TEMA: ARBETARHISTORIER FRÅN BRASILIEN UNDER 1900-TALET
Dell, Edmund, Brazil: the dilemma of reform, [S.l.] : [Fabian society], 1964, 37 s.
Ek, Birgitta, Slavarnas barn: bland människor i Brasili-ens fattigaste hörn, Stockholm: Prisma, 1973, 204 s.
F-J
Faust, Jean Jacques, Le Brésil, une Amérique pour de-main, Paris: Éditions du Seuil, [c1966], 255 s.
Fotarbete: resereportage publicerade i fackförbundspress 2005-2006: [Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Filippinerna, Indien, Kam-bodja, Kina, Moldavien, Nigeria, Pakistan, Sydafrika, Tur-kiet, Vitryssland], Stockholm: LO-TCO biståndsnämnd, 2008, 151 s.
Frank, Andre Gunder, Capitalism and underdevelop-ment in Latin America: historical studies of Chile and Brazil, New York: Monthly Review Press, 1967, 298 s.
Frank, Andre Gunder, Exploitation or aid?: U.S.-Brazil economic relations; a case study of U.S. imperialism, Ann Arbor: Radical Education Project, [1963?], s. 318-[323]
Frank, Andre Gunder, Kapitalism och underutveckling i Latinamerika: historiska studier över Chile och Brasilien, Staffanstorp: Cavefors, 1970, 361 s.
Frank, Andre Gunder, On the mechanisms of imperia-lism: the case of Brazil, Ann Arbor, MI: Radical Educa-tion Project, 1964, s. 284–297.
Freyre, Gilberto, The mansions and the shanties: the making of modern Brazil, New York, 1968, 431 s.
Freyre, Gilberto, The masters and the slaves: a study in the development of Brazilian civilization, Ed., rev., New York, 1970, 537 s.
Füchtner, Hans, Die brasilianischen Arbeitergewerk-schaften, ihre Organisation und ihre politische Funktion, Frankfurt a.M: Suhrkamp, 1972, 275 s.
Fyra latinamerikanska militärdiktaturer. D. 1, Brasilien, Chile, Stockholm: Svenska sektionen, Amnesty Inter-national, 1974, 79 s.
Gatu, Harald, Brasilien: ett nytt kapitel, Stockholm:
LO/TCO:s biståndsnämnd, 2005, 20 s.
Gerholm, Tomas, Fallet Brasilien: en studie i kapitalis-mens kris och revolutionens möjligheter. Tomas Gerholm och Iréne Matthis, Stockholm: PAN/Norstedt, 1970, 291 s.
Henrique Cardoso, Fernando, Ideologías de la bur-guesía industrial en sociedades dependientes (Argentina y Brasil), México, D.F, 1972
In search of revolution: international communist parties in the third period. Edited by Mathew Worley, London: I.
B. Tauris, 2004, 379 s.
Jansson, Rolf, Brasilien – stöd den fackliga kampen för demokrati: en rapport om facklig kamp och svenska företag i Brasilien:[ett studie- och mötesmaterial utg. på upp-drag av Svenska metallindustriarbetareförbundet].
[ms: Rolf Jansson och Jan Olsson], Stockholm: Brev-skolan, 1978, 43 s.
Juliao, Francisco, Oket: Brasiliens dolda ansikte, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1969, 159 s.
Jönsson, Henrik, Brasilien: ny aktör i världspolitiken?, Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2004, 32 s.
K-P
Keck, Margaret E., Worker's Party and democratization in Brazil,New Haven: Yale Univ. Press, 1992, xv, 315 s.
Kjörling, Lennart, Lula: Brasilien – hoppet och rädslan, Stockholm: Ordfront, 2005, 254, [1] s.
Kjörling, Lennart, Så länge det finns hunger: de jord-lösas rörelse i Brasilien, Stockholm: Ordfront, 2004, 253, [1] s.
Kristenson, Gunnar, Brasilien 1985: i historiskt per-spektiv, Sala: [Folkhögeskolev. 10], 1985 , 50 s.
Labour worldwide in the era of globalization: alternative union models in the new world order. Edited by Ronaldo Munck and Peter Waterman, Basingstoke; New York, N.Y: Macmillan: St. Martin's press, 1998, 269 s : ill.
Latinamerika: imperialismens bakgård: Argentina, Brasi-lien, Mexico, Venezuela. Red. av Enrique Ganuza, Stock-holm: Rabén & Sjögren, 1979, 232, [1] s.
