är ett väl utforskat område, men det är mindre känt om vad det är som driver lärarstudenters val av kommande arbetsplats. Denna studie ämnar bidra till att fylla denna lucka.
14
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras de teoretiska perspektiv som kommer ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Studien anlägger två teoretiska utgångsperspektiv: dels Pierre Bourdieus begrepp socialt rum, socialt fält, habitus och teori, och dels Loïc Wacquants begrepp om territoriell stigmatisering.
4.1 Socialt rum, socialt fält, habitus och kapital
Sociologen Pierre Bourdieus teori om samhället som indelat i olika sociala fält har varit inflytelserikt i studier av utbildning och utbildningssystem, såväl i Sverige som internationellt.
Carlhed (2011:284) hänvisar till (Callewaer 1997:81) när hon skriver att, ur det så kallade sociala rummet kan ett socialt fält utvecklas. Det sociala rummet struktureras av olika samhällsklasser, klassfraktioner och yrkesgrupper, individerna i det sociala rummet sorteras utifrån deras relationer och skillnader in i sociala fält (Broady & Palme 1991:19–20). Ett socialt fält börjar existera när människor strider om något de har gemensamt, det kan handla om gemensamma intressen och värden som de besitter, som de sedan utifrån det disponerar sig på ett specifikt sätt (Broady & Palme 1991:16–17; Gustavsson 1996:42).
Den teorin som utvecklades av Bourdieu handlar om, hur de objektiva sociala strukturerna antingen kan vägleda eller begränsa individens sociala handlingar, med en grund på hur de vardagliga praktikerna förstås i relation till sociala och symboliska ordningar i samhället. Vilket kan vara, vad som anses vara passande eller opassande/naturlig eller onaturlig. Som en följd av dessa strukturer skapas ett system som kallas för habitus (Carlhed 2011:284). Ett habitus är något varje individ besitter, i det finns tidigare erfarenheter ”lagrade” sedan barnsben, och som i sin tur påverkar individens tankar, uppfattningar och sätt att orientera sig i den sociala världen (Löfgren 2001:29). Bourdieu använder sig av terminologin sociala habitus hos individen, för att beskriva sätten vi reagerar och handlar på både medvetet som omedvetet (ibid.:30). En individs habitus kan under livets gång förändras, och det är vad som påverkar de uppfattningar vi har kring bland annat, studier, arbete och fritid. Habitus är det som ger upphov till vad vi har för livsstil, men även vilka olika intressen och vanor vi har (ibid.:30).
Begreppet habitus och begreppet kapital har en nära koppling till varandra enligt Bourdieu, eftersom en av kapitalets existensformer är habitus (Broady 1998:17). Kapital består av de
15
symboliska och materiella tillgångarna en individ besitter, vilket i sin tur bidrar till deras val av placering och relation till andra individer som befinner sig i det sociala rummet (Broady 1998:3;
Carlhed 2011:291). Det symboliska kapitalet sägs vara det som igenkännes och erkännes, en relation till specifika fält studeras här (examina/titlar, institutioner, prestige etc.). Ekonomiskt kapital består av de materiella tillgångar en individ besitter, men även av de ekonomiska spelreglerna och investeringarna. Socialt kapital är tillgången till sociala nätverk, alltså individens kontakter, släktskap och vänskapsförbindelser. När det talas om kulturellt kapital avses den förtrogenhet individen besitter med finkulturen, det kultiverade språkbruket, och förankring i folkrörelser etc. (Broady 1998; Carlhed 2011).
Det som gör Bourdieus begrepp relevant för vår analys är att det hjälper oss att förstå vad som styr individens beslut och uppfattningar, kring vad som anses vara viktigt vid val av skola hos blivande lärare. Ytterligare hjälper det oss att förstå hur kapitalen en individ besitter, och som i sin tur formar dennes habitus, leder till hur lärarstudenterna placerar sig i de olika fälten av skolor inom det sociala rummet. I analysen av vår insamlade empiri kan teorin bidra till att förstå hur tidigare erfarenheter har en inverkan på deras kommande val av arbetsplats.
4.2 Territoriell stigmatisering
Territoriell stigmatisering användes huvudsakligen i studier som utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, som belyser deras identitetsskapande i förhållandet till deras bostadsområde. Men i denna studie avser territoriell stigmatisering att användas i ett annat sammanhang. Det har framhållits i tidigare forskning (Kallstenius 2010:126; Lunneblad 2019:63) att en skola kan vara territoriellt stigmatiserat eftersom skolan förknippas med negativa karaktärsdrag som är kopplat till skolans närområde (ibid.). Territoriell stigmatisering är en teori som har ett stort fokus på utanförskap, och vi anser att denna teori är användbar utifrån begreppets koppling till att definiera socialt utsatta områden som territoriellt stigmatiserat.
Begreppet territoriell stigmatisering har sin utgångspunkt i Wacquants studier (2008) av marginaliserade bostadsområden i USA och Frankrike. Wacquants begrepp inspirerades av Bourdieus teori om symboliskt våld (ibid.). Den har även använts för att synliggöra skolan som en arena för symboliskt våld (Bunar 2001:30; Sernhede 2009:19). Detta kan förklaras som något
16
som synliggör maktutövanden som sker och som även är grundat i samhälleliga hierarkier. Det handlar om att vissa värden anses vara mer eftersträvansvärda och uppfattas som överordnad och naturlig som uttrycks i tysthet. Vissa gruppers värde anses vara oönskat och skapar exkluderings mekanismer (Sawyer & Kamali 2006:12–13).
