Den införskaffade information om Handelsbankens och Swedbanks historiska verksamhet gör det möjligt för oss att jämföra båda bankernas etableringsprocess på den ryska markanden och därmed kunna urskilja några gemensamma moment, men även se vissa skillnader. Det ger oss även möjlighet att kunna säga något om bankernas nivå av internationalisering. I och med detta kan det påstås att Handelsbanken har större erfarenhet och därmed även kunskap om internationell verksamhet i jämförelse med Swedbank. Handelsbanken kan ses som företrädare när det kommer till att bedriva internationell verksamhet och därmed har de även införskaffat sig omfattande förbindelser och kontakter med utländska aktörer. Däremot kan
43 Swedbank ses som efterföljare som förmodligen ville hänga med i etableringsprocessen på den ryska marknaden och inte förlora marknadsandelar till konkurrenterna, i och med att exempelvis Handelsbanken redan hade verksamheten där. Representanten från Swedbank låter väldigt bestämd när han säger att banken är ”ingen riktigt internationell bank”, eftersom ur historiskt perspektiv låg tyngdpunken på att bedriva verksamheten i Sverige och han nämner de gamla jordbrukskassorna. Medan respondenten från ZAO Svenska Handelsbanken yttrar sig om att banken anser sig vara ”erfaren med att bedriva internationell verksamhet”. Skillnaden i bankernas internationella verksamhet kan även ses utifrån det faktum att Handelsbanken trädde in på den internationella arenan nästa tio år tidigare än Swedbank, genom att öppna sitt första representationskontor under 1960-talet.
Gällande bankernas verksamhet i Ryssland har det också kunnat göras en del jämförelser. Båda bankerna kom för ett tag sedan in på den ryska marknaden genom att använda sig av representanter i landet. Både Handelsbanken och Swedbank hade haft ett representationskontor långt innan bankerna började bedriva riktig bankverksamhet167 på den ryska marknaden. Swedbank höll även på med leasing under en betydande tidsperiod, genom Hansabank. Ett sådant agerande tyder på att banken handlade väldigt försiktigt i början. Genom att skicka representanter till Ryssland kunde information anskaffas om den nya marknaden och kunderna, samt att det var en bra möjlighet att visa att banken fanns. Att bedriva verksamhet genom ett representationskontor utgör också en försiktighetsåtgärd, då det genom denna organisationsform inte går att bedriva någon riktigt verksamhet. Genom att stegvis öka sin involvering på den nya marknaden kunde relationer stärkas och nya nätverk utvecklas, därmed blev behovet större av ett dotterbolag. Detta överensstämmer med hur båda bankernas etableringsprocess gått till, då båda dotterbolagen startades i början av 2000-talet. Att bankerna kom igång under 2000-talet tror vi beror på att finanskrisen hade lagt sig och bankerna fick då möjlighet att få fart igen.
Intervjuerna med båda representanterna påvisade att etableringsprocessen i Ryssland skedde stegvis, då bankernas närvaro på den ryska marknaden, antal anställda och kontor samt deras involveringsgrad med kunder ökade gradvis. En sådan stegvis förändring av utlandsägande överensstämmer med Arvidssons resonemang om att tjänsteföretags etableringsprocess i ett
167 Se avsnitt 2.1.1 Historisk erfarenhet
44 främmande land sker i tre faser: ”customer-ordered” studier, etablering av ett utlandskontor samt etablering av flera kontor.168
Intervjuerna med representanterna från ZAO Svenska Handelsbanken och Swedbank har gett oss möjlighet att resonera kring betydelsen av tidigare historisk erfarenhet för bankernas förutsättning att etablera verksamhet i Ryssland samt deras möjligheter att klara sig på den nya marknaden.
