att genom ett idogt reformarbete återställa politi-kens primat så kapitalismen kan styras upp och en annan värld bli möjlig.
Men det parlamentariska läget liknar en gisslan-situation, dödläget måste brytas och ett politiskt handlingsutrymme skapas för en politik som inte leder till att Björn Elmbrants berättigade farhågor inför fascismens hot besannas. För det krävs visio-ner, systemkritik, alternativa tankar samt vilja och kurage att konfrontera det ekonomiska system som varken kan fördela arbetet eller arbetets fruk-ter på ett rättvist och hållbart sätt och som föder fascism. Det är hög tid nu – Innan Mörkret faller!
Folke Olsson
lidaritet. Och det var som alltid främst de fattigaste och mest betryckta som svarade. Detta gällde i all-deles särskilt hög grad för svenskarna». Alfons An-dersson motsvarar helt denna beskrivning. Det är även klart att hans klassidentitet och värderingar överensstämmer med författarens. Detta ägnas ett ganska stort utrymme i boken och är kanske en positionsmarkering – klasstroheten är intakt.
Berättelsen stämmer välmed det verkliga skeendet och vittnar om djup förtrogenhet med den histo-riska bakgrunden. Den samlade kunskapen levan-degörs på ett sätt som ger fiktionen en påtagligt autentisk karaktär och griper tag i läsaren. Det pro-blematiska förbigås inte. De interna meningsmot-sättningarna, stalinismens röta och Sovjetunionens militära stöd vävs in i berättelsen. Vad krigets ohyggliga verklighet innebär manas fram så långt det låter sig göras. Man kan förstå varför de frivilliga själva haft svårt eller helt har undvikit att tala om de upplevelser som de haft att leva vidare med.
Kjell Erikssons bok är inte enbart en beskrivning av fascismens och krigets ohygglighet och den so-lidaritet som en gång krävdes i försvaret av friheten och demokratin. Boken är även en erinran om vart det leder om fascistiska krafter tillåts breda ut sig.
Den är också en påminnelse om att fascismen inte är en isolerad företeelse, ett slags fristående ondska, utan ett uttryck för ett samhällsystem i kris. Ett system där orättfärdigheten leder till och måste upprätthållas med våld. Häri ligger också en uppfordran: det gäller att avslöja fascismen i dess skiftande uppenbarelseformer och mobilisera den kraft som krävs för att den skall stoppas i tid.
De Spanienfrilliga visade den antifascistiska kampens nödvändighet även till priset av det yt-tersta – skall vi låta det gå så långt?
Folke Olsson
FÖR SPANIEN 1936–2016
På 1930-talet reste runt 600 svenskar som frivil-liga till Spanien för att kämpa mot fascismen. År 2016 är det 80 år sedan det spanska inbördeskri-gets utbrott och de Internationella brigadernas bildande. Det kommer att uppmärksammas på en rad platser runt om i världen, även i Sverige.
Att påminna om de spanienfrivilligas insatser är en angelägen uppgift, inte minst i en tid när stöveltrampet åter hörs på våra gator och torg, när fascismen i gamla och nya former åter har tågat in i demokratins institutioner och när det politiska och sociala klimatet under nyliberalismen alltmer kallnar.
Därför finns föreningen Svenska Spanienfrivil-ligas Vänner. Föreningen är ideell, religiöst och partipolitiskt obunden med medlemskap öppet för alla och med syftet att ”bevara minnet av de spanienfrivilliga och deras insatser för demokra-tin”. Gå med i föreningen och stöd vår verksamhet!
För mer information och kontakt:
www.spanienfrivilligasvanner.se
https://www.facebook.com/spanienfrivilligasvan-ner/
Referenser
1 Erik Blomberg 1894–1965. Författare, konst- och kulturkritiker, socialist på marxistisk grund. Ansåg författarens uppgift vara att i tidens sociala och poli-tiska motsättningar ge röst åt de förtryckta.
2 Sixten (Olsson) Rogeby 1910–1976. Sjöman, journalist och författare, kommunist, politiker SKP/VPK.
Recensionerna har även publicerats i ¡Salud!, Svenska Spanienfrivilligas Vänners Årsskrift 2015
m aria bom anär arkivarie verksam vi Arbetarrörel-sens arkiv och bibliotek. maria.boman@arbark.se
larissa rosa corrêaär biträdande professor vid Pontifical Catholic University i Rio de Janeiro (PUC-Rio). Hon doktorerade i Social historia vid State University of Campinas (Unicamp), 2013.
k arin englundär författare och har tidigare varit chef på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
paulo fontesär biträdande professor vid Social Sciences School of Fundação Getulio Vargas (CPDOC/FGV) i Rio de Janeiro. Denna artikel sum-merar några av resonemangen i hans bok Migration and the Making of Industrial São Paulosom kommer att publiceras av Duke University Press 2016.