Lindqvist, Sven, Jord och makt i Sydamerika. [1], [Bra-silien, Uruguay, Argentina, Paraguay, Ecuador, Colombia], Stockholm: Bonnier, 1973, 240 s., [8] pl.-bl.
Linhart, Robert, Sockret och svälten: en resa i nordöstra Brasilien, Stockholm: Federativ, 1982, 87 s.
Lonæus, Gunnar, Brasilien: politik och politiker efter 1945, Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 1968, 32 s.
Lukács, Judit, Att vilja men inte kunna: två bistånds-hustrur om erfarenheter från Botswana & Brasilien. Judit Lukács, Margareta Regnell, Stockholm: SIDAs infor-mationsbyrå, 1978, 87 s
Lundström, Klas, Amazonas: reportage från jordens lungor, Lund: Murbruk, 2008, 160 s.
Marighela, Carlos, For the liberation of Brazil, Har-mondsworth: Penguin, 1971, 191 s.
Marighella, Carlos, Liten handbok för stadsgerilla, Stockholm: Gidlund, 1970, 111 s.
Martins Rodrigues, L., Conflito industrial e sindica-lismo no Brasil, Sao Paulo, 1966. – Colecçao Corpo e alma do Brasil; 18
Meneses, Clarice, CONCLAT 1981: a melhor expres-são do movimento sindical brasileiro. Clarice Melamed Meneses, Ingrid Sarti, Campinas: Cartgraf, 1981, 104 s.
Neumann, Heinz, Prestes: der Freiheitsheld von Brasi-lien, Moskau, 1936
Nohara, Komakichi, Brasilien tag und nacht, Berlin:
Rowohlt [c1938], 261, [3] p. front., plates.
Oiticica, José, »A doutrina anarquista ao alcance de to-dods», – São Paulo, s. n., 124 s.
Paula, Francisco Juliaño Arrudade, Les Ligues pay-sannes au Bresil suivi de: le Bresil, pays chretien, Paris, F.
Maspero, 1966, 28 s.
Pehrson, Gerda, Floden tog, Stockholm: LT, 1965, 174, [1] s., 10 pl.-bl: ill.
Persson, Kristina, Rapport från resa till Brasilien den 23/10–7/11 1983, [Stockholm]: LO/TCO:s bistånds-nämnd, 1983, [40] s.
Popular education in Brazil: a report on the LASG/WEA 1985 study visit to Brazil. Jeff Bridgford, Victor Cadaxa, Janet Hannah, ed. Committee, London: Latin Ame-rica study group/Workers educational association, 1985, 69 s: ill.
R–Ö
Radical economics and labor: essays inspired by the IWW international. Edited by Frederic S. Lee and Jon Bekken, Abingdon: Routledge, 2009, 196 s.
Radicals in power: the Workers' Party (PT) and experi-ments in urban democracy. Edited by Gianpaolo Baioc-chi, London: Zed books: Distributed exclusively in the U.S. by Palgrave, 2003, xvi, 254, [2] s.
Rodrigues, Edgar, Alvorado operária: os congressos operários no Brasil, Rio de Janeiro: Mundo livre, 1979, 357 s.
Rodrigues, Edgar, Socialismo e syndicalismo no Brasil:
1675–1913, Rio de Janeiro: Laemmert, 1969, 342 s.
Roett, Riordan, The politics of foreign aid in the Brazilian Northeast, Nashville: Vanderbilt U.P, 1972, xii, 202 s.
Rogers, Thomas D, The deepest wounds: a labor and environmental history of sugar in Northeast Brazil, Chapel Hill: University of North Carolina Press, c 2010, 302 s.
Rönnbäck, Klas, Kugghjulen krånglar: facklig kamp på svenska företag i Brasilien, Klas Rönnbäck och Johanna Nilsson, Stockholm: SAC, 2003, 15 s.
Sader, Emir, Without fear of being happy: Lula, the Wor-kers Party and Brazil. Emir Sader and Ken Silverstein, London; New York: Verso, 1991, 177 s.
Scize, Pierre, Luis Carlos Prestes: fils du people, Paris, 1937
»Sem Patrões!»: kampen mot nyliberalismen i Latiname-rika: fallet Rio do Sul, Brasilien: om att bygga ett nytt arbe-tarparti, utveckla direktdemokrati och organisera folklig makt. Utgiven av Solidaritet utan gränser, Stockholm, [1999?], 19 s.
