Faktorer som påverkar professionellas handlingsutrymme

6.3.1 Socialsekreterares handlingsutrymme vid mellantvång

Inte alla kommuner har bra erfarenhet av eller tillgång till en särskilt kvalificerad kontaktperson. - Respondent 3

Detta var återkommande under intervjuerna, att kommunerna eller stadsdelarna som

respondenterna arbetade i inte tillhandahöll särskilt kvalificerade kontaktpersoner eller liknande. Detta minskar socialsekreterarnas handlingsutrymme för att kunna tillämpa 22 § LVU, eftersom det inte finns resurser att tillhandahålla insatsen (Svensson, et al., 2008). Respondent 3 uttrycker även att alla kommuner inte har bra erfarenhet av insatsen.

Jag önskar att det fanns fler insatser, fler hemma hos insatser. Att jobba mer i hemmen, mer ‘hands on’ insatser. - Respondent 3

I ovanstående citat uttrycker Respondent 3 att hen skulle vilja ha fler insatser i hemmet, detta önskar respondenten generellt och inte bara gällande mellantvånget i 22 § LVU. Många av de andra respondenterna uttryckte också att de ansåg att det var positivt att arbeta i hemmen, såsom mellantvånget är utformat. Utifrån att det då är möjligt att arbeta med problematiken på

hemmaplan för att få det att fungera, istället för att skicka iväg ungdomen.

Bekymret när man lyfter iväg folk är att de alltid kommer hem till samma sak.

- Respondent 5

Om ungdomen placeras någon annanstans krävs det en process för att ungdomen ska kunna bo hemma igen efter placeringstiden, vilket innebär att något slags arbete på hemmaplan behöver ske oavsett. Däremot nämnde respondenterna att placeringar kunde möjliggöra för ungdomen att bryta kontakten med en destruktiv umgängeskrets eller liknande och att det därmed kan vara positivt att placera i vissa fall. Dock inte i alla fall, vilket visar på vikten av att göra individuella bedömningar.

Flera av respondenterna nämnde, som även ovanstående citat påpekar, att det behöver ske en förändring i hemmet med vårdnadshavarna också, utifrån att det ofta inte enbart räcker med en

förändring hos ungdomen för att möjliggöra en fungerande vardag i hemmiljön. Det är dock här det saknas resurser enligt respondenterna och då det inte finns så mycket insatser i hemmet minskar deras handlingsutrymme. Däremot kan det finnas en möjlighet att som socialarbetare vara kreativ i sådana situationer och använda sitt handlingsutrymme såsom Johansson (2007) beskriver det en frihet att fixa.

6.3.2 Socialsekreterares handlingsutrymme vid frivillighet och tvång

Vi har väldigt mycket makt inom socialtjänsten, och den kan vi använda på ett positivt och negativt sätt. - Respondent 4

LVU innebär att man har större kontroll och insyn, och möjlighet att bestämma vården kring ungdomen. - Respondent 8

Citaten ovan tydliggör att socialsekreterare anser att de har mycket makt och att de kan välja att använda makten på olika sätt. Makt ökar socialsekreterares handlingsutrymme eftersom den ger dem en möjlighet att ta till tvång samt utöva kontroll över ungdomen (Svensson, et al., 2008). Däremot bör socialtjänsten använda tvånget med försiktighet, eftersom det kan anses vara integritetskränkande. Socialsekreterarens makt kan förstås med hjälp av Foucaults (2003) begrepp disciplinering. Socialsekreteraren kan anses fylla en disciplinerande funktion i relation till ungdomen, detta med syftet att få ungdomen till att upphöra med sina normbrytande

beteenden. Socialsekreteraren använder i dessa situationer verktyg för att foga ungdomen så att hen inte ska avvika från ordningen. LVU kan även fungera som en straffmekanism, som Foucault beskriver det, som tillgrips om ungdomen inte håller sig innanför ramarna.