Enligt vår uppfattning utgör den tidigare erfarenheten den främsta faktorn som underlättade Handelsbankens och Swedbanks etablering i Ryssland. Vi anser att just tidigare kontakter på den ryska marknaden har bidragit till att den kommande etableringen blev möjlig. Handelsbanken var erfaren när det gäller internationell verksamhet och hade införskaffat sig en del kunskap från etableringen i Polen. Detta bidrog till att banken upptäckte att det fanns potential även för etableringen i Ryssland och därmed kunde kunskap från Polen överföras till den ryska marknaden. Även vid studie av Swedbank har det fåtts fram att banken har fått erfarenhet genom att bedriva verksamhet på den baltiska marknaden under tio års tid. Även kontaktnätet med ryska kunder ledde till att banken successivt kunde samla på sig marknadsspecifikkunskap vilket underlättade för banken att trädda in på den ryska marknaden. Som det framkommer så införskaffade sig bankerna erfarenhet om den ryska marknaden genom att själva närvara och bedriva verksamheten där under en viss period och på det viset lära sig om hur banksektorn fungerar samt hur affärerna ska skötas. Ett sådant agerande överensstämmer med Johanson och Vahlnes resonemang om att kunskap i form av erfarenhet endast kan införskaffas genom en lärandeprocess,169vilket oftast tar tid.
Gällande överföring av kunskap i form av erfarenhet kunde en åtskillnad upptäckas mellan de studerade bankerna. ZAO Svenska Handelsbanken verkar satsa hårt på att överföra svensk erfarenhet till den ryska marknaden, för att bankernas affärer i Ryssland ska fungera som en del av den omfattande verksamheten i Sverige, och inte ses som en enskild del av den. Någon liknande strävan kunde inte upptäckas hos Swedbank. Istället vill banken rikta en betydande del av verksamheten mot befolkningen i Ryssland, därför blir betydelsen inte lika stor att affärer strikt sköts efter det svenska mönstret. Därmed överförs inte svensk erfarenhet i lika
168 Arvidsson, 1997
45 stor utsträckning och vi upplever att den ryska erfarenheten verkar vara lika betydande för Swedbanks verksamhet i Ryssland.
Nätverk
Den insamlade, från intervjuerna, informationen påvisar, i enlighet med Marquardts resonemang, att betydelsen av tidigare relationer med de ryska kunderna och företa, både på hemmaplan och i andra länder, var betydande för respektive bank innan en riktig verksamhet kunde komma igång i Ryssland.170 Det som kännetecknar bankernas etableringsprocess är att genom kontaktnätet på hemmamarknaden kunde Handelsbanken anskaffa sig nya nätverk med samma aktörer i Ryssland, samtidigt kunde Swedbank skapa nya nätverk genom förbindelser i de baltiska länderna. Genom att använda sig av det lokala nätverket i Sverige kunde nya kunder hittas på den ryska marknaden. Under etableringen i Ryssland förfaller det även som att de kontakter och nätverk som bankerna införskaffat sig under tidigare etableringar på andra marknader utgjorde en stor betydelse. Exempelvis verkar betydelsen av erfarenhet av verksamheten på den polska marknaden varit stor för Handelsbanken.
Gamla förbindelser kan medföra stora fördelar även i den mån att gamla relationer kan leda till att nya kontakter utvecklas. I Swedbanks situation ledde redan etablerade kontakter med ryska kunder till att dessa kunder rekommenderade banken till nya företag. Ett sådant förtroende påvisar starka och lyckosamma förbindelser, som lätt kan leda till att nya relationer uppstår. Intervjuerna visade att båda bankerna använde sig av både redan etablerade förbindelser och byggde även upp nya relationer.
Av de fyra typer av internationella relationer som Johanson och Mattson tar upp och som ett företag kan befinna sig i, anser vi att ZAO Svenska Handelsbanken utgör en ”lonely international”. Detta antagande kan förklaras utifrån att banken nått betydande internationell framgång på den utländska marknaden. Ett tydligt bevis på det är att de har mycket internationell verksamhet med etableringar i många länder. Då de har ett bred internationellt nätverk anser vi att de fått en överlägsen position gentemot konkurrenter som inte har internationaliserats i tid. De var t.ex. en av de första nordiska bankerna att etablera sig i Ryssland (1974). När det gäller Swedbank tycker vi att de har en ”late starter”-position i relation till Handelsbanken. Ett sådant antagande gör vi utifrån att Swedbank uttalar sig om
46 att inte vara någon riktigt internationell bank, då banken främst agerar nationellt. Om en jämförelse dessutom görs med ZAO Svenska Handelsbanken har Swedbank inte varit verksam i Ryssland lika länge.