Med territoriell stigmatisering avser Wacquant (2007) att förklara den stigmatisering som socialt utsatta områden har. Wacquant menar att socialt utsatta områden präglas av utanförskap och förknippas med negativa associationer (ibid.). Det är dessa områden som faller offer för dåligt rykte och som ofta sprids av människor som varken bor eller besökt området (Lidskog 2009:140). Den territoriella stigmatiseringen samverkar även med andra stigmatiseringar som råder i området och dess invånare, som negativa karaktärsdrag och sociala problem. Ytterligare är stigmatiseringen välkänt som föreligger, samt att människor utanför dessa områden har bestämda förutfattade meningar och åsikter om hur området är (Wacquant, Slater & Pereira 2014). Vidare menar Waquant (2007) att när socialt utsatta områden betraktas som problematiska av omgivningen kan den territoriella stigmatiseringen enligt Wacquant resultera i att invånarna känner skam- och skuldkänslor (ibid.:67–68). Vidare är den territoriella stigmatiseringen inbegripen i mediala och samhälleliga diskurser och konsekvenserna blir bland annat att människor såväl inom som utanför området tenderar att distansera sig från socialt utsatta områden (Sernhede 2009:11)
En stor del av territoriell stigmatisering handlar således om individers föreställningar kring socialt utsatta områden – som exempelvis problematisk och dessa områden förknippas med stigma oavsett hur den faktiska situationen i området ser ut. De negativa föreställningar och uppfattningar kan även hänga kvar efter att situationen förändras i dessa områden (Wacquant 2007:66–69). Härmed är kopplingen mellan territoriell stigmatisering och denna studie att blivande lärare besitter föreställningar och uppfattningar om skolor i socialt utsatta områden, som vidare har sin effekt på lärarstudenternas handlande i förhållande till deras val av arbetsplats. Vi anser att detta är angeläget eftersom en utgångspunkt i studien är att det finns en ojämn fördelning av behöriga lärare, då den pedagogiska segregationen är central i denna studie.
17
5. Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärarstudenter tänker och resonerar kring deras val av framtida arbetsplats – vilka faktorer de fäster vikt vid när de resonerar kring detta val samt vilka uppfattningar de har om skolor i olika områden.
Studiens syfte bryts ned i följande två forskningsfrågor:
1. Vilka olika faktorer är avgörande och hur stor inverkan har skolans resurser när blivande lärare resonerar kring val av framtida arbetsplats?
2. Vilka föreställningar har blivande lärare om skolor i socialt utsatta områden och hur resonerar de kring arbetssituationen som råder vid dessa.
18
6. Metod
Under detta kapitel presenteras den valda metoden som legat till grund för utförandet av studien, avgränsningar, urval av intervjupersoner, forskningsetik, och hur analysprocessen av empirin har utförts. Val av metod motiveras mot bakgrund av syfte och forskningsfrågor samt teoretisk ansats.
6.1 Metod för datainsamling
Trost (2010:32) menar att en datainsamlingsmetod ska väljas utifrån studiens syfte och frågeställning. Om syftet med en studie är att förstå hur människor tänker för att sedan hitta ett mönster, är det lämpligast att använda sig av kvalitativ metod (ibid.). I denna studie har vi för avsikt att undersöka hur lärarstudenter tänker och resonerar kring val av arbetsplats samt vad de har för uppfattningar om skolor i olika områden. Därför har vi valt ett kvalitativt angreppssätt. Mer specifikt använder sig denna studie av semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin, då vi är intresserade av att få en rik och nyanserad bild av hur intervjupersonerna tänker kring de frågor som identifierats i studiens syfte och forskningsfrågor. De semistrukturerade intervjuerna består av ett antal specificerade frågor som ställs utifrån en intervjuguide. Semistrukturerade intervjuer skiljer sig från strukturerade intervjuer genom att de ger flexibilitet att variera ordningen på frågorna efter vad som anses passande för samtalet, och även ger möjlighet att ställa såväl planerade som spontana följdfrågor. Fördelar med semistrukturerade intervjuer är att intervjupersonen ges möjligheten till att tänka fritt, vilket i sin tur leder till att frågorna besvaras mer självständigt utifrån hens egna föreställningar (May 2013:162–163).
6.2 Urval och avgränsning
Vi har valt att använda oss av ett målstyrt, även kallat ändamålsstyrt, urval i vår studie (Bryman 2018:496). Det innebär att valet av intervjupersoner inte är slumpmässigt utan strategiskt utformat, de har valts utifrån kriterier för vad som är relevant i förhållande till forskningsfrågorna studien behandlar (ibid.). I denna studie har vi valt att intervjua lärarstudenter som har genomfört samtliga tre VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning), och som för närvarande läser sista terminerna på grundlärarprogrammet. Anledningen till att vi valt att avgränsa oss till grundskollärare är att gymnasieskolor i högre grad brukar vara
19
lokaliserade centralt i orter, medan grundskolor i högre grad är spridda inom kommunerna, för att vara lokaliserade nära där invånarna bor. Därför är grundskolor styrda av närhetsprincipen, och i högre grad påverkade av området de ligger i än vad gymnasieskolor är, då närhetsprincipen inte finns för gymnasiet utan det är betygsintag som gäller. Vilket betyder att frågor kring hur blivande lärare väljer skola utifrån område blir mindre aktuella, eftersom gymnasielärare hamnar på skolor som är centrala, medan grundskollärare har ett bredare urval i geografisk plats, skolans profil, förutsättningar och rykte.