Terra, Paulo Cruz, Cidadania e trabalhadores: cochei-ros e carroceicochei-ros no Rio de Janeiro (1870–1906), Rio de Ja-neiro: Arquivo geral, 2013, 305 s : ill.
Torbiörnsson, Peter, Hotet Brasilien: om den brasilianska stormaktsdrömmen, Stockholm: Federativ, 1974, 72 s.
Trabalho e trabalhadores no Brasil. Centro de Pesquisa e Documentaçäo de Historia Contemporänea do Brasil;
curadoria: Alexandre Fortes, Mönica Almeida Kornis e Paulo Fontes, Rio de Janeiro: CPDOC, 2006, 160 s.
Tudo sobre la 1:a CONCLAT: a caminho da Central única.CIDAS (Centro de informação, documentação e análise sindical), São Paulo: CIDAS, 1981, 52 s: ill.
Utveckling i baklås: Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay: politiska, ekonomiska och sociala aspekter. Av Carl Magnus Grenninger ... , Stockholm: LT, 1969, 260 s.
Wallin, Kerstin, Fakta om facket i Latinamerika, Stock-holm: PM Bäckström: LO/TCO:s biståndsnämnd, 1993, 208 s.
Vergara-Camus, Leandro, Land and freedom: the MST, the Zapatistas and peasant alternatives to neolibera-lism, London: Zed Books, 2014, 346 s.
Wetterblad, Torsten, Brasilien: svenska företag och fackliga rättigheter, Stockholm: Brevskolan, 1988, 95 s.
Wetterblad, Torsten, Svenska företag i Brasilien: före-gångare eller medlöpare: en studie av personalpolitik vid svenska dotterföretag i Brasilien jämfört med andra ut-ländska och inhemska företag, Stockholm: Sv. metallin-dustriarbetareförb, [1984], [2], 139 s.
Winberg, Margareta, Lärarinna i politikens hårda skola, Stockholm: Bonnier, 2008, 295 s : ill.
Wolford, Wendy, This land is ours now: social mobili-zation and the meanings of land in Brazil, Durham, NC:
Duke University Press, 2010, 281 s.
Würtele, Werner, Auf dem Weg zu einer »authenti-schen» Gewerkschaftsbewegung in Brasilien: Grenzen und Chancen der Entwicklung starker, unabhaengiger und reprae-sentativer Gewerkschaften im peripheren Kapitalismus, Hei-delberg: Esprint-Verlag, 1982, xxvii, 651 s.
Zweig, Stefan, Brasilien: framtidslandet, Stockholm:
Skoglunds, 1941, 313, [7] s., [13] pl.-bl.
50 années du luttes du parti communiste du Brésil, Rio de Janeiro, 1973, 126 s.
TIDSKRIFTER
A ideia: revista de cultura e pensamento anarquista, Rio de Janeiro. 1983:28/29, 1989;50, 51/52
ARCO-IRIS: divulgagao do Centro Nacional de Estudos Cooperativos, Rio de Janeiro. 1952-1969
Brasilianskt häfte:. utg. av Brasilienkommittén.
Malmö-Lund, Lund, 1970–1971
Brasilien. Uppsala : Förenade Brasiliengrupperna i Sverige, 1976–1978
Brasilienkommittén: huvudorgan för Brasilienkommittén i Lund-Malmö. Lund, 1976–1979
Folkets kamp i Brasilien.Lund: Brasilien-kommittén, 1975–1977
Der freie Arbeiter: deutsche revolutionäre Arbeiterzeitung für Brasilien. Schriftleiter J.Geiser, Porto Alegro, 1920-[193-]
Metalúrcic: orgáo oficial de sindicato dos trabalhadores nas industrias metalurcicas, mecanica e de material elecrico de Sáo Paulo, Sao Paolo. 1970–1976
Utopia: Groupa Utopia, Rio de Janeiro. 1989:1, 2 LATINAMERIKA
(ett urval av under senare år utgivna skrifter) Anner, Mark S., Solidarity transformed: labor responses to globalization and crisis in Latin America, Ithaca: ILR Press, 2011, 213 s.
Aricó, José, Marx and Latin America, Chicago: Hay-market, 2015, 152 s.
Beverley, John, Latinamericanism after 9/11, Durham:
Duke University Press, 2011, 166 s.
Bosteels, Bruno, Marx and Freud in Latin America: po-litics, psychoanalysis and religion in times of terror, Lon-don; New York: Verso, 2012, 326 s.