Arvidsson nämner att en bank som främst agerar nationellt kan stöta på svårigheter vid den fortsatta internationaliseringen av sin verksamhet.171 Swedbank har haft sin verksamhet i Ryssland sedan år 1994 men under finanskrisen var de tvungna att lägga ner verksamheten. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om orsaker till nedläggningen med det kan spekuleras om att banken förmodligen stötte på några problem och därmed kunde inte fortsätta etableringen. Vidare kan det även diskuteras att detta berodde på att banken hade brist på tillräcklig internationell erfarenhet då. Att verksamheten kom igång i ett senare skede kan förklaras utifrån att banken hade samlat på sig kunskap och kraft för att försöka på nytt. Någon liknande information har inte framkommit från Handelsbanken, därför kan inga uttalande göras gällande den.
Kulturella skillnader och regleringar
Intervjuerna med respondenterna från de studerade bankerna påvisade en del likheter gällande hur bankerna påverkades av kulturella skillnader och regleringar under etableringen i Ryssland. Något som verkade vara gemensamt för båda respondenterna var att kultur inte framstod som ett stort hinder, samt att respondenterna inte upplevde att den påverkade i en så stor utsträckning som skulle förhindra bankernas process av etableringen i Ryssland. Däremot har det kommit fram en del skillnader mellan den ryska och svenska kulturen som påverkade och styrde arbetsprocessen mer indirekt, dessa kommer att tas upp i det kommande resonemanget.
Att kulturella skillnader inte upplevdes så slående kan möjligtvis förklaras utifrån att Sverige och Ryssland har en del gemensam historia och befinner sig väldigt nära varandra även utifrån geografisk synpunkt. Dessutom har bankerna under flera år varit verksamma i länder (Estland, Lettland, Litauen) som kulturmässigt och ur politiskt perspektiv har mycket gemensamt med Ryssland, då exempelvis de baltiska länderna tillhörde Sovjetunionen en gång i tiden. Därmed kan det påstås att bankerna var förberedda för etableringen av kontor
171 Arvidsson, 1997
47 och dotterbolag, inte minst på grund av att etableringsprocessen pågått ett tag och bankerna länge varit verksamma med ryska kunder utan en etablerad verksamhet.
En uppfattning som har fåtts från intervjuerna är att språket idag inte utgör lika stora svårigheter som det gjorde tidigare. Dessutom är användning av engelskan mer utbredd. I och med att landet blivit mer öppet är det fler och fler som lär sig främmande språk. Men vissa problem kan fortfarande uppstå och språket ses ibland som ett litet hinder då parterna inte kan varandras modersmål, vilket leder till att det blir mer tidskrävande och besvärligare att bedriva affärer. För att underlätta situationen har ZAO Svenska Handelsbanken engelska som internspråk och Swedbank har engelskan som koncernspråk.
Något som setts som det största hindret av både bankerna under etableringen i Ryssland utgör den s.k. reglerande pelare, som Kostova och Zaheer nämner.172 Representanter från båda bankerna ansåg att olika lagar och regler styr verksamheten enormt och ibland utgör dessa betydande handelshinder. Både bankernas representanter håller med om att den ryska regleringen kräver väldigt många rapporter. Den ryska byråkratin gör att etableringsprocessen tar extra lång tid, inte minst på grund av mycket pappersarbete som måste göras. Det blir inte lika lätt att resa till Ryssland, då ansökningar om visum skapar en del svårigheter. Denna faktor ses utav Swedbanks respondent som ett betydande handelshinder, men det utgör dock inget enormt förhinder som skulle leda till upphörande av relationer, dock så påverkar den genom att bromsa ner processen.
Att staten reglerar banksektorn och därmed utgör ett hinder var båda bankrepresentanterna överens om, eftersom det finns väldigt strikta regler för hur en utländsk bank får starta etableringen i Ryssland samt hur framtida affärer ska skötas. Att utländska banker inte kan använda sig av exempelvis filialer kan vara förståeligt. Landet befinner sig fortfarande i övergångsstadiet och anstränger sig enormt för att närma sig den europeiska nivån. Därför kan filialer utgöra stora hinder för de små ryska bankerna att utvecklas. Därmed kan en sådan reglering rädda många små banker från utländsk konkurrens.