Vårt val av att intervjua lärarstudenter som har genomfört samtliga VFU-perioder och som läser sista terminerna på utbildningen beror på att, studenter får en tydligare bild av hur de vill arbeta och eventuellt vilken typ av skola de föredrar, samt nästa steg för dessa studenter i regel kommer vara att söka arbetsplats. Därför förmodade vi att de redan tänkt ut vilken typ av skola de vill arbeta på, i vilket/vilka områden, och eventuellt andra faktorer som är viktiga när de söker arbete. Till utförandet av studien försökte vi, och lyckades, få en variationsspridning bland intervjupersonerna när det kom till att fånga folk av bland annat olika kön och bakgrunder, för att få reda på hur lärarstudenter i allmänhet tänker. Urvalet har omfattats av semistrukturerade intervjuer på totalt tio lärarstudenter på två olika lärosäten, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Vi kom i kontakt med de berörda intervjupersonerna på Uppsala universitet genom att vi begärde kontaktuppgifter av Ladok (Enheten för studieadministration), samt genom sociala medier. Medan intervjupersonerna från Stockholms universitet kom vi i kontakt med genom en bekant på grundlärarprogrammet som hjälpte oss få tag på fler deltagare.
6.3 Genomförande
Till följd av smittläget under undersökningsperioden genomfördes intervjuerna via Zoom.
Fördelarna med det, förutom de uppenbara hälsoaspekterna, var att det var flexibelt för båda parterna, tid sparades genom att intervjun kunde genomföras i den miljö båda parterna fann lämpligast utan att några resor krävdes. Nackdelen med Zoom-intervjuer är att det alltid finns en risk att tekniska problem uppstår, vilket skedde vid ett av intervjutillfällena. När det blir sådana problem kan det leda till att genomförandet inte går enligt planerna, vi hade dock tur eftersom vi satt med en varsin portabel dator, vilket gjorde det möjligt för intervjun att fullföljas utan något avbrott.
20
Det som var både en fördel som nackdel var att det personliga mötet uteblev eftersom vi valde att båda parters kameror skulle vara avstängda. Vilket betyder att vi inte hade någon möjlighet att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck hos intervjupersonen när frågorna ställdes. Fördelen med det var att den ickeverbala kommunikationen uteblev, vilket ledde till att vi inte hade en påverkan på intervjupersonens svar genom vårt kroppsspråk. Trost (2010) menar att en ickeverbal kommunikation genom kroppsspråket kan uppstå mellan intervjuare och intervjupersonen, och kan ske i form av gestikulationer för att understryka vad som sagts, olika typer av leenden, förvåning och misstänksamhet (ibid.:94–95). Några andra nackdelar med online-intervjuer kan, enligt Bryman (2018), vara svårigheter med att få intervjupersonerna att behålla viljan och engagemanget för att besvara frågorna, och att intervjuaren får svårigheter med att etablera en kontakt för att skapa en relation som fungerar med dem (ibid.:626). Under intervjuerna upplevde vi svårigheter med att etablera en kontakt, för att skapa en välfungerande relation med några deltagare. Vi misstänker att den bakomliggande orsaken, kan vara att vi valde inleda intervjun med majoriteten av deltagarna genom att direkt börja med det muntliga medgivandet. Vi förmodar att en välfungerande relation hade skapats, om vi hade valt att inleda varje intervju med att växla några meningar utanför ämnet med samtliga deltagare, som vi gjorde med minoriteten av deltagarna.
6.4 Material och deltagare
Med ett syfte att korrigera intervjuguiden till det bättre utfördes en pilotintervju. Genom pilotintervjun fick vi en tydligare bild av hur frågorna tolkades och vilka svar vi kunde förvänta oss. Därefter kunde frågorna modifieras till det bättre och intervjuguiden kompletterades med ytterligare följdfrågor. Materialet som har samlats in består av ljudinspelningar från de genomförda intervjuerna. Dessa ljudinspelningar transkriberades sedan, alltså översattes från tal till skrift. Nedan följer en presentation av intervjupersonerna. För att anonymisera dem har fiktiva namn använts.
Tilde är en kvinna mellan 20–25 år, född och uppvuxen i Sverige. Innan hon valde att studera till grundskollärare arbetade hon med barn och inom olika serviceyrken. Anledningen till att hon valt att bli lärare beror mycket på att det är ett innehållsrikt och intressant yrke.
21
Peter är en man mellan 25–35 år, född och uppvuxen i Sverige. Han har tidigare jobbat inom olika branscher, bland annat som säljare och inom skola, innan han valde att börja studera till grundskollärare. Peter valde att bli lärare för att han vill hjälpa och vägleda människor.
Sara är en kvinna mellan 20–25 år, född och uppvuxen i Sverige. Innan hon började studera till grundskollärare arbetade Sara inom vården. Hon har valt att bli lärare eftersom att arbeta med människor ligger henne varmt om hjärtat.
Nicole är en kvinna mellan 20–25 år, född och uppvuxen i Sverige. Nicole har tidigare arbetat mycket med människor, bland annat inom diverse serviceyrken och inom skola. Hon valde att studera till grundskollärare eftersom hon anser att det är ett givande yrke.
Felicia är en kvinna mellan 25–35 år, utlandsfödd men uppvuxen i Sverige. Felicias tidigare arbetserfarenheter består mycket av att ha arbetat med barn och inom skola. Hon har även tidigare arbetat inom diverse serviceyrken. Att arbeta inom skolan var något hon ville fortsätta göra i framtiden, därför valde Felicia att studera till grundskollärare.
Markus är en man mellan 20–25 år, född och uppvuxen i Sverige. Markus har tidigare arbetat som bland annat säljare, men även med människor och inom skola. Han valde att studera till grundskollärare eftersom att arbeta med barn och deras uppfostran är något som han är intresserad av.
Camilla är en kvinna mellan 25–35 år, född och uppvuxen i Sverige. Camilla har tidigare arbetat inom skolan, utöver det har hon arbetat mycket med människor inom diverse serviceyrken. Att arbeta inom skolan är något Camilla har ett intresse för, därför valde hon att studera till grundskollärare.