Burbach, Roger, Latin America's turbulent transitions:
the future of twenty-first-century socialism. Roger Burbach, Michael Fox, and Federico Fuentes. London; Black Point, NS: Zed: Fernwood, 2013, 208 s.
Cannon, Barry, Civil society and the state in left-led Latin America: challenges and limitations to democratization. Barry Cannon and Peadar Kirby, London: Zed, 2012, 241 s.
Gramsci in America Latina. A cura di Dora Kanoussi, Giancarlo Schirru e Giuseppe Vacca, Bologna: Muli-no, 2011, 402 s.
Harnecker, Marta, A world to build: new paths toward twenty-first century socialism, New York: Monthly Re-view Press, [2015], 224 s.
Indelible inequalities in Latin America: insights from his-tory, politics, and culture. Edited by Paul Gootenberg and Luis Reygadas; foreword by Eric Hershberg, Durham:
Duke University Press, 2010, 228 s.
Kozloff, Nikolas, Revolution!: South America and the rise of the new left, New York: Palgrave Macmillan, 2008, 249 s.
Krauze, Enrique, Redeemers: ideas and power in Latin America, New York: Harper, c2011, 538 s.
Latin America's left turns: politics, policies, and trajecto-ries of change. Edited by Maxwell A. Cameron and Eric Hershberg, Boulder: Lynne Rienner Publishers, 2010, 289 s.
Phillips, Lynne, Contesting publics : feminism, ac-tivism, ethnography. Lynne Phillips and Sally Cole, with Marie-Eve Carrier-Moisan and Erica Lagalisse, London: PlutoPress, 2013, 174 s.
Mothes, Jürgen, Lateinamerika und der »General-stab der Weltrevolution»: zur Lateinamerika-Politik der Komintern, Berlin: Dietz, 2010, 264 s.
Panizza, Fransisco, Contemporary Latin America: deve-lopment and democracy beyond the Washington consensus, London: Zed Books, 2009, 305 s.
Petras, James, Social movements in Latin America: neo-liberalism and popular resistance. James Petras, Henry Veltmeyer, New York: Palgrave Macmillan, 2011, 274 s.
Reclaiming Latin America: experiments in radical social democracy. Edited by Geraldine Lievesley & Steve Ludlam, London: Zed Books, 2009, 263 s.
Rupprecht, Tobias, Soviet internationalism after Stalin:
interaction and exchange between the USSR and Latin Ame-rica during the Cold War.Cambridge: Cambridge Uni-versity Press, 2015, 334 s.
Sader, Emir, The new mole: paths of the Latin American left, London: Verso Books, 2011, 169 s.
Until the rulers obey: voices from Latin American social movements. Edited by Clifton Ross and Marcy Rein, Oakland, CA: PM Press, [2014], 486 s.
Zibechi, Raúl, Territories in resistance: a cartography of Latin American social movements, Oakland, CA: AK Press, c2012, 363 s.
Sammanställd av Hans Larsson
Ungdomsförbundets sekreterare Fritjof Lager i enhetsklädsel 1929.
Då det Socialdemokratiska vänsterpartiet bildades 1917 var det ett antimilitaristiskt parti vilket formu-lerades i partiets program under punkt tre: Avväp-ning. Principiell vägran av alla militära anslag.
Kamp med alla medel mot krig och krigsfara. In-ternationell rättsordning. Folkförbrödring.
Tolv år och tre partisprängningar senare hade ett militaristiskt parti skapats med det primära syftet att försvara »arbetarstaten», Sovjetunionen. Per Meur-ling har beskrivit denna omdaning i några rader:
Det är varken en Lindhagens humanistiska hjärtevärme och ljusblå utopiska drömmerier, en Fabian Månssons ursvenska bondedemo-krati, en Vennerströms pacifistiska idealism, en Fredrik Ströms barnafromma framtidstro
eller en Zeth Höglunds skickliga politiska schackspel. Det är helt enkelt troheten mot och underordningen under ryssarna. I denna enkla formel ligger själva definitionen på, vad som numera menas med ett kommunistiskt parti, innesluten. Det kommunistiska partiet härstammar sålunda naturligtvis, i anslutning härtill, från det ögonblick, då hela partiet järnhårt och konsekvent bands vid den ryska politiken. Det skedde år 1929.1
En annan person, den välkände läraren vid »De västliga minoriteternas universitet» i Petrograd, Yrjo Sirola formulerade åsikten om antimilitarism så här 1924: »Om militarism måste anslås nya toner.
Pacifismen bort!» De »värsta fienderna» i