Sådana regleringar leder till att valet av företagsform för att komma in på den ryska marknaden är väldigt begränsad. Den reglerande bankmarknaden bidrar till att om bankerna
48 inte vill förvärva en rysk bank eller bygga upp en ny bank från ”scratch” är det enda sättet att träda in på marknaden är att använda sig av ett representationskontor, med vilket banken inte kan erbjuda fullständiga banktjänster. Utifrån det ovan nämnda resonemanget kan det resoneras om att de ryska regleringarna utgör betydande begränsningar för de svenska bankerna att komma in på den ryska marknaden. Därför var etableringsprocessen tidskrävande och komplicerad.
Genom att använda utländsk erfaren personal kunde bankerna föra över kunskap till de ryska medarbetarna. Enligt de ryska regleringarna får endast 25% av antalet anställda vara utländska medborgare. Från intervjun med ZAO Svenska Handelsbanken visade det sig att endast 6 utav 35 anställda på banken är utlänningar, vilket möjligtvis kan förklaras utifrån den ovannämnda begränsningen. Banken skulle kanske ha anställt fler icke-ryska medborgare om det hade varit tillåtet för att därefter kunna driva verksamheten på ett mer svenskt vis. Detta verkar dock inte vara fallet med Swedbank, de lägger nämligen inte någon tyngdpunkt på att ha medarbetare från olika länder. Anledningen till detta kan vara att de, i större utsträckning än ZAO Svenska Handelsbanken, syftar till att satsa på den ryska marknaden, ryska företag och den lokala befolkningen.
Den normativa pelaren, beskriven av Kostova och Zaheer173, som består av sociala normer och värderingar, har också visat sig utgöra ett hinder, eftersom dessa indirekt styr individerna och deras val. Enligt respondenterna från de studerade bankerna, är de värderingar som finns i Ryssland väldigt åtskilda från de svenska. Det är inte så många svenskar som har kunskap om Ryssland och hur allting fungerar där, samtidigt är det inte många ryssar som kan förstå svenska systemet. Hur pass mycket värderingar skiljer sig åt beror på om bankerna jobbar mot svenska och nordiska företag eller endast mot ryska kunder. ZAO Svenska Handelsbanken upplevde att skillnader i värderingar är betydande, då de försöker följa det svenska mönstret i att sköta affärer. Bankerna försöker bedriva affärer på ett svenskt vis, men den ryska formalian försvårar för bankerna att bedriva verksamhet på ett svenskt sätt till hundra procent. Däremot kan det spekuleras att Swedbank inte är lika påverkande av de ryska värderingar, då banken vänder sig till ryska kunder, anställer rysk personal och därmed delvis använder sig av det ryska sättet att bedriva affärer, därför utgör inte de ryska värderingarna några större hinder.
173 Kostova och Zaheer, 1999
49 De outtalade lagarna och reglerna som finns i Ryssland visade sig också påverka bankernas etableringsprocess. Den kognitiva pelaren, som enligt Kostova och Zaheer,174påverkar individers psykiska faktorer, som även Hofstede tar upp, är väldigt svåra att förändra eftersom de är inrotade i individers inre ”jag”. Även dessa faktorer upplevs av representanterna i båda bankerna vara väldigt olika mellan de två länderna. Därför krävs det kompromisser för att överkomma en rad faktorer, enligt representanten från ZAO Svenska Handelsbanken, som nämner auktoritetsbundenhet, hierarki på arbetsplatsen samt ovana att arbeta i grupp hos de ryska medarbetarna och att försöka arbeta organiserat. Respondenten från ZAO Svenska Handelsbanken nämner även en skillnad gällande hur arbetsplatsen ses samt vikten av gemensamma aktiviteter. En uppfattning som fåtts är att detta beror på att de anställda spenderar fler timmar på jobbet och att medarbetarna ses mer som familjemedlemmar, vilket inte sker i Sverige i lika stor utsträckning. Båda representanterna talar även om vikten för de ryska medarbetarna att följa tydliga instruktioner samt nämner deras ovilja att ta egna initiativ. Detta verkar bero på en rädsla hos människor att det är fel att göra misstag. Anledning till att respondenten från Swedbank inte upplevde de dolda kulturella skillnader i lika stor utsträckning kan vi förklara utifrån att personen inte är lika närvarande på den ryska marknaden i jämförelse med representanten från ZAO Svenska Handelsbanken som lever i Ryssland.