Lena är en kvinna mellan 25–35 år, född och uppvuxen i Sverige. Lena har tidigare arbetat inom skolan, men även inom diverse serviceyrken. Hon ser läraryrket som något meningsfullt för både vuxna och barn, därför valde Lena att studera till grundskollärare.
Maria är en kvinna mellan 20–25 år, född och uppvuxen i Sverige. Maria har tidigare arbetat med människor, och inom diverse serviceyrken. Att arbeta med barn och kunna göra en skillnad är något som varit till grund för Marias val av att studera till grundskollärare.
22
Diana är en kvinna mellan 25–35 år, utlandsfödd men uppvuxen i Sverige. Diana har tidigare arbetat inom vården, därefter valde hon att börja studera till grundskollärare. Att arbeta med människor är något Diana älskar, därför har hon valt att bli lärare.
6.5 Databearbetning och analysmetod
Som analysmetod för databearbetning valde vi att använda oss av en kvalitativ analys. Enligt Jacobsen (2017) ska den kvalitativa analysen utgå ifrån fyra faser. I den första fasen gjordes en dokumentation, alltså en insamling av rådata som sedan låg till grund för analysen, i vårt fall handlade det om inspelade intervjuer. Genom en dokumentation blir den kvalitativa analysen möjlig att genomföra. Efter dokumentationen kunde de inspelade intervjuerna transkriberas, det innebär att det sker en översättning av tal till skrift. I den andra fasen utfördes en kategorisering av den insamlade informationen, det vi ansåg vara viktig information delades in i olika kategorier medan oviktig information sållades bort, eftersom den inte ansågs relevant och användbar för studien. Den tredje fasen gick ut på att hitta samband mellan svaren vi erhöll från intervjupersonerna. Sedan kom den fjärde och slutliga fasen där en analys av resultaten genomfördes. Först delades svaren in i olika teman, därefter kunde det dras slutsatser kring vad som påverkar valet av arbetsplats (ibid.:130–144).
6.6 Reflektion över metod
Vår empiri bygger på semistrukturerade intervjuer eftersom vår avsikt har varit att få insikt i blivande grundskollärares val och tankar kring den undersökta problematiken. Den information som har erhållits genom intervjuerna måste ha en giltig och relevant förhållning till resultatet som önskas att nås, därför behöver det ske en utsållning av den irrelevanta erhållna informationen och intervjufrågorna (Skärvad & Lundahl 2016).
Bryman (2018:465) hävdar att i en kvalitativ undersökning är synen på reliabiliteten och validiteten lite annorlunda än i kvantitativa undersökningar. Validitet behandlar mätning i en studie, och för kvalitativa forskare har mätningsfrågan inte någon speciell betydelse i studien.
Därför anpassas begreppen reliabiliteten och validiteten utan att ändra innebörden, ur en kvalitativ studies perspektiv, genom att det läggs mindre vikt på frågor kring mätning (ibid.).
Däremot föreslår vissa författare att bedömningen och värderingen av kvalitativa studier ska utföras utifrån två andra kriterier. Det första är tillförlitlighet, alltså hur trovärdigt, överförbart
23
och pålitligt resultatet av studien är, samt om det finns en möjlighet att styrka och konfirmera resultaten (ibid.:467–470). Det andra kriteriet är äkthet, som då syftar på om studien ger en rättvis bild, om förståelsen förtydligats, om bilden har förbättrats, om situationen förändrats, och om möjligheter har skapats för deltagarna av studien (ibid.:470).
Vi anser att tillförlitligheten av vår studie är god, eftersom resultatet av studien påvisar ett mönster som vi kunnat koppla till tidigare forskning, och att det kan nås fram till liknande resultat även om tillvägagångssättet är problematiskt. Däremot kan vi inte säga att äktheten är god i lika hög grad, då studien utförts på en liten grupp individer som står för vad minoriteten bedömer och inte för vad majoriteten tycker. Även fast vi haft ett urval av lärarstudenter som representerar olika bakgrunder och som dels är från två olika lärosäten, är gruppen fortfarande liten för att äktheten ska vara god. Dessutom är urvalet inte slumpmässigt utan ändamålsstyrt, deltagargruppen har valts ut strategiskt utifrån de kriterierna som ansågs vara relevanta för forskningsfrågorna studien behandlar.
6.7 Etiska hänsynstaganden
Ur ett etiskt perspektiv är vi skyldiga att delge information till deltagarna om att de genom sitt deltagande ingår i en vetenskaplig studie. Med hjälp av ett så kallat medgivande (skriftligt samtycke) har deltagarna informerats om att de har rätten att säga nej och avbryta sin medverkan, även efter att intervjun genomförts, och att vi som utför studien har skyldighet till att respektera deras val (Esaiasson 2017:267). Vi har utgått från vetenskapsrådets fyra allmänna huvudkrav som finns på forskningen för att framställa ett grundläggande individskyddskrav för deltagarna. De fyra kraven är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet går ut på att information från forskaren ges ut till uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om de villkoren som gäller vid deras deltagande, och vad de har för uppgift i projektet (studien). Samtyckeskravet går ut på att ett samtycke skall inhämtas av forskaren från uppgiftslämnaren och undersökningsdeltagaren. Information om studien mejlades ut till deltagarna i form av en medgivandeblankett, intervjupersonen gav ett muntligt samtycke till att delta i studien i början av intervjun. Konfidentialitetskravet säger att de insamlade personuppgifterna inte skall kunna identifieras av obehöriga personer, och bör därför förvaras så att inga utomstående får möjlighet att komma åt uppgifterna. Vi har avidentifierat deltagarna av studien när vi lagrat data under arbetets skrivande. Nyttjandekravet tillåter oss att endast använda de insamlade uppgifterna för forskningsändamål. De insamlade
24
uppgifterna får inte gå till kommersiellt bruk eller andra syften som är icke-vetenskapliga, likaväl får de inte användas för att ta beslut eller åtgärder som kan komma att direkt påverka deltagaren, om inte ett medgivande av den berörda framkommit (Vetenskapsrådet 2002:6–14).