lars gogm anär bildarkivarie på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. lars.gogman@arbark.se
m artin gr assär historiker och arbetade fram till sin pensionering 2009 som arkivarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Han har bland annat arbetat med Hjalmar Brantings personarkiv.
arne högström är arkivarie verksam vid Arbetarrö-relsens arkiv och bibliotek.
hans larssonär bibliotekarie verksam vid Arbetar-rörelsens arkiv och bibliotek. hans.larsson@arbark.se
folke olssonär före detta grafiker och kulturadmi-nistratör.
jan olssonvar verksam som internationell sekrete-rare på Metall under 1970-talet.
cristiana schettini undervisar i historia vid Uni-versidad Nacional de General San Martin i Argentina och är som forskare knuten till CONICET (National Council Scientific Technical Research).
ingalill söderqvistär översättare och språkgrans-kare.
jonas söderqvistär vikarierande forskningsledare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
jonas.soderqvist@arbark.se
14–15 Norrskensflamman 16 Dick Emanuelsson, 30–31 Arquivo Nacional, Brasilien.
34–35 São Paulo Chemical workers trade union 53–57 Skogsindustriarbetaren 58 ur Brasilienfararna
84–86 Marien van der Heijden, IAHLI
Biblioteket på ARAB bevakar litteratur som berör arbe-tarrörelsens organisationer. Ny forskning, ideologisk de-batt eller romaner – är det av intresse, finns det hos oss. Varje månad publicerar våra bibliotekarier boktips på vår hemsida. Det är alltså värt att kika in där ibland, men enklast är förstås att besöka oss i forskarläsesalen i Flemingsberg.
Sigrid Wadauer, Thomas Buchner & Alexander Mejstrik (red.), The history of labour intermediation: institu-tions and finding employment in the nineteenth and early twentieth centuries. New York: Berghahn Books, 2015
Hur hittar man ett arbete? Den frågan har varit aktuell för människor i alla tider, särskilt sedan lö-nearbetet tog över i och med den industriella re-volutionens genombrott. Och att hitta arbetskraft har ofta varit en huvudvärk för arbetsköpare. Fack-föreningsrörelsen stred tidigt med arbetsgivarna om vem som får inleda och avsluta en anställning.
I detta landskap har ett skikt av mellanhänder etablerats, personer och institutioner som hjälper arbetssökande att hitta arbete och arbetsköpare att hitta arbetskraft.
Om dessa mellanhänder har Sigrid Wadauer, Thomas Buchner och Alexander Mejstrik redigerat en volym. Artiklarna de samlat koncentrerar sig kring hur arbetsmarknaden organiserades runt förra sekelskiftet, och hur systemet med offentliga arbetsförmedlingar skapades. En introduktion av redaktörerna leder läsaren till en rad fallstudier från huvudsakligen europeiska sammanhang. Eng-land, HolEng-land, Frankrike, Österrike och stock-holmshistorikern Nils Edlings genomgång av till-komsten av den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige. Men det finns även två exempel från det brittiska imperiets kolonier Australien och Indien.
Boken är ett bra bidrag till en underutforskad
del av arbetsmarknadshistorien. Arbetarhistoria 147–148 (2013:3–4) har ett tema kring mellanhan-den på arbetsmarknamellanhan-den.
Nick Dyer-Witheford, Cyber-proletariat: global labour in the digital vortex. London: Pluto Press, 2015
Nick Dyer-Whiteford är en syntesforskare. Han samlar in forskningsresultat från ett otal olika håll och discipliner, ser de gemensamma dragen och ritar upp större trender med breda penseldrag.
Hans bok Cyber-proletariat är en marxistisk analys av arbetsdelningen i den digitaliserade världen.
Boken tar sin utgångspunkt i den autonoma marx-ismen, som formulerades i Italien på 1960-talet och blev ett akademiskt verktyg när Michael Hardt och Antonio Negri gav ut sin bok Imperiet i slutet på 1990-talet. Han försöker definiera de produktions-förhållanden som föreligger i en digitaliserad värld, vilka kamper som förs och vilka kamper som borde vara möjliga att föra.
Boken är en bra introduktion till autonom marxism, utan att bli för träig eller källaranarkis-tisk. Dessutom är det en ögonöppnare för hur värl-den ser ut, där under din dators metallskal. Vilka intressekonflikter ligger och lurar, och hur ska en arbetarrörelse kunna navigera i detta landskap?
Kalle Holmqvist, Fred med Norge. Stockholm: Murbruk Förlag 2015
Författaren och arbetarrörelsehistorikern Kalle Holmqvist har skrivit historien om 1905. Året då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes, kri-get stod vid dörren och den unga arbetarrörelsen gjorde allt vad den kunde för att förhindra att vål-det skulle bryta ut. Genom att idogt tröska rörel-sens tidningar från den tiden, och arkiv från såväl framstående socialister som kriminalpolisens spa-nare, har han lyckats vaska fram en bild av hur