Resonera i gruppen, där vi tillsammans i teamet sätter upp risk- och skyddsfaktorer. Försöker förutspå framtiden litegrann. Vad kan det innebära om vi inte tar det här beslutet? Har vi täckt allting? - Respondent 4

Citatet ovan beskriver ett arbetssätt för hur dilemman mellan frivillighet och tvång kan hanteras. Svensson et al. (2008) beskriver att socialsekreterare är dem som tolkar och definierar klientens behov och att gränsen mellan hjälp och kontroll kan skapa dilemman. Att resonera i gruppen och arbeta tillsammans med att förutspå framtiden är ett sätt att tolka och definiera klientens behov, samt ett arbetssätt för att hantera dilemman mellan frivillighet och tvång.

Jag gillar att jobba som socialsekreterare för jag tycker om att ha makt, om jag jobbar som skolkurator till exempel då har jag ingen makt att förändra men det har jag i det här jobbet. Jag tycker att jag har rätt så stort handlingsutrymme och att jag får lov att använda mig av min fantasi. - Respondent 7

I ovanstående citat resonerar respondent 7 kring handlingsutrymme och hur detta ger hen makt och möjligheter att göra skillnad i sin roll som socialsekreterare, jämfört med till exempel en skolkurator. Handlingsutrymme ger även socialsekreterare en möjlighet att fatta egna beslut och vara kreativa (Johansson, 2007). Respondentens synsätt går att koppla ihop med pastoralmakten som handlar om att hjälpa men samtidigt kontrollera medborgarna (Järvinen, 2013).

Socialsekreterare har på grund av sin myndighetsroll mer makt och kan därmed ta till åtgärder som andra människobehandlande yrkesgrupper inte har möjlighet till.

Vissa personers ärenden blir oftare tvångsärenden. Då kan man ju börja fundera på socialsekreterarens förmåga, det behöver ju inte vara det men det kan. Vissa är superbra på att få med familjen på tåget, motivera och jobba hårt, medan andra kanske inte är det. Det spelar ju också in såklart - Respondent 6

Citatet beskriver, såsom Svensson (2008) även framhäver, att socialsekreterarens individuella förmåga påverkar hens arbete samt inverkar på hur hen använder sig av handlingsutrymmet. Förmågan att motivera kan anses vara en sådan individuell förmåga som beskrivs ovan. Svensson (2008) menar även att socialsekreterare med mycket kunskap har större möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme och därigenom prova nya lösningar på problem.

6.3.3 Organisationens förutsättningar

Men likväl skulle jag säga att praktiken skiljer sig rätt mycket från ställe till ställe, hur man bedömer om det föreligger tvång eller inte. - Respondent 6

Generellt är socialtjänstlagen verkligen en ramlag och det finns olika kulturer på olika arbetsplatser, både gällande mellantvång och allting annat också.

Citaten ovan exemplifierar skillnader i praktik och synsätt mellan olika socialkontor. En annan respondent berättade att hen tidigare arbetat i en kommun där ärenden oftare hamnade i

tvångsvård, ärenden som skulle blivit tvångsvårdsärenden där hen arbetade förut blir inte det i kommunen där hen arbetar idag. Enligt Svensson et al. (2008) påverkar arbetsplatsens synsätt, kultur och traditioner den enskilde socialsekreterarens handlingsutrymme, detta på grund av att socialsekreterare kan behöva ta beslut om tvång eller liknande utifrån organisationens synsätt och inte utifrån sitt eget synsätt.

Det blir liksom en fråga om prioritering om man har väldigt hög arbetsbelastning.

- Respondent 8

Respondent 8 menar i citatet ovan att det på socialtjänsten kan vara hög arbetsbelastning, vilket innebär att socialarbetare ibland behöver prioritera. Tid i allmänhet är någonting som både kan begränsa och vidga handlingsutrymmet. Tid kan begränsa i form av att socialsekreterare inte hinner med allt de vill göra om det råder hög arbetsbelastning, tid kan även vidga

7. Diskussion

Nedan kommer studiens resultat diskuteras och studiens frågeställningar att besvaras. Därefter kommer en redogörelse av studiens begränsningar och avslutningsvis kommer förslag till vidare forskning att ges.