7. Resultat och Analys
I detta kapitel presenteras och analyseras den insamlade empirin till studien. Det görs med stöd av de teorier som presenterats i denna studies teorikapitel. Presentationen i detta kapitel är indelat i fyra temaområden: faktorer som har en påverkan vid val av arbetsplats, resursernas betydelse för möjligheten att utföra ett gott arbete, de rykten eller stigmatiseringar som är kopplade till skolor i socialt utsatta områden, och slutligen att lärarstudenterna menar att de behöver ”mer kött på benen” innan de kan tänka sig att arbeta på skolor i socialt utsatta områden. Det har medverkat totalt tio deltagare i studien, för beskrivning av dem se: 6.4.
Material och deltagare (s.20).
7.1 Faktorer som har en påverkan vid val av arbetsplats
Deltagarna i vår studie blev tillfrågade hur de tänker när de ska söka jobb, samt om det är något speciellt de letar efter. I deras svar framkom det ett tydligt mönster som de hade gemensamt.
Kollegor, ledning, avståndet till skolan, resurser, skolans lokaler och utformning visade sig vara av vikt för studiens samtliga deltagare. För Nicole och Diana är det viktigt att en skola omfattas av ett komplett elevvårdsteam där det bland annat finns, kurator, specialpedagog, skolsköterska och skolpsykolog. Om inte ett komplett elevvårdsteam finns på skolan kommer det att påverka deras val, vilket resulteras i att det blir en skola de undviker. Majoriteten av deltagarna framhäver lönen och elevsammansättningen som mindre viktig, medan minoriteten ansåg det dock vara en faktor som kan spela roll. Samtliga deltagare föredrog att trivas på skolan framför att få en hög lön. Emellertid, efter att deltagarna fått resonera kring andra betydande frågor som berör skolans elevsammansättning, visade det sig att de skulle agerat annorlunda än vad de till en början påstod. För Nicole var det viktigt att gå in med en hög lön redan från starten, eftersom möjligheten till en löneökning inte är så stor inom skolan. Utöver det var det viktigt för henne att skolans lokaler är bra, för att hon vill ha möjligheten till att dela upp klassen i mindre grupper. Något annat Nicole satte vikt vid var att en extra resurs/speciallärare ska finnas tillgänglig på skolan, och att ledningen ska vara stöttande. Maria, å andra sidan, svarade:
25
Jag vill ha en stabil arbetsplats, bra samarbete mellan lärarna och rektorn, och det ska finnas resurser, jag vill inte komma till en skola där skolan inte kan möta elevernas olika behov […]. (Maria)
När Peter och Sara fick frågan varför de valt att bli lärare var svaret att deras val beror på att de vill hjälpa människor, de har även inom deras tidigare yrken jobbat med att hjälpa människor.
Frågan som kom i efterhand handlade om deras upplevelser kring tidigare VFU-perioder, i deras svar finner vi ett mönster av hur deras tidigare erfarenheter präglar deras tänkande kring hur de resonera:
Ingen struktur, inget ledarskap mellan lärare, alltså det fanns inget […] kollegialt samarbete, lärarna prata inte sinsemellan, de verkade inte ge feedback om elever, så de hade i stort sett ingen koll på eleverna. (Peter)
Ja, jag har haft väldigt tur. Jag har haft det väldigt bra, jag har fått bra handledare, bra klasser. Jag har fått se väldigt mycket svårigheter och sådana grejer som kan hjälpa mig, så jag vet hur jag ska gå tillväga i mitt framtida yrke […]. (Sara)
När sedan Peter och Sara fick samma fråga som de övriga deltagarna, om hur de tänker när de ska söka jobb samt om det är något specifikt de letar efter, svarade Peter att det kollegiala samarbetet är något som är av stor vikt för honom. Att lärarna kan prata med varandra och ta hjälp av varandra i olika frågor som berör eleverna, samt att skolan har en rektor som stöttar och kan delegera ansvar är något oerhört viktigt för honom. För Sara var det viktigt att hitta en skola där hon kan känna att hon kommer trivas, där hon kan utmanas, växa och utvecklas. I Peters och Saras svar påvisas ett tydligt mönster av Bourdieus teori av begreppen habitus och kapital, det som styr över deras framtida val av arbetsplats, och hur de tänker kring det har en tydlig koppling till deras tidigare erfarenheter. Individens tankar, uppfattningar och sätt att orientera sig i den sociala världen präglas av de tidigare erfarenheterna som finns ”lagrade” i det habitus som individen besitter. Det framkommer ett tydligt mönster av att de “lagrade”
erfarenheterna från tidigare VFU, präglar mycket deras tänkande kring de kriterier de söker i framtida arbetsplats. Deras habitus är visserligen ett resultat av mycket mer än just deras VFU, då hela deras uppväxt och bakgrund finns lagrad i den. Vilket då kan förklaras med att något underliggande gör att Peter och Sara reagerar som de gör på upplevelserna de haft under VFU- perioderna.
