Mer kött på benen

Ett annat mönster som uppenbarat sig i lärarstudenternas resonemang är deras föreställningar om en mer utmanande elevsammansättning och skola. Majoriteten av deltagarna har föreställningar om att det är mer utmanande att arbeta i skolor inom socialt utsatta områden än skolor i välbärgade områden. Detta uttrycks olika av deltagarna i intervjusvaren men deras resonemang är fortfarande förenliga. När Maria resonerade kring varför lärare eventuellt undviker att arbeta i skolor som finns i liknande bostadsområden som hennes, svarade hon på detta vis: ”det har mycket med att man känner att det är mer ansträngande att jobba ute i förorterna, att det är mer arbete och mer jobb”. Trots att Maria är mån om att hon vill arbeta i en skola som är belägen i ett socialt utsatt område är hon fortfarande medveten om den rådande verklighetsbild som finns. Denna verklighetsbild uppfattar och redogör även Lena:

Jag kommer inte börja där men det är som sagt ett [...] samhällsmål jag har i mitt liv, att jag försöker bidra till klurigare elevsammansättningar. [...] det är klart att invandrartäta, nyanlända områden är [...] svårast (Lena).

Vidare berättar Lena att hennes uppfattning om att det är svårast i dessa skolor, egentligen handlar om hennes förutsättningar. Lena benämner att hon inte vet hur människor i dessa områden ska uppfatta henne eftersom hon är en ung vit tjej. Detta kan tolkas som att skolor som

33

är belägna i utsatta områden även samverkar med andra stigmatiseringar som är kopplade till området. Utifrån Lenas resonemang om att det eventuellt är onormalt och oönskat att vara en ung vit lärare i dessa områden, kan tolkas som att hon har föreställningar om att det finns kulturella motsättningar.

Flera av deltagarna upplever att de eventuellt behöver vara mer förberedda innan de kan börja arbeta i en skola som är belägen i ett socialt utsatt område. Peter förklarar att: ” som en nyexaminerad så vill man ha en bra start [...] jag vill gärna ha kött på benen innan man ger sig ut på det hårda”. Lena resonerar också likt Peter och säger: ”jag behöver få mer kött på benen innan [...] man bemöter de svåraste”. Camilla använder sig även utav liknande förklaring, hon säger: ”men sen hade jag jättegärna när man har lite mer kött på benen och kommit in i yrket på ett annat sätt [...] vilja jobba i en utsatt skola”. Även om resterande deltagare inte använde sig utav samma formulering så resonerade majoriteten på ett liknande sätt. Exempelvis berättar Tilde att hon eventuellt skulle uppleva en klass med många elever som har svenska som andraspråk som utmanande. Vidare uppger Tilde att grundlärarutbildningen inte har tillhandahållit, för att man som lärare ska kunna utföra ett gott arbete i en sådan situation. Detta är även något Nicole lyfter fram, hon säger: ” vi har inte fått jättemycket underlag om att jobba med svenska som andraspråk [...] det gör att man känner sig lite mer osäker när det kommer till det”. Ytterligare menar hon att lärare i socialt utsatta områden ofta måste koncentrera sig på andra saker, eftersom eleverna inte har det svenska språket, och därmed blir det ett annat arbete.

Det är ett fåtal deltagare som hävdar att de inte har någon föreställning av en mer utmanande elevsammansättning respektive skola. Dock förekommer det ett tydligt mönster i intervjuerna att majoriteten av deltagarna besitter föreställningar om skolor i socialt utsatta områden som mer utmanande. De negativa föreställningar som uppenbarat sig i intervjusvaren visar sig endast vara knutet till skolor som belägna i socialt utsatta områden, och därmed elever med utländsk bakgrund. Det förekommer föreställningar om mer ansträngande arbetsförhållanden samt bristande språkkunskaper hos eleverna som går i dessa skolor.

34 7.5 Sammanfattning av studiens resultat

Faktorer som visade sig ha en påverkan hos studiens deltagare var, resurserna, trivseln, skolledningen, kollegorna, arbetsmiljön och elevvårdsteamet. Det förekommer att bristande resurser försvårar deras uppdrag, och att kunna genomföra ett arbete i förhållande till läroplanen. Resurserna har därför en stor inverkan för majoriteten av deltagarna när de resonerar kring val av framtida arbetsplats. Utöver det, anser lärarstudenterna att bristen på resurser leder till en hög arbetsbelastning. Utifrån analysen dras slutsatsen av att ovan nämnda faktorer, samt resurstillgångarna i arbetet är av stor betydelse för lärarstudenterna, därav tolkar vi att det kommer vara avgörande när de resonerar kring framtida val av arbetsplats.

Analysen indikerar att de förekommer föreställningar om skolor i socialt utsatta områden som eventuellt oönskade bland blivande lärare. Majoriteten av lärarstudenterna uttrycker olika stigmatiseringar om skolor i socialt utsatta områden, via dåliga rykten och olika negativa associationer som förknippas med skolor och dess område - exempelvis förekom det föreställningar om en otrygg arbetsplats. Minoriteten av lärarstudenterna menar att de inte har negativa föreställningar om skolor i socialt utsatta områden, dock uttrycker samtliga att de är medvetna om att det finns en negativ verklighetsbild om dessa skolor som framhålls i mediala och samhälleliga diskurser. Samtliga lärarstudenter uttrycker även att dessa skolor inte behöver betyda att de är dåliga bara för att de är belägna i socialt utsatta områden. Analysen indikerar även att det förekommer resonemang kring arbetssituationen i dessa skolor som mer utmanande. Många av lärarstudenterna resonerar att arbetssituationen är mer krävande på grund av föreställningar om att de måste koncentrera sig på andra aspekter utöver undervisningen.

Vidare visar analysen att blivande lärare eventuellt inte känner sig redo att ta sig an dessa skolor som nyexaminerade.

35

8. Diskussion

I detta kapitel kommer det resultat som presenterats i föregående kapitel att diskuteras i relation till såväl tidigare forskning som det teoretiska perspektiv som anlagts. Diskussionen är uppdelad i: forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning, samt till Pierre Bourdieus begrepp, och forskningsfråga två i relation till tidigare forskning, samt till territoriell stigmatisering. Nedan besvaras studiens syfte i förhållande till forskningsfrågorna och gentemot tidigare forskning och de två teoretiska utgångsperspektiv.

8.1 Vilka olika faktorer är avgörande och hur stor inverkan har skolans