26
Det Peter och Sara upplevde och fick ta del av, samt lärdomarna och erfarenheterna som VFU:n medförde präglar deras tänkande i detta fall. Genom att begreppen habitus och kapital har en nära koppling till varandra, blir det även tydligt hur de olika kapitalen som Peter och Sara besitter utformas utifrån deras habitus. Om nu det sociala rummets (samhällets) sociala fält skulle bestå av olika skolor, väljer Peter och Sara att placera sig på en skola som lever upp till deras habitus. Skolor i socialt utsatta områden innehar oftast ett mindre urval av resurser, dessa skolor definieras som skolor med lägre kapital, medan skolor med hög status och ett bredare urval av resurser definieras som skolor med högre kapital. Eftersom kapitalen består av de symboliska och materiella tillgångarna som besitts, kommer det i sin tur vara en bidragande faktor för hur Peter och Sara kommer orientera sig mot skolor som befinner sig i det fält som överensstämmer med deras habitus, som i detta fall handlar om erfarenheterna de förvärvat under lärarutbildningen och VFU:n.
Därefter fick deltagarna frågan vad de ansåg vara en bra skola respektive en dålig skola, och det påvisades att samtliga deltagare hade samma uppfattning kring hur dessa skolor är. Enligt dem ska det finnas kunskap och en genomtänkt plan av hur resurserna ska prioriteras och fördelas på en bra skola, finns inte det inom skolan så är det en dålig skola. Hur kollegorna är mot varandra samt hur rektor och ledning är var även något som avgjorde om en skola var bra eller dålig. Om ett samarbete inte finns mellan lärarna, om rektorn inte är delaktig i olika frågor och inte finns där, var deltagarna eniga om att det är en dålig skola. Tilde hade tidigare varit på ett antal skolor där lärare skriker efter resurser, där läraren står ensam med trettio elever och inte har en extra resurs som kan hjälpa till. Utifrån hennes tidigare upplevelser kring det, anser hon att på en bra skola ska det finnas en rektor som lyssnar på vad lärarna och de anställda behöver, och som kan förse dem med det. Det är viktigt för Tilde att en dialog mellan rektor och medarbetare ska finnas på en skola, och om det inte finns så är skolan dålig enligt henne.
Även i detta anseende som Tilde har kan vi se hur hon präglas av sitt habitus i denna fråga, då hon har erfarenheter från tidigare skolor som hon baserar sina uppfattningar på. Nicole resonerade på ett liknande sätt:
[…] Mycket ligger i resurser och hur de prioriterar resurserna, så att en skola som är bra tänker jag lägger sitt fokus på eleverna och deras anställdas välmående, och där ingår ju mycket saker. (Nicole)
Kriterierna som gör en skola bra enligt deltagarna, är något de kommer utgå ifrån när de söker arbetsplats, samtidigt som de kommer undvika en skola som överensstämmer med de kriterier
27
som gör den dålig, vilket även är ett självklart val. Utifrån detta blir det tydligt att deltagarna placerar sig i det sociala fält som de känner omfattas av, vad de värdesätter inom den sociala värld som det utvalda fältet utgör, som då i detta fall handlar om olika skolor. Det är en självklarhet att en individ fattar sina beslut utifrån de kriterier som anses utgöra något bra eller dåligt ur hens egna uppfattningar. Deltagarnas uppfattning om det sociala fält som de potentiella arbetsplatserna (skolorna) utgör, leder till att de kommer orientera sig utifrån sin uppfattning av vad olika skolor, med olika resurser, på detta fält tillhandahåller. Det blir ett samspel mellan deras eget habitus och både olika objektiva faktorer hos skolor samt deras uppfattning om (rykten, stigma etc.) olika skolor i detta fält.
7.2 Resurstillgångar i arbetet
Deltagarna i vår studie var fullt medvetna om att resursfördelningen ser olika ut på skolorna, och att kommunen skolan är belägen i har en stor påverkan på det. De blev tillfrågade om den ojämna resursfördelning som existerar på skolor kommer att påverka deras val av arbetsplats i framtiden. Deltagarna hade en gemensam syn på att den ojämna resursfördelningen kommer att påverka deras val av skola i framtiden. Markus var en av deltagarna som kände att om han hamnade på en skola där det är brist på resurser, kommer resursfördelningen vara något han kämpar för. Enligt Markus är det inte mänskligt att ledningen/rektorn utgår ifrån, att en lärare kan klara allt på egen hand utan att ha tillräckligt med resurser. Å andra sidan, svarade några deltagare:
Ja det kommer att påverka ganska stort för jag vill ju det bästa för mina elever. (Felicia) Ja 100 procent, det kommer ju påverka. […] man vill inte jobba extra timmar utanför ens schema när man inte ens får extra betalt, det är inte hälsosamt heller. Vi lärare ska kunna arbeta utan att gå in i väggen känner jag. (Maria)
Därefter fick deltagarna frågan hur de skulle upplevt om skolan de börjar arbeta på inte kan stödja deras behov. En del av deltagarna svarade bestämt att i sådana fall kommer det inte vara en skola för dem att arbeta på. En annan del av deltagarna svarade att till en början hade de stannat kvar, men om ingen ändring sker kommer de till slut byta till en annan skola. Sara ansåg att om något sådant skulle inträffa, kommer det bli eleverna som hamnar i kläm, eftersom resurserna behövs för att undervisningen ska fungera. Nicole var medveten om att ledningen inte alltid skulle kunna visa sitt stöd i varje fråga, men hon skulle självklart ändå upplevt det
28
som väldigt jobbigt. Om det sedan visar sig vara ett återkommande problem, att stöd inte ges för att hjälpa eleverna, då skulle Nicole inte stannat kvar på den skolan.
I frågan om att ha tillgång till att arbeta med digitala verktyg i framtiden, framkom att vara av olika betydelser för deltagarna. För en del var det viktigt, medan det inte var av samma vikt för andra. För den delen som ansåg att det var viktigt, var resonemangen att utan de digitala verktygen kommer de inte kunna leva upp till de krav som är formulerade i läroplanen. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens konstaterade Tilde och Nicole, och utan de digitala verktygen känns det svårt att få eleverna att uppnå målen i läroplanen. Diana, som för tillfället arbetar på en skola, säger att hon frågade under arbetsintervjun om skolan har digitala verktyg för eleverna, att det finns på skolan är ett måste för henne.
Därefter tillfrågades de om det är något som kommer att påverka deras val av arbetsplats, och en variation framkom även i de svaren. För Markus var det inte viktigt att ha tillgång till digitala verktyg, eftersom han ansåg att det förr eller senare kommer finnas tillgång till det på alla skolor, därför kommer det inte påverka hans val. Några av deltagarna skulle påverkas till en viss del, medan några andra inte skulle påverkas alls. Maria menade att det är något som kommer påverka hennes val, och anledningen till det var att digitala verktyg tillhandahåller många möjligheter, exempelvis som stöd till elever med särskilda behov. Några saker hon nämnde var: möjlighet att förstora texter för de med nedsatt syn, elever med koncentrationssvårighet kan lyssna på musik, och att det finns matematikspel som eleverna kan spela. För Peter var det väldigt viktigt med att digitala verktyg fanns, det hade påverkat hans val så pass mycket att han skulle välja bort den arbetsplatsen som inte kunde erbjuda eleverna möjligheten att använda digitala verktyg.
Som nämnts ovan, utgår deltagarna från deras tidigare erfarenheter och kunskaper i frågor som behandlar olika faktorer och skolans resurstillgångar vid val av arbetsplats. Analysen indikerar att deltagarnas habitus påverkar dess uppfattningar och sätt som de väljer att orientera sig i det sociala rummet, inom olika fält. Genom det sociala habitus deltagarna besitter reagerar och handlar de på ett sätt som både är medvetet som omedvetet, utifrån tidigare erfarenheter.
Deltagarnas habitus har förmodligen under livets gång förändrats, de uppfattningar som finns kring bland annat studier och arbete, har utifrån de nya erfarenheter som deltagarna förvärvat på lärarutbildning ändrat deras habitus. Nya uppfattningar kring hur de kan förse eleverna på bästa sätt har skapats, vilket i sin tur styr över de tankarna som finns kring vad som anses vara
29
viktigt/oviktigt att använda sig av i undervisningen. En lärare följer läroplanen i sitt arbete, och för att fullfölja sitt uppdrag i förhållande till den krävs det att förutsättningar för det finns på skolan. Utifrån tidigare nämnda resurser av deltagarna, dras slutsatsen av att de talar om resurser som behövs för att det ska finnas förutsättningar på en skola till att kunna fullfölja det uppdraget en lärare har i förhållande till läroplanen.
7.3 Rykte
Ett mönster som uppenbarat sig i intervjusvaren är att dåliga rykten är kopplade till skolor som är belägna i socialt utsatta områden. Den territoriella stigmatiseringen förknippas med negativa associationer. Lärarstudenterna tillfrågades ifall de upplever att det finns rykten som är kopplade till skolor som befinner sig i olika områden. Majoriteten av deltagarnanämnde direkt negativa rykten samt olika föreställningar som är kopplade till skolor som befinner sig i socialt utsatta områden. Exempelvis berättar Camilla: ”det är någonting jag har märkt [...] att denämner väldigt tydligt [...] att den här förorten har jättedåliga skolor eller den [skolan]har många elever med ett annat ursprung [...] därför får de [skolorna] rykten”. Peter använder sig också av liknande begrepp för att resonera om han upplever att det finns rykten som är kopplade till olika områden. Han förklarar: ”för att det är en dålig socioekonomisk bakgrund där [...] mycket invandrarfamiljer, mycket lägre klass”. Vidare uttrycker han även att det finns oskrivna regler i samhället som skolor i välbärgade områden förhåller sig till. Detta kan tolkas som att det finns en föreställning om att människor inom socialt utsatta områden inte har anpassat sig efter olika normer som råder i landet och härmed anses dessa områden vara onormala och oönskade.
Territoriell stigmatisering bidrar till de symboliska gränser som råder i dagens samhälle. De har uppenbarat sig i en del av deltagarnas resonemang om att livsvillkoren i dessa områden är sämre i förhållande till omgivningens, genom att deltagarna lyfter fram deras sämre tillgångar i intervjusvaren. Detta kan tolkas utifrån att några av deltagarna använder sig av välkända stigmatiseringar som föreligger och handlar om området och dess invånares livsvillkor. Flera av deltagarna använder sig av både synliga och osynliga attribut när de resonerar kring rykten som är kopplade till skolor i socialt utsatta områden. Exempelvis uttryckte Nicole sig på detta vis: ”många ställen där är ju hyresrätter, [...] vissa kanske inte har språket”. Detta kan tolkas
30
som att det finns en dikotomi mellan livet i de socialt utsatta områdena och livet utanför dessa områden.
Lena är någon som explicit berättar att hon upplever skolor i dessa områden som mer utmanande, vilket kommer till uttryck i nedanstående intervjusamtal:
Intervjuare: Är elevsammansättningen någonting du har i åtanke i ditt val av skola?
Lena: Jag kommer inte välja den skola som [...] upplevs som svårast utifrån mina förutsättningar [...].
Intervjuare: Hur ser den elevsammansättning ut?
Lena: Ja, det är ju en elevsammansättning som inte är den normala, eller vad ska man säga, den traditionella [...]. (Lena)
Detta kan tolkas som att Lena grundar sin föreställning om en mer utmanande elevsammansättning på elevernas sociala och etniska bakgrund. Vidare ger Lena uttryck för en föreställning om att elever i socialt utsatta områden bland annat har bristande språkkunskaper.
Lena hävdar att det inte har förväntats av henne inom utbildningen, att exempelvis skapa lektionsplaneringar till elever som inte kan svenska, samt att hon inte fått verktyg för att arbeta i klassrum där hon vidare uttrycker att: ”det är hotfullt och våldsamt jämt”. Härmed blir den territoriella stigmatiseringen central eftersom detta kan tolkas som att hon förknippar negativa associationer med skolor som är belägna i socialt utsatta områden. Den territoriella stigmatiseringen handlar bland annat om att individer besitter olika föreställningar där områden betraktas som exempelvis annorlunda eller hotfulla. Till följd av detta kan en konsekvens vara att människor inom respektive utanför socialt utsatta områden söker sig bort från dessa områden.
Peter är någon som inte är uppvuxen eller bosatt i ett socialt utsatt område, i nedanstående intervjusamtal uttrycker han att han inte vill arbeta i en skola som är belägen i dessa områden:
Intervjuare: Tror du rykten om olika skolor påverkar dig?
Peter: Ja, [...] otroligt mycket.
Intervjuare: Skulle du kunna tänka dig att jobba i en skola som befinner sig i ett socialt utsatt område?
Peter: Nej. (Peter)
31
Utifrån hans resonemang kan detta tolkas som att det är dessa skolor som tydligt faller offer för dåliga rykten. Vidare berättar Peter att han gärna vill hålla sig centralt eftersom han känner sig trygg i stan. Härmed kan hans resonemang tolkas som att han har en föreställning om skolor i socialt utsatta områden som en otrygg arbetsplats.
Ett annat mönster som även uppenbarat sig i deltagarnas resonemang gällande skolor är massmedias centrala roll i de föreställningar och rykten som upprätthålls av samhället. Flera av lärarstudenterna nämner att media har en central roll i att vissa områden stigmatiseras och betraktas som problematiska av samhället. Maria säger: ”man kan läsa mycket i media, de älskar ju att vrida och vända på saker och ting, vilket är synd, alltså när man tänker på en förort då tänker man inte positivt [...] det finns [...] speciella orter som vissa känner att de aldrig skulle ha lagt sin fot där”. Vidare säger hon att: ”man har ju bara fått höra och läst om det negativa och då får man ju en negativ bild”. Dessa områden tillskrivs en verklighet som problematisk, dock lyfter många av deltagarna även fram att denna verklighet inte behöver vara den faktiska verkligheten. Exempelvis säger Tilde: ”när man åker dit speglas inte medias bild av hur det faktiskt är”. Samtliga deltagare är även måna om att redogöra att de är medvetna om att rykten som är kopplade till socialt utsatta områden eventuellt inte behöver betyda att skolorna i dessa områden är dåliga.
Maria är den enda av alla deltagare som berättar att hon är både uppvuxen och idag bosatt i ett socialt utsatt område. När dessa områden betraktas som exempelvis problematiska av omgivningen menar Wacquant att denna stigmatisering kan resultera i att människor som bor i dessa områden kan känna skam- och skuldkänslor. Men i förhållande till val av kommande arbetsplats så uttrycker Maria i denna studie inte dessa känslor, tvärtom ger hon uttryck för stolthet:
Intervjuare: Tror du rykten om olika skolor påverkar dig?
Maria: Nej [...]
Intervjuare: Varför påverkar inte rykten dig?
Maria: Jag bor ju här i X och jag känner en slags bekvämlighet till förorterna [...] man känner folk som bor i dessa områden och man vet att det är bra människor som bor här [...].
(Maria)
32
Marias beslutsamhet om att vilja arbeta i en skola som ligger i ett område likt hennes bostadsområde kan tolkas som ett försvar av den egna stadsdelen och identitet. Detta kan tolkas i att Maria i intervjun skyddar invånarna, när hon exempelvis säger ”det är bra människor här”
som svar till den stigman som råder i dessa områden.
Bland deltagarna förekom det heterogena svar gällande om rykten påverkar deras kommande val av arbetsplats. Men samtliga deltagare uttrycker att skolor som är belägna i socialt utsatta områden präglas av stigma av olika slag. Stigman tas upp genom det dåliga ryktet, föreställningar och negativa associationer som förknippas med skolans geografiska placering.
Stigman upprätthålls via samhälleliga och mediala diskurser. Det framkom även hos deltagarna en verklighetsbild om skolor som befinner sig i socialt utsatta områden som mer utmanande, vilket presenteras nedan.
7.4 Mer kött på benen
Ett annat mönster som uppenbarat sig i lärarstudenternas resonemang är deras föreställningar om en mer utmanande elevsammansättning och skola. Majoriteten av deltagarna har föreställningar om att det är mer utmanande att arbeta i skolor inom socialt utsatta områden än skolor i välbärgade områden. Detta uttrycks olika av deltagarna i intervjusvaren men deras resonemang är fortfarande förenliga. När Maria resonerade kring varför lärare eventuellt undviker att arbeta i skolor som finns i liknande bostadsområden som hennes, svarade hon på detta vis: ”det har mycket med att man känner att det är mer ansträngande att jobba ute i förorterna, att det är mer arbete och mer jobb”. Trots att Maria är mån om att hon vill arbeta i en skola som är belägen i ett socialt utsatt område är hon fortfarande medveten om den rådande verklighetsbild som finns. Denna verklighetsbild uppfattar och redogör även Lena:
Jag kommer inte börja där men det är som sagt ett [...] samhällsmål jag har i mitt liv, att jag försöker bidra till klurigare elevsammansättningar. [...] det är klart att invandrartäta, nyanlända områden är [...] svårast (Lena).
Vidare berättar Lena att hennes uppfattning om att det är svårast i dessa skolor, egentligen handlar om hennes förutsättningar. Lena benämner att hon inte vet hur människor i dessa områden ska uppfatta henne eftersom hon är en ung vit tjej. Detta kan tolkas som att